”Strejkbryteriet är tillbaka”

Genom så kallat funktionellt strejkbryteri, har vi fått tillbaka ett problem som svensk arbetarrörelse gjorde sig kvitt redan på 30-talet. Det var kärnan i ett seminarium i Almedalen, som Transport arrangerade i går på förmiddagen. Bland åhörarna fanns flera representanter för olika arbetsgivarorganisationer.

”Strejkbryteriets återkomst” var rubriken på seminariet, som inleddes med en historisk översikt av professor Kjell Östberg från samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola. Han berättade om hur svenska arbetsgivare i 1900-talets början ofta rekryterade strejkbrytare bland Londons kriminella, som kom hit på så kallade strejkbrytarfartyg. ”Amaltheadådet” i Malmö hamn 1908 är ett bekant minne av detta.

Under 20-talet antog strejkbryteriet mer strukturerade former i särskilda strejkbrytarorganisationer, ofta med uttalat fascistiska ideal och medlemmar som stridit på den vita sidan i finska inbördeskriget.

– Man kan kalla de här organisationerna för en sorts bemanningsföretag med strejkbryteri som nisch, sade Kjell Östberg.

Kampen mellan arbetarrörelse och strejkbryteri kulminerade med skotten i Ådalen 1931, då fyra demonstranter och en åskådare sköts ihjäl av militär.

– Den händelsen utgjorde början på något nytt. Den fackliga rörelsen fick politiskt inflytande och strejkbryteriet försvann, berättade Kjell Östberg.

Men det har alltså återkommit under nya former, enligt Transports tredje vice ordförande Martin Viredius.

– Det stora problemet i dag är inte det bokstavliga strejkbryteriet, utan det funktionella. Via utländska bemanningsföretag tar man in lågavlönad arbetskraft från andra länder, som får samma funktion som gamla tiders strejkbrytare. Vi har sett det i stor skala i byggbranschen, det har blivit vanligt bland chaufförer och i flera andra branscher, sade han.

– Och det vi ser nu är att man låter den enskilde arbetstagaren teckna F-skattsedel, och bli en ”falsk egenföretagare”, trots att han i allt utom lönen är att betrakta som en vanlig anställd. Detta kan man göra därför att kraven för att få teckna F-skattsedel har blivit så låga. Och det har utvecklats till en epidemi.

– På detta sätt kan arbetsgivarna pressa ner sina lönekostnader och konkurrera med lägre pris än seriösa företag som försöker leva upp till kollektivavtalen. Och när det handlar om ”egenföretagare” kan facken inte komma åt det – man har effektivt kommit runt kraven på svenskt kollektivavtal. Det är, i praktiken, ett funktionellt strejkbryteri, sade Martin Viredius.

Bland åhörarna fanns representanter för arbetsgivarorganisationer som Almega och Transportgruppen inom Svenskt Näringsliv. Transportgruppens vd Peter Jeppsson begärde ordet och framhöll, att fackförbunden även borde utöva en viss självkritik.

– Om jag ska sticka ut hakan, så tror jag att det sätt som de svenska facken använder den grundlagsfästa strejkrätten gör att vi kommer ha sådana här diskussioner många fler gånger, sade han.

Men även på arbetsgivarsidan finns en medvetenhet om problemen, enligt Peter Jeppsson.

– När det gäller det så kallade funktionella strejkbryteriet, så tror jag att vi och facket i stora delar har en samsyn. Vi har ju till och med undertecknat ett gemensamt remissvar till regeringen. Det här problemet kommer att växa om inget görs.

– Men Skatteverket har nu börjat granska ett antal av de här ”falska egenföretagarna”, för att se om de verkligen ska betraktas som egna företagare. Och det pågår granskningar av vissa företag som utnyttjar systemet maximalt.

Martin Viredius efterlyste politiska åtgärder, där de fackliga verktygen inte räcker till.

– Det behövs en politik för marknadsseriositet. Det kan inte vara ett arbetsgivarintresse att få branscher där konkurrensen bygger på lönedumpning och funktionellt strejkbryteri, och där de seriösa företagen inte överlever.

– En annan oerhört problematisk aspekt av detta är främlingsfientligheten. Inför förra valet sa 19 procent av våra medlemmar, och 23 procent av Byggnads medlemmar, att de skulle kunna tänka sig att rösta på Sverigedemokraterna. Orsaken är just detta. Vad man lätt glömmer i den tjusiga medelklassen i Stockholm är att det handlar om svenska yrkesarbetare som förlorar jobbet, när det kommer in polska eller ungerska F-skattare för 30 procent av lönekostnaden, avslutade Martin Viredius.