”Rapportera, rapportera, rapportera! Alla olyckor och tillbud, där det kunde gått illa. Du hjälper dina kollegor och vi får lättare att driva igenom förbättringar”, säger regionala skyddsombudet Charina Nordwall. Foto: Erik Mårtensson
Close
”Rapportera, rapportera, rapportera! Alla olyckor och tillbud, där det kunde gått illa. Du hjälper dina kollegor och vi får lättare att driva igenom förbättringar”, säger regionala skyddsombudet Charina Nordwall.
Close
I huvudet på ett RSO

”Sjukskrivning kostar mer än plexiglas”

Arbetsmiljöarbete. Ett plexiglas à 1 500 kronor är småpengar för att skydda taxi- och färdtjänstförare från corona, anser regionala skyddsombudet Charina Nordwall. – Vad kostar en sjukskrivning på 14 dagar företaget?

Charina Nordwall möter både skratt och tårar. Foto Erik Mårtensson
Charina Nordwall möter både skratt och tårar. Foto Erik Mårtensson

På grund av pandemin sitter Charina Nordwall nu ensam på Transports avdelning Mellersta Norrland i Örnsköldsvik. Kontor finns också i Sundsvall och Östersund.

För 19 år sedan tog hon över ansvaret för arbetsmiljön. Mötet med människor, variationen är kryddan i jobbet. Och att då och då lyckas glädja en person med ersättning från medlemsförsäkringen – efter en arbetsolycka eller skada.

Å andra sidan träffar Charina många som är ledsna. Som chauffören, snart 60, som grät efter utförsäkringen från försäkringskassan. Efter 180 dagar skulle han ut på allmänna arbetsmarknaden och söka andra jobb, fast han inte var frisk.

– I början var sånt tufft att hantera. Nu försöker jag vända situationen, se ljuspunkter. Jag kan förstås aldrig lova att medlemmar ska få rätt hos försäkringskassan när vi överklagar beslut. Men jag kan lova att jag ska göra allt jag kan, och många är glada för det.

180-dagarsregeln, som infördes för att få ner sjuktalen, har i många år fått Charina att se rött. När coronan slog till rakade antalet utförsäkrade dessutom i höjden. En statlig utredning har lagts fram och under hösten presenterade regeringen en lagändring.

Tanken är att det ska bli lättare för långtidssjuka att skjuta upp slutdatum, när de ska ut och söka andra jobb. I fall de kan visa att de kan återgå till sitt gamla arbete inom 365 dagar.

Ändå är Charina skeptisk. Vem kan garantera att han eller hon kan komma tillbaka inom 365 dagar, undrar hon. Komplikationer kan tillstöta.

– Den här regeln finns redan. Men få har nytta av den eftersom kassan gör allt för att avslå, så mycket som möjligt. Allt som sker är att ”särskilda skäl” ändras till ”övervägande skäl” för att någon ska kunna återgå till jobbet.

– Jag uppfattar det lite som ett skämt, tyvärr. Och det hjälper väl inte alla som redan är utförsäkrade.

Pandemin har tvingat Charina Nordwall till mer tid vid datorn och telefonen. Annars träffar hon fler medlemmar, är ute på arbetsplatser och hjälper till att granska och förbättra arbetsmiljön. Vill du bli skyddsombud? Kontakta henne! Foto Erik Mårtensson
Pandemin har tvingat Charina Nordwall till mer tid vid datorn och telefonen. Annars träffar hon fler medlemmar, är ute på arbetsplatser och hjälper till att granska och förbättra arbetsmiljön. Foto Erik Mårtensson

Charina saknar de fysiska kontakterna i covidtid. Hon talade nyligen med en coronadrabbad taxichaufför som beskrev isoleringen på sjukhus. Den borde tas upp mer i medierna, tycker hon. Känslan av att ligga där ensam och inte få luft, utlämnad åt sin ångest: Kommer jag att dö nu? Får jag aldrig mer se min familj?

När pandemin tog ny fart ökade oron bland taxiförarna, berättar Charina. Hon ordnade videomöten med arbetsgivarna och ger goda exempel från färdtjänståkerier, som byggde om bussar för att förbättra covidskyddet.

– Många taxibolag har skött det bra. Fast inte alla, tyvärr.

Ändå är en investering i plexiglas billigare än sjukskrivning, betonar Charina.

Hon tar upp smittspårning, att det inte är lätt att fastslå att en anställd blivit smittad på jobbet. Ändå har LO uppmanat skyddsombuden att anmäla arbetsskada, när någon insjuknat.

– Om anmälan sedan går igenom får vi se. Fast det är viktigt att vi i statistiken får med vilka grupper som är särskilt utsatta. Dit hör också väktare i butik och ordningsvakter, anställda på bensinstationer.

Före pandemin var Charina ute på arbetsplatser och gjorde skyddsronder och riskbedömningar. Hon hjälpte företag att få i gång det systematiska arbetsmiljöarbete de är skyldiga att bedriva, enligt arbetsmiljölagen.

Skyddsombud spelar en viktig roll och har stora befogenheter. Är risken att anställda ska skadas, eller till och med dö på jobbet akut, har Charina lagt skyddsstopp och avbrutit arbetet. Oftast resulterar det i olika åtgärder, även om det inte alltid går så snabbt som personalen önskar.

Skyddsombudshjälm
Vill du bli skyddsombud? Kontakta Charina Nordwall! Foto: Erik Mårtensson

Är arbetsgivaren kallsinnig tvingas hon ibland ta till ”en 6:6a”. En åtgärd som återfinns i arbetsmiljölagen kapitel 6, § 6 och innebär att Charina skriver en formell begäran om insatser till företaget.

– Händer inget då heller vänder jag mig till Arbetsmiljöverket som får ta ställning.

Charinas arbete har gått från fysiska problem, som trasiga maskiner och besvär med värme och kyla, till mer psykosociala brister. Här blir åtgärderna ofta personalenkäter, riskbedömningar, enskilda samtal och en plan med tidsangivelser.

Företagens ansvar för den psykosociala (organisatoriska och sociala) arbetsmiljön har ökat, med skärpt lagstiftning. Att människor mår psykiskt sämre på jobbet tror Charina bottnar i den uppdrivna stressen.

– Det leder till tjafs och konflikter. Chaufförer hetsas av tider. Godset ska fram, även om förarna sinkas av olyckor på vägen. Folk har kortare stubin och springer in i väggen.

Som norrlänning brinner Charina Nordwall för trafikfrågor, säkerhet och halkbekämpning.

– Tyvärr är våra chaufförer alldeles för dåliga på att skriva tillbudsrapporter. Rapportera alltid, uppmanar hon alla medlemmar.

– Rapportera, rapportera, allt som kunde ha lett till allvarliga olyckor. Även om du klarar dig kanske kollegan råkar riktigt illa ut vid en halkfläck. Rapporter ger oss skyddsombud bättre möjlighet att driva igenom åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.

 

Fotnot: Kolla in avdelningen på Youtube och Facebook!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Snökaos stoppade tidningar

Oväder. Tidningsbudens säkerhet kunde inte garanteras i Västernorrland. Därför stoppade chefredaktören tisdagsmorgonens utdelning. Ett klokt beslut, enligt Transports regionala skyddsombud.

Socialdemokraterna säljer sin själ

Debatt. Villkoren som arbetare i Sverige har före 1900-talets början varit allt annat än bra. Vilket leder till att arbetare i slutet 1800-talet går ihop på arbetsplatserna, som med tiden blir fackföreningar.

Chauffören Vasile ville inte köra godset. Han ansåg inte att det var säkert och han saknade rätt utbildning. Efter 60 kilometer upptäckte han att spännbanden lossnat och att metallkonstruktionen började svaja. När han försökte lösa problemet fick han diskbråck.

Skulle du köra det här?

Åkeri. Den rumänske chauffören Vasile skadade ryggen när han försökte rädda en kollapsad lastsäkring. Företaget nekar till inblandning i skadan och säger att han är ute efter att hämnas. – Jag vet inte vad jag ska göra. Min läkare säger att jag inte får lyfta mer än två kilo. Jag kan inte lyfta min sexåriga son, säger Vasile.

Månadens medlem
Robin Ahlgren älskade att jobba som taxitelefonist. Men helgjobbet tvingade fram ett jobbyte. Foto: John Antonsson

”Nu får jag mer tid med dottern”

Taxi. Robin Ahlgrens krav på att få vara ledig mer än två av fem helger kom inte med i taxitelefonisternas nya löneavtal. Som frånskild pappa var valet enkelt. Han byter jobb. Trots det är han halvnöjd med förhandlingarnas resultat. – Lönerna blev hyfsade, vi får se det som en seger i alla fall.

Engagerade. Nermin Pudic i Transporttältet under ett uppsökeri som taxisektionerna i avdelning 9 Örebro och 6 Värmland hade förra hösten. I år är det fokus på digitalt samarbete – över avdelningsgränserna. Foto: Lilly Hallberg

Avdelningar väver nätverk

Fackligt samarbete. Ordning och reda inom taxi och färdtjänst. Det är målet och namnet för nätverket som knyts runt om i landet. Behoven är stora – och väldigt olika.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Hallå där!

Annica Collstam

... ombudsman i Stockholm med ansvar för den krisdrabbade taxibranschen.

Månadens medlem
Lars Karlsson säger att han är en konstnär som kör färdtjänst, inte tvärt om. Helst av allt skulle han ha mycket mera tid för det han brinner för: Att skapa konst och att prata med barn på skolbesök.

Konsten blev hans räddning

Konstnären. Som barn placerades Lars Karlsson på barnhem och i fosterfamilj. Han kallar det att han gick igenom för ­helvetet. Konsten var hans sätt att komma tillbaka.

Arbetsmiljö: Trakasserier
Bea, sextrakasserad kranbilsförare

Fel hudfärg för kranbilsförare?

Åkeri. N-ordet. Blattehora. Apa. Fitta. Tillfrågad om vilka ”tjänster” hon erbjöd. Bespottad och skälld för att vara efterbliven. Kranbilsföraren Bea tvingades stå ut med grova sexuella och rasistiska trakasserier. Hon slog larm till arbetsgivaren. Och fick sluta på jobbet.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.