På väg upp för arbete ombord. Bulkfartyget St. Oswald har lagt till i Uddevalla hamn med malmlast. Följande vecka lastas hon med spannmål.
Close
På väg upp för arbete ombord. Bulkfartyget St. Oswald har lagt till i Uddevalla hamn med malmlast. Följande vecka lastas hon med spannmål.
Close
Fartygsinspektion

Schysta villkor till sjöss tryggas i hamn

ITF-inspektörer. Lotsens listor, löneslippar, matsalar och proviant – Transports Göran Larsson går igenom ordningen och talar med besättningen, ser hur länge de arbetat ombord. På bulkfartyget St. Oswald en solig junidag i Uddevalla hamn ter sig sjömanslivet ljust. Men det är långt ifrån en självklarhet.

En ITF-inspektör på väg. Transports Göran Larsson på väg att gå ombord på St. Oswald i Uddevalla hamn. Foto: Pernilla Ahlsén
En ITF-inspektör på väg. Transports Göran Larsson på väg att gå ombord på St. Oswald i Uddevalla hamn. Foto: Pernilla Ahlsén

Superokej blir omdömet till kaptenen denna dag. ITF-inspektörernas uppdrag är att se till att sjöfolks arbetsvillkor är anständiga och reglerade i avtal.

– Det har blivit bättre generellt sett, färre riktigt usla skepp, säger Göran Larsson.

Han är den ene av Transports båda ITF-inspektörer, den andre är Fredrik Brådd. Båda har lång erfarenhet av att inspektera fartyg som seglar under bekvämlighetsflagg, ett sätt för redare att skatta mindre och kunna betala lägre löner till dem som arbetar till sjöss. Eftersom Transport inte organiserar sjömän är det Internationella Transportarbetarefederationen (ITF) som betalar inspektörernas löner. Men arbetet blir effektivt tack vare stöd från förbundets medlemmar i hamnarna.

– Vi kan varsla om sympatiåtgärder direkt, utan att behöva lyda lagen om att det måste göras viss tid i förväg. Detsamma gäller Seko men skulle de lägga varsel om till exempel blockad av nyanställningar skulle det bli verkningslöst, fartyget skulle vara försvunnet långt innan varslet trädde i kraft. Därför begär de sympatiåtgärder av oss så att vi kan stoppa lastning-lossning. Det ger resultat, säger Göran Larsson.

Skeppsholmspiren i Uddevalla hamn före inspektionen. Göran Larsson träffar några av dem som ska lossa fartyget. Foto: Pernilla Ahlsén
Skeppsholmspiren i Uddevalla hamn före inspektionen. Göran Larsson träffar några av dem som ska lossa fartyget. Foto: Pernilla Ahlsén

Rutininspektion

Inför inspektionen den 8 juni ombord på St. Oswald har Göran gått igenom tidigare inspektioner. ”Det ska inte vara några större problem”. Det handlar om en rutininspektion. Bulkfartyget ligger sedan två dagar i Uddevalla hamn. Hon har kommit fullastad med krommalm från Turkiet och kommer att ligga kvar närmare en vecka i Uddevalla, vilket är ovanligt länge.

Lossning av lasten, krommalm, på Skeppsholmspiren i hamnen. Foto: Pernilla Ahlsén
Lossning av lasten, krommalm, på Skeppsholmspiren i hamnen. Foto: Pernilla Ahlsén

Vid Skeppsholmspirens lastplats lossas den mörka malmen i stora, toppformiga högar. Flera kranförare arbetar med lossningen. Följande vecka kommer fartyget lastas med spannmål.

St. Oswald vid kajen är en imponerande syn, över 180 meter lång och med fyra höga kranar. Driften föga överraskande för internationella sjötransporter: Grekiska ägare, registrerad i Bahamas. Besättningen på 18 man är i huvudsak från Filippinerna eller från Ukraina.

ITF-inspektör Larsson går igenom dokument och papper med kapten Milutin Lakicevic. Foto: Pernilla Ahlsén
ITF-inspektör Larsson går igenom dokument och papper med kapten Milutin Lakicevic. Foto: Pernilla Ahlsén

”Mycket stress”

Kapten ombord är Milutin Lakicevic. Han har sitt hem i Montenegro, en av staterna på Balkanhalvön som bildats efter Jugoslaviens upplösning.

– Jag älskar mitt jobb, men om min son frågade mig skulle jag aldrig råda honom att gå till sjöss. Det är mycket stress, säger kapten Lakicevic.

Det är också långa perioder hemifrån familjen med den ännu helt lille sonen. Men i slutet av juli väntar sex månader i land för Milutin Lakicevic, som arbetat på sjön i sammanlagt drygt tio år.

– Många säger att bemötandet i de nordiska länderna är kyligt, men för mig är det underbart att allt är så noggrant och exakt. I andra länders hamnar händer det inte så sällan att vi får betala för att gå in och annat som redan är betalt…

ITF-inspektör Larsson går igenom dokument och papper med kapten Milutin Lakicevic. Foto: Pernilla Ahlsén
Göran Larsson och St. Oswalds kapten Milutin Lakicevic. Foto: Pernilla Ahlsén

Lotslistor

Bland det första Göran Larsson går igenom före inspektioner är lotslistor. Alla hamnar får ungefär en vecka före planerat anlöp besked om att ett fartyg väntas gå in. I en särskild ITF-app går det att få upp information om fartyget, tack vare dess unika IMO-nummer som följer med från bygge till skrot.

Tillsammans med kaptenen går ITF-inspektören igenom papper och dokument som ska finnas tillgängliga, tittar på kollektivavtalets nivåer och ber att få se löneslippar från samtliga i manskapet (som den här gången enbart består av män) och när de ”signat på” för att se att den maximalt tillåtna tiden ombord på nio månader inte överskridits. Kontrollerar vidare sådant som rör övertid och extra mat-kostnader.

I ordning

Göran Larsson ansvarar för bevakningen av hamnar på västkusten ned till Halmstad samt Vänerhamn. Foto: Pernilla Ahlsén
Göran Larsson ansvarar för bevakningen av hamnar på västkusten ned till Halmstad samt Vänerhamn. Foto: Pernilla Ahlsén

Och allt ser bra ut, lönenivån ligger en bra bit – 400 dollar – över den stipulerade miniminivån och betalning har alltid skett som överenskommet, den 30 varje månad.

– Om det inte är så bra ordning, eller något inte verkar stämma, hade jag gått vidare och gjort noggrannare kontroller, säger Göran Larsson.

– Jag försöker också alltid prata med besättningen om de är tillgängliga.

Bahamasregistrerat

Juridiskt gäller Bahamas lag ombord på St. Oswald i Uddevalla. Det går alltså inte att genom svensk arbetsrätt reglera förhållandena för besättningen. Men det är möjligt för facket genom att förmå ägarna att teckna kollektivavtal och kontrollera att de följs.

Inne i kontrollrummet talar Göran Larsson med kaptenen och några av befälen.

– För oss ukrainare är det ett paradis här i Sverige. Inget jobb efter fyra på eftermiddagen, lediga lördagar och söndagar, säger en styrmännen.

Kapten Milutin Lakicevic har bytt om från grön t-shirt och mörka byxor till vit uniform.

– Den bär jag oftast bara vid anlöp och vid speciella tillfällen, säger han.

– Ni kan väl äta lunch här om ni har tid? Maten är kanske inte den mest exklusiva, men bra och god!

Köksinspektion, med chefskocken ”Mr Cool”. I dag står bland annat biffstuvning med ris på menyn. Foto: Pernilla Ahlsén
Köksinspektion, med chefskocken ”Mr Cool”. I dag står bland annat biffstuvning med ris på menyn. Foto: Pernilla Ahlsén

”Crossover”

Inspektionen fortsätter dock utan ätande i de båda matsalarna, för officerare respektive för övrigt manskap, och vidare in i ett gym ”litet är bättre än ingenting alls” ned till besättningens hytter och utrymmen för proviant. Göran kollar att allt ser bra ut i frysrummen, separat för fisk och för kött. Nu är chefskocken ”Mr Cool” också med. Han beskriver kosten som ”crossover”, i dag står bland annat biffstuvning med ris på menyn.

– Blir det inte med kall öl till, haha? frågar Göran Larsson.

Bara rent vatten. På allt fler fartyg är alkoholhaltiga drycker helt borttagna. Foto: Pernilla Ahlsén
Bara rent vatten. På allt fler fartyg är alkoholhaltiga drycker helt borttagna. Foto: Pernilla Ahlsén

Ingen alkohol ombord

Tusentals buteljer är staplade i ett kylrum. Vatten på plastflaskor.

Kaptenen Milutin Lakicevic på kommandobryggan. Han trivs med att leda arbetet ombord, men upplever också livet till sjöss som stressande och ser fram emot snart kommande halvår hemma hos familjen i Montenegro. Foto: Pernilla Ahlsén
Kaptenen Milutin Lakicevic på kommandobryggan. Foto: Pernilla Ahlsén

– Allt fler fartyg är helt torrlagda, konstaterar Göran.

Uppe på kommandobryggan talar han om loggboken med kaptenen. Den är i dag självklart digital. Men trots god uppkoppling och digitalisering bekänner Milutin Lakicevic att de skriver ut det mesta annat på papper. För männen ombord är den stora fördelen med ny teknik framför allt att kunna ha regelbunden kontakt med sina anhöriga hemma, på ett sätt som var omöjligt för bara något årtionde sedan.

Uppe på bryggan, med utsikt över fartygets gigantiska buk till lastutrymme, säger ITF-inspektör Göran Larsson att allt är ”superokej”. Men sedan, på svenska, att dagens inspektion är något av framsidan av jobbet. Han har också varit med om svåra fall, med sjömän som råkat illa ut och blivit hotade i sina hemländer för att de fått ut sin lön tack vare fackets ingripande. Ryssar som hemkomna misshandlats då de vägrat lämna tillbaka lönen, misstankar om maffiainblandning.

Värsta fallet

Uppdrag utfört. Göran Larsson och Transportarbetarens Lilly Hallberg lämnar fartyget. Foto: Pernilla Ahlsén
Uppdrag utfört. Göran Larsson och Transportarbetarens Lilly Hallberg lämnar fartyget. Foto: Pernilla Ahlsén

– Mitt värsta fall hade jag i Varberg, med båten Whiskey Trio – inget avtal, rutten mat och inget att äta, brandlarm som inte fungerade… En besättningsman från Kap Verde hade varken brits eller lakan i sin hytt, utan hade försökt bygga nått av gamla pallar han hittat på kajen, säger Göran Larsson.

När han påtalade den kapverdiske sjömannens usla arbetsförhållanden för fartygets ägare blev reaktionen: ”Han den där… Är väl van att sova på marken så stör mig inte med sånt.”

Fartygets ägare blev upprörd över att alls bli kontaktad av ITF:s inspektör, ”bli störd” under en skidsemester. (Se fakta om Whiskey Star i listan på olika fall här intill.)

Blivit bättre

Ändå, det har blivit bättre. Och ITF-inspektionerna av fartyg i svenska hamnar leder till att sjömän från olika länder sammanlagt får ut närmare en miljon svenska kronor varje år, som retroaktiv lön.

Till vilken hamn St. Oswald ska gå härnäst vet inte kaptenen på inspektionsdagen. Det kan bli Tunisien.

Fall under senare år

Whiskey Trio, Varbergs hamn, 2016

Whiskey Trio, Varbergs hamn.
Whiskey Trio.

Efter att en sjöman larmat Transports ITF-inspektör avslöjades svåra missförhållanden ombord på det Panamaflaggade fartyget, som var i mycket dåligt skick. Ett kollektivavtal tecknades slutligen och de flesta i besättningen kunde flygas hem. Men fartyget blev kvar i hamnen i två veckor då tillsyningsmyndigheten, Transportstyrelsen, krävde att omfattande brister åtgärdades. När de värsta var åtgärdade upptäcktes nya, bland annat var ett branddetektorsystem och ett länssystem ur funktion. Först när flaggstaten Panama godkänt att det kunde avhjälpas med regelbundna ronder fick fartyget lämna den svenska hamnen.

Navi Star, Köpings hamn, 2018

Navi Star. Foto: Fredrik Brådd
Navi Star. Foto: Fredrik Brådd

Sjömännen ombord på det ryska fartyget fick kollektivavtal efter Transports blockad av lossning av det Pulau-flaggade fartyget. Lasten av armeringsjärn kunde lossas i Sverige, vilket blockaden tidigare stoppat. Uppgörelsen var ett resultat av förhandlingar mellan Transport, sjömännens svenska fack Seko och Ryska sjömansunionen (SUR) på ena sidan och det ryska rederiet på den andra.

Bulkfartyg, Varbergs hamn, 2020

Panamaflaggat fartyg som skulle lasta virke fick vända. Det efter ingripande på grund av att fartyget saknade avtal. Efter att fartyget legat på redden under ett par dagar fick det lämna svenskt vatten och ett annat fartyg kunde lägga till för att lasta virket. Enligt Hallands Hamnars produktionschef togs beslutet eftersom hamnbolaget annars befarade att fartyget skulle sättas i blockad och att det helt enkelt bara skulle ligga i vägen vid kajen.

Bonette, Uddevalla hamn, 2023

Bonette. Foto: Privat
Bonette. Foto: Privat

Hamnarbetare stoppade lossning av det grekiskägda fartyget, en sympatiåtgärd av Seko sjöfolks blockad för tecknande av kollektivavtal ombord på fartyget, registrerat i Marshallöarna. Efter ett par timmars förhandlingar tillät ägarna att kaptenen skrev på det standardiserade TCC-avtalet. Tidigare hade sjömännen haft ett avtal från en så kallad gul fackförening hemmahörande i Slovenien.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?

2024 fick Transports förbundskassör Peter Lövkvist pris för sitt internationella fackliga arbete på ITF:s kongress i Marrakech. Foto: Elin Lörnbo

Svenska Transport – stort på den globala arenan

Facket. Alla medlemmar bidrar till att stärka arbetares villkor i andra länder. – Förbundet är i grunden internationellt, säger Transports förbundskassör Peter Lövkvist.

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?

Fråga facket
Vilka regler gäller när du ska ta med dig mindre sällskapsdjur i bilen? Illustration: Martin Heap

Måste mindre djur också bältas?

Transport. Jesper undrar om hur mindre husdjur ska transporteras och Christopher vill veta om chefen hade rätt att schemalägga honom fast han sagt upp sig. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Truckstop
För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Kultur
Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.