Debatt

Samhällets problem blir folkrörelsernas utmaningar

Folkrörelser. Det är märkligt tyst. Tyst kring att folkbildningen är under attack. Den rörelse som byggt Sverige. Det Sverige vi varit så stolta över. Jag säger varit, för jag är inte så stolt nu när snus och plastpåsar blivit viktigare än folkbildning.

Vi som arbetar inom folkbildningen lever för idéer och en stark demokrati. Vi jobbar inte för att dra in pengar och gå med vinst. Vi har inom vår profession inget intresse av sådant utan vi gör det vi gör för det som spelar roll på riktigt, nämligen människor. Vi arbetar för att fler ska få göra sådant de mår bra av. Men det verkar ligga oss i fatet, för det vi gör kan inte mätas i termer av tillväxt. Folkbildning kan inte köpas, inte förhandlas och inte ses växa på börsen.

Allt ska gå snabbt och vi ska tjäna så mycket som möjligt på det vi gör i denna kapitalismens tidsålder. Och det är klart, där passar inte bildningen in. För den har inte bråttom och kan inte förhandlas fram. Trots det är den mycket dyrbar. För i bildningen finns alla de verktyg och egenskaper vi behöver för ett starkt civilsamhälle och en fungerande demokrati.

Man kan nog lätt få för sig att folkbildningen är utdaterad. Men den behövs mer än någonsin. Det är trots allt organisationer sprungna ur folket som kan väga upp de delar av samhället som staten inte har resurser att verka inom och detta är helt avgörande för ett samhälles utveckling.

Demokratin hotas i och med nedskärningarna av folkbildningen. Bildning och ett starkt civilsamhälle är själva vaccinet mot en nedmontering av demokratin. Och jag kan inte låta bli att undra om det inte är precis det som är tanken med den budgetpolitik Sveriges regering nu för. Att försöka minska vår tro på demokrati.

Folkrörelser och kultur behövs mer än någonsin när tillvaron kantas av krig, kriser och oroliga tider. Detta visste Churchill som mitt under brinnande världskrig satsade på kultur och inte bara pumpade in pengar i krigskassan. Sverige gör i dag tvärtom.

Om man tänker efter så brukar samhällets problem bli folkrörelsernas utmaningar. För det är vi som fångar in, möter upp, står med öppna armar och lyfter sådant som genomsyrar Sverige här och nu. Vi är de som snabbast kan ställa om – i alla lägen.

Visst borde vi kanske kunnat se det komma. De har jobbat länge för det, byggt underifrån och förberett en offensiv mot folkbildningen. Vi trodde vi var trygga och att en av världens starkaste demokratier aldrig kunde hotas. Men här är vi nu. Vilka tar de nästa gång? Blir det facken?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Upprop mot stålbad för folkbildningen

Politik. – Vi kräver ett omedelbart stopp på nedskärningarna mot studieförbunden! Det deklarerar ABF:s förbundssekreterare Annika Dahl och Medborgarskolans förbundschef Ann-Sofie Olding i ett press­meddelande.

Det ska löna sig att välja gröna alternativ, som kollektivtrafik framför bil och tåg framför flyg. Men flyget har länge premierats på tågets bekostnad, ansåg en stor del av deltagarna i medborgarrådet som tog fram två olika förslag på en tuffare och en mildare form av flygskatt.

”Nästa generation ska känna hopp”

Klimatdebatt. ”Det ska vara enkelt att göra rätt och kostsamt att göra fel – en balans mellan morot och piska är nödvändig för att klimatmålen ska nås”. Det uttalandet enades Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet att ge landets politiker. Plus flera långtgående förslag.

Ung miljöarbetare kör sopbil.

Kompetens- och utbildningsanställning i max två år

Utbildningsanställning. Med kompetens- och utbildningsanställning hoppas Transport och Sobona få fler anställda till branschen. I max två år kan utbildningen pågå.

Fusket och utnyttjandet måste få ett slut!

Debatt. Varje år kommer chaufförer från övriga Europa till Sverige för att arbeta. Sex månader i sträck, långt från sina familjer, bor de i sina lastbilar – sover, äter och arbetar till mycket låga löner och ofta orimliga villkor – innan dem åker hem för några dagars vila. Sedan börjar cykeln om igen. Denna verklighet är oacceptabel.

Men våra villkor då?

Debatt. Läste i senaste numret av Transportarbetaren om Andres som fick gå efter att han drack energidryck på sin mack. Eftersom jag själv är stationsanställd så fick det mig att tänka på några saker.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Lilly Hallberg

Får vi stanna eller måste vi lämna?

Upphandling. Ordet upphandling får mig att rysa av obehag. Upphandling är den process som företag, organisationer med flera använder för inköp av varor och/eller tjänster. I min bransch handlar det främst om bevakningstjänster.

Vem vinner på väskförbudet?

Säkerhet. Det är snart ett år sedan som polisen införde ett förbud mot väskor på evenemang som kräver polistillstånd eller som måste anmälas till polisen. För bevakningsbranschen har det inneburit ”klirr i kassan”.

Läs, annars ryker skärmtiden

Läsning. Vi lever i en tid av digitala skärmar och är ständigt uppkopplade. Mobilen (och andra skärmar) erbjuder oss ständiga belöningar och för att få dessa belöningar, krävs ingen nämnvärd ansträngning.

Vägens hjältar förtjänar uppskattning

Debatt. Dygnet runt, sju dagar i veckan, sommar, vinter, höst och vår. Vilka jag pratar om? Det är vägens hjältar, de som ser till att tidningen kommer till din postlåda, de som kör taxibilen som tar dig till flyget, de som levererar paketen du har beställt.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Nämn aldrig att du kör lastbil!

Hälsa. Nämn inte att du kör lastbil. I varje fall inte under ett läkarbesök för då kan det gå riktigt illa.

Verkligheten

Musik. Det är tråkigt att diska. Så jag ställer upp cd-spelaren på köksbordet, stoppar i en gammal cd med The Latin Kings – och hoppas att det ska gå bra den här gången. Det gör det inte. Efter en stund försvinner musiken och i stället kommer ett ”tock tock, tock tock” ur högtalarna.

Bokmöten i trolltider

Läsning. Luft, kraft, styrka gav årets seminarium Boken på arbetsplatsen på Runö kursgård i Åkersberga. Arrangörer var Transport, Kommunal och Byggnads. Det handlade om arbetsplatsbiblioteken, ungefär som de vägkrogsbibliotek Transport ännu driver.

En svårhanterad avtalsrörelse väntar

Ordförandeord. Jag tror att det blåser upp till en rätt rörig och svårsamordnad avtalsrörelse 2025. Avtalsrörelsen är, som många av er vet, perioden då vi fastställer villkoren i våra kollektivavtal. Och frågan är om vi ska vara med i en samordnad avtalsrörelse med LO eller inte.

Pengar men också tid

Ledare. Så stor löneökning skulle du haft för att matcha pris­ökningarna. Det var en rubrik i Dagens Nyheter (DN 9/9–2024 ) som fångade mitt intresse.

Förvånande, märkligt, underligt

Ordförandeord. Till min stora förvåning har vår motpart Biltrafikens Arbetsgivareförbund (BA) skickat in en stämning till Arbetsdomstolen mitt i semesterperioden. De stämmer oss med anledning av vårt sympativarsel till stöd för IF Metall i konflikten med Tesla gällande tecknande av kollektivavtal.

Alla har inte god arbetsmiljö

Ledare. Stockholms stora pridetåg som brukar anordnas vid månadsskiftet juli/augusti är för mig ett första tecken på att semestern närmar sig sitt slut och att jobbet väntar. Men det är inte alla förunnat att ha ett jobb att gå till. Arbetslösheten är den högsta på tio år. Nästan en av tio, 9,4 procent mer exakt, var arbetslös i juni.

Ge oss tydliga regler om laddstationer

Arbetsmiljö. I Sverige och världen pågår en omställning från fossila bränslen till förnybar energi. Transportsektorn har pekats ut som en stor miljöbov som måste minska sin miljöpåverkan. Nu förväntas i stort sett varje företag med fordon – oavsett om de är privata eller yrkesmässiga – installera laddningsplatser för elbilar.

Solen går upp över fälten. Foto: Martina Hansen

Tidningsbudens akademi

Tidningsbud. För många år sedan satt jag på Tidningsbärarnas kundtjänst och väntade på nästa samtal. Då fick jag en fullständigt galen idé. Tänk om det krävdes högre utbildning för att få dela ut morgontidningar. Hur hade det sett ut?