Ledare

Samhället är sårbart

Corona

Ledare. Vi är nog ganska många som då och då funderat över vilken betydelse minskad konsumtion och minskat resande skulle kunna ha för planeten Jordens överlevnad. Eller kanske snarare för mänsklighetens fortsatta existens. Själva klotet lär antagligen repa sig, vad vi än hittar på. Nu är vi här, och det känns inte angenämt.

Börserna störtdyker. Taxibolag har tappat hälften av resenärerna. Redan i februari stod det klart godsmängderna minskar i hamnarna. Stora flygplatser – som i åratal kompenserat löjligt billiga flygresor med ockerpriser på allt från en mugg kaffe till parkeringsplatser – ligger öde.

På hemmaplan hamstrar folk toapapper, pasta och handsprit. Munskydd får man numera köpa på svarta marknaden. Om man inte har tur och får tag i försvarets utrangerade gasmask M90, med konservburkar till filter. Ett exemplar ropades nyligen ut på en nätauktion för 3 350 spänn. Duger den inte mot virus, kan man ju alltid skrämma ihjäl barnbarnen…

Fast det är väl inte tid för skämt. Tiotusentals människor har redan dött av covid-19. Oräkneliga människor världen över kommer att drabbas. Om inte av själva viruset, så av den djupa ekonomiska depression som lurar runt hörnet. Permitteringar och konkurser kommer att slå hårt även mot Transports medlemmar.

Samhället är sårbart. Så förbannat sårbart. I Stockholm har politikerna låtit bygga ett högteknologiskt skrytsjukhus för fantasibelopp. Resultatet ser vi nu. Det finns inte ens hundra intensivvårdsplatser i en region med 2,4 miljoner invånare. Det är svenskt bottenrekord.

Långt innan corona dök upp förvarades patienter i korridorerna på huvudstadens akutmottagningar. Samtidigt som personalen gått på knäna. Det sker i en region där det borgerliga styret skapat ett valfrihetssystem som dränerat den allmänna vårdapparaten på resurser.

Nu lurar paniken i ögonvrån på makthavarna. I tv-rutan skruvar de på sig. Flera experter har uttalat att det kan bli nödvändigt att prioritera patienter – om pandemin eskalerar. I klartext: välja ut vilka sjuka som inte kommer att få någon vård.

Låt mig gissa att de politiker som är ansvariga för Storstockholms sjukvårdshaveri inte frivilligt kommer att avstå sina respiratorplatser, om frågan skulle aktualiseras.

Det måste gå att kombinera lönsamhet och schysta villkor

Debatt. Marknaden för bud och hemleveranser har vuxit explosionsartat de senaste åren. Dels tack vare digitaliseringen men den har också accelererat kraftigt på grund av coronapandemin.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Älskade jävla väg

På väg. Det började med Bob Dylan. Hans nasalt gnälliga sång lockade mig ändå som tonåring till att längta ut på vägarna. Inte minst för alla hans besjungna erövringar. Som i ”Girl from the north country”.

Att bygga ett hus tillsammans

Hattstugan. Vad gör man då den vuxna dottern är ledsen, har problem med en tidigare relation, är sliten efter flera års nattjobb som barnmorska och av att vara ensamstående med ett barn? Och hon har en enda stor önskan: att bygga ett eget hus? Jo vi bygger förstås ett!

Diktaturen som alla älskar?

Politik. Vid mina ändlösa körningar upp och ner genom landet noterade jag att det var ovanligt många ekipage med sjöcontainers på vägarna strax efter påsk. Helsingborgs godsbangård var också full av containertåg.

Vi är bra på att lyssna!

Ledare. Hej kamrater och läsare! Här skriver jag nu för första gången, som ny tillförordnad chefredaktör för tidningen.

Vad är en röst på S värd i nästa val?

Ordförandeord. Vart är Socialdemokraterna på väg egentligen? Frågan är ytterst aktuell och bottnar i att partiet nu tvingas leverera det elände man gick med på i den så kallade januariöverenskommelsen.

Kräv att vi ska få använda toaletten!

Insändare. Det är ingen hemlighet att gigekonomins företag, som Foodora, inte tar hänsyn till arbetarnas rättigheter och säkerhet. Förutom usla arbetsvillkor, mycket låga löner och osäker arbetsplats, måste vi också utstå omänskligt bemötande av restaurangerna.

Utsatt arbete i färdtjänsten

Insändare. Vi färdtjänstchaufförer är en av de personalgrupper som får samhället att fungera. Vi tillhör en samhällsviktig funktion. Vi kör barn med olika behov till skolan. Äldre till daglig verksamhet, vårdinrättningar och sjukhus.

Jag känner mig verkligen inte trygg …

Ordförandeord. En fråga man kan ställa sig i dessa i flera avseenden märkliga tider är ju vad som i framtiden kommer att vara det så kallade nya normala. Jag tänker på flera saker, men vill börja med det som håller på att hända inom LO.

Nu lämnar jag över

Ledare. Det här blir min sista ledarkrönika i Transportarbetaren. Efter 19 år som chefredaktör lämnar jag stolen, för att gå i pension lite senare i år. Många tankar snurrar när jag försöker summera min tid på Transport och förbundets medlemstidning.

Individuella löner styrs av godtycke

Debatt. Hur är det möjligt att fortsätta med individuella löner? Trots detta har man fortfarande individuell lönesättning inom offentlig verksamhet.

Bannlys ackord på samhällsbetalda resor

Insändare. Låt oss gå samman i hela landet, lägga ner jobbet, samla ihop oss utanför riksdagshuset och ställa politikerna mot väggen. Det är sjukt att köra gamla, sjuka och skolbarn på ackord! Att det bara får fortgå år efter år.

Kasta sten i glashus…

Ledare. Posten, numera Postnord, har fått ta mycket skit genom åren. En del är säkert motiverat, men det finns ändå skäl att nyansera bilden.

Man får städa upp sin egen skit

Ordförandeord. Transportarbetareförbundet tar alltid strid för sina medlemmar när striden måste tas. Vi som är medlemmar i förbundet har detta som en naturlig del av förbundets DNA, våra utbildningar präglas av detta och våra anställda och förtroendevalda fostras in i detta.