Martin Abrahamsson, Däckia Farsta
Close
Förstemannen Martin Abrahamsson tycker att syftet med personalliggare är bra, men att de kanske inte är så nödvändiga på den egna arbetsplatsen.
Close
Granskning: Gummi

Personalliggare – ”självklart” men mycket extrajobb för en del

Däckverkstäder. Hos Däckia i Farsta finns olika slags personalliggare på plats. Något annat vore otänkbart. De som kör servicebil skriver i en särskild bok varje gång de är ute på jobb. Ytterligare ett moment, när det ofta redan är bråttom att få undan blockerande fordon på vägarna.

Henrik Abrahamsson, Däckia Farsta
Henrik Abrahamsson är tvungen att skriva in sig i personalliggaren i servicebilen varje gång han är ute på jobb.  Foto: Lilly Hallberg

– Jag hade ju hellre sett att det bara var när man kom som man loggade in. Och sedan loggade ut när man gick hem, säger Henrik Abrahamsson, som oftast arbetar ute en stor del av dagen.

Han är nu tvungen att skriva in sig i personalliggaren i servicebilen, en särskild bok. I verkstaden behöver kollegorna oftast bara registrera sig i det digitala systemet vid arbetsdagens början och slut. ”Inget krångel, mest en rutin man måste komma ihåg” säger en anställd.

Komma åt oseriösa

Chefen Mats Abrahamsson tycker att syftet med personalliggare är bra, att försöka komma åt oseriösa verkstäder. Men också att kraven inte känns så nödvändiga för arbetsplatser som den egna, med relativt få anställda. Hos Däckia-kedjans Farstabutik arbetar fyra anställda. När det är däckskiftessäsong, vår och höst, är de betydligt fler. Alla med kollektivavtal.

– Självklart, något annat skulle inte fungera, säger Mats Abrahamsson.

Sonen, Martin Abrahamsson, är försteman. Han säger samma sak om att följa kraven på personalliggare.

– Men när det gäller de stora kedjorna förstår jag inte heller riktigt poängen.

När det rör hur tung administrationen är tror båda att det är bättre att tala med löneavdelningen på däckkedjans huvudkontor.

Ytterligare ett moment

Agneta Gräns är löneadministratör och arbetar på hr-avdelningen på Däckias huvudkontor. Den mest hektiska perioden på hösten är just avslutad.

– Det är alltid mycket med extrapersonal så här års. Nu är det ett moment till.

Hon upplever att det initialt var extremt mycket innan de digitala personalliggarna kom på plats.

– Först gällde det att se över vilken typ av liggare, och vad som skulle investeras, i. När vi startade upp blev det väldigt mycket extrajobb.

Tanken med det digitala systemet var att göra det enklare för alla. Men för löneavdelningen innebär det ändå mer jobb, då alla extrajobbare ska anslutas till systemet inför däckskiftarsäsong vår och höst.

Fast grundtanken är absolut bra, tycker de som jobbar i Farsta i slutet av säsongen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Åkeri stoppade misstänkt cabotage

Åkeri. När chauffören inte kunde redovisa var han kört och vart han skulle vägrade åkeriet att lossa lasten. Helgenäs transporter i Norrköping vill inte medverka till olagliga transporter.

Däckskiftarna, Karlstad

”Vi kommer att ta upp frågan om arbetstidsförkortning”

Gummi. Tänk dig ett jobb när nästan allt ska hända under ett par veckor på hösten och ett par veckor på våren. Du som jobbar på gummiverkstad vet hur det är. Makten över arbetstiderna är en tung fråga i avtalsrörelsen.

Däck och förstoringsglas

Mycket fusk i liten verkstad

Däckverkstäder. Personalliggare ska stoppa svartjobb och social dumpning. Men hälften av de kontrollerade däckverkstäderna följer inte lagen. Transportarbetaren har granskat Skatteverkets beslut om straffavgifter.

Kultur
Influencern Therése Lindgren intervjuar statsministern i ett avsnitt av ”We are the future” på Youtube.

Influerad av en influencer?

De nya inflytesrika. De som sägs styra världen genom sociala medier, som älskas och följs av miljoner. Och drar in miljoner. Influencers. Vår tids opinionsbildare? I alla fall allt mer utnyttjade av traditionella makthavare för att sprida politiska budskap och information.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Kultur
Uppsala domkyrka hösten 2020. En ständigt pågående renovering.

Dom sticker upp

Landmärken. Genom seklen har de stora katedralerna hälsat resande på landsvägar och till sjöss. Högt över andra byggnader och synliga på mils avstånd – välbekanta och kanske lugnande för den som färdats genom mörka skogar eller stormiga hav. Eller bästa landmärket att tävla om att se först från bilen.

Snabbkoll
Snabbkoll: Strejk Illustration: Mattias Käll

Vad gäller vid strejk?

Konflikt. Strejk, blockad, varsel och lockout – självklara ord i tider av konflikt, mindre självklart vad de betyder i praktiken. Här kommer grundfakta.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Två hotfulla incidenter när han skulle leverera gods, har gjort Anders Nygren Forssling försiktig. ”Jag får inte råka illa ut. Två av mina barn har bara mig”, säger han. Fackkompisen Janne Kirkhaug har aldrig upplevt något bråk i Tjärna Ängar.

”Jag var skiträdd!”

Chaufförer. Åkeriförarna Janne ”Kirre” Kirkhaug och Anders Nygren Forssling är kompisar genom facket. Kirre har kört mat till Tjärna centrum utan incidenter. Anders har råkat illa ut två gånger, men inte där.