Amir Palislamovic tillbaka på platsen där han i januari räddade en pojke som fallit över kajen, ned i det kalla vattnet. Foto: Lilly Hallberg
Close
Amir Palislamovic tillbaka på platsen där han i januari räddade en pojke som fallit över kajen, ned i det kalla vattnet.
Close

Parkeringsvakt och hjälte

Mötet. Amir Palislamovic märkte att något hänt längs kajen vid parkeringsplatsen. Han lyckades sedan rädda en tolvårig pojke ur den iskalla älven. Och har fått hyllningar från hela världen.

Det var en kall dag i mitten av januari. Amir Palislamovic arbetade med att kontrollera fordon på parkeringen vid Hamngatan i Vänersborg.  Han skulle just lämna platsen och köra på ett annat uppdrag.

– Jag var på rätt plats vid rätt tidpunkt, säger Amir.

Han kunde se hur en pojke och en man stod böjda över kajkanten. Amir Palislamovic klev ur sin bil och gick fram till dem, förstod att något var galet. Sedan såg han pojken nere i det mörka vattnet. Det var Elias, 12 år, som fallit i när han tillsammans med en kamrat ville komma närmare de svanar som simmade i älvfåran.

– Han var väldigt frusen och skakade. Som tur var är det inte särskilt djupt vatten här, kanske en och en halv meter, säger Amir.

Amir Palislamovic poserar tillsammans med Elias, 12-åringen som han räddade livet på. Foto: Privat
Amir Palislamovic poserar tillsammans med Elias, 12-åringen som han räddade livet på. Foto: Privat

Han lyckades få Elias att gå mot en stege en bit bort på kajen. Men pojken orkade inte klättra upp. Då klättrade Amir Palislamovic ner och lyfta upp honom, över kanten. Parkeringsvakten fick Elias att ta av sig de genomblöta kläderna, gav sin jacka och mössa till pojken, och svepte in honom i en filt som en förbipasserande kvinna kommit med. Sedan körde Amir honom till Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL), där han för övrigt själv har jobbat många pass som vakt.

När de kom fram till sjukhuset var Elias fortfarande så medtagen att Amir fick bära in honom.

– De förstod direkt vad som behövde göras, han fick bra hjälp av flera sköterskor och svepte in honom i värmefiltar.

Först när vårdpersonalen stoppat om Elias med varma filtar kom ett leende från pojken. Amir lämnade sjukhuset med en sopsäck till de blöta kläder som han slängt i sin bil, och som Elias haft på sig tidigare.

– De vägde säkert 20 kilo av vattnet, och det kände jag först då, säger Amir Palislamovic.

Några dagar senare, när han jobbade vid Fisketorgets p-plats, ropade någon på honom. En ung, glad kille kom fram till Amir.

– Först kände jag inte igen honom. Men sedan såg jag att det var samma leende som jag sett på sjukhuset när de bäddat ner honom. När det hände var han ju dyngsur och kall, jag tittade inte så mycket på ansiktet.

– Det var fint att träffas igen.

Elias pappa skrev ett tackbrev till Securitas och berättat att allt var bra med sonen, som fått lämna sjukhuset. Föräldrarna fick också tillfälle att tacka personligen då Elias lämnade sin adress, och Amir kom förbi familjen.

Amir Palislamovic har berättat historien flera gånger.

– Jag förväntade mig inte så mycket uppmärksamhet, det är överväldigande. När kommunen la ut händelsen på sin Facebook fick man 15 000 reaktioner – över en natt, säger Amir.

– Jag tror att folk behöver höra om något positivt i stället för allt negativt med corona. Men framför allt är jag ju glad att det gick bra för Elias.

SR P4 Väst har rapporterat om räddningsinsatsen och kvällstidningarna ringde Amir direkt efteråt. Han är nu nominerad i Aftonbladets tävling Svenska Hjältar.

Securitas Europachef skickade gratulationer och skrev ett inlägg som verkar ha nått halva världsdelen, enligt Amir:

– För ett par veckor sedan ringde en kompis från Bosnien som först hört om det på radio. Sedan la landets största dagstidning upp det på sin webb.

Hemma i trestadsregionen läste Transports ombudsman Jan Lendin om hjältedådet, och han tyckte sig känna igen namnet på en av avdelningens medlemmar. Mycket riktigt. Amir Palislamovic är med i Transport sedan länge.

– Absolut, självklart, säger han.

Inlägget om Amirs räddningsinsats blev snabbt ett av de mest lästa på Vänersborgs kommuns Facebooksida. Över 50 000 personer nåddes. Foto: Thomas Fridén
Inlägget om Amirs räddningsinsats blev snabbt ett av de mest lästa på Vänersborgs kommuns Facebooksida. Över 50 000 personer nåddes. Foto: Thomas Fridén

Han har varit med i facket lika länge som han jobbat inom bevakningsbranschen, elva år. Det är andra omgången inom bevakning för honom. I dag är han anställd av Securitas, som vunnit kommunens upphandling. I ramavtalet ingår bland annat bevakning och kontroll av parkeringsplatserna i Vänersborg.

Det innebär också att Amir Palislamovic arbetar som ordningsvakt på sjukhuset, NÄL.

När Transportarbetaren först får tag på Amir, i början av februari, beskriver han att det är ”en vanlig vecka i Vänersborg”: Dagtidsarbete som parkeringsvakt måndag–torsdag. Han tycker att uppmärksamheten han fått närmast tagit pinsamma dimensioner ibland, men har inget emot att träffa medlemstidningen. Fast först ska han åka hem på semester en vecka.

Hem? Det låter som att du kommer från Göteborgstrakten?

– Haha, gör det? Nej, jag är ju från Bosnien. Jag har dubbla medborgarskap. Det är gôtt.

Hemma är också Kronogården i Trollhättan, där familjen sedan länge är rotad.

Till Sverige kom Amir Palislamovic när han var i 20-årsåldern, på flykt undan kriget i det forna Jugoslavien. Då, 1993, fick han först flytta runt – Kungsängen, Norrtälje, Göteborg. På flyktingförläggningen i Göteborg återsåg Amir en tjejkompis, som han vuxit upp med på samma gata i staden Banja Luca. Genom henne mötte Amir en annan tjej.

– Jag träffade min fru där på förläggningen, den 5 augusti 1993, säger Amir.

De håller fortfarande ihop. Yngsta dottern är nio, de båda sönerna vuxna. Den ena ska gifta sig senare i år. Planerna för bröllopet är i gång. Det ska hållas i Bosnien och trots covidrestriktioner ser allt ut att gå att ordna väl. Även resan tidigare i år, i slutet av februari, med familjen gick bra – de hade en toppenvecka, enligt Amir.

Men hemma i Trollhättan igen blev han sjuk. Hostade blod, fick svår värk. Han var på sjukhus, testades för covid-19. Men provet var negativt, det rörde sig om en allvarlig förkylning.

– Allt är inte corona. Ibland låter det i medier som att det inte finns annat man kan bli sjuk eller dö av.

Men att Amir blev dålig gjorde att det dröjde ett tag innan mötet. Först i slutet av mars ses vi i Vänersborg. Men det är fortfarande kallt och blåsigt nere vid vattnet.

– Det blåser nästan alltid i Vänersborg, men det ligger vackert vid Vänern, säger Amir.

Blommor från kamrater på Transport. Möte med Jan Lendin, ombudsman, och Dan Johansson, ordförande för Uddevallaavdelningen stämmer in i hyllningskören. Foto: Lilly Hallberg
Blommor från kamrater på Transport. Möte med Jan Lendin, ombudsman, och Dan Johansson, ordförande för Uddevallaavdelningen stämmer in i hyllningskören. Foto: Lilly Hallberg

Till parkeringsplatsen, där han två månader tidigare räddade Elias, kommer också Jan Lendin och Dan Johansson från Transports Uddevallaavdelning. De vill visa uppskattning från fackets sida över medlemmens insats, lämnar över blommor och en gåva. Hör om andras reaktioner, om jobbet och om personer de alla tre känner till – om varsel, fiske och medlemsvärvning. Och nej, Amir kan inte komma ifråga för belöning för att ha värvat nya medlemmar då han fått med båda sönerna i Transport långt tidigare. Det är lugnt, liksom att Securitas inte uppvaktat lokalt på något särskilt vis.

– De visade uppskattning, jag har fått höra att det var bra. Det räcker, jag var på jobbet, säger Amir Palislamovic.

Han ger ett allt annat än fåfängt intryck, men säger kort att hans näsa ju är ”lite konstig”. Det är en skada från kriget, som han tvangs gå ut i som 18-åring. Han har erfarenheter från två år av krig i det gamla hemlandet, även från koncentrationsläger i den etniska rensningens tid.

– Mitt ena ytteröra blev också lite skadat, berättar Amir i samband med fotografering.

När det gäller att beskriva ursprungsnationalitet – och skilja mellan ”bosniaker” och ”bosnier”, utifrån bland annat religion – är han tydlig för egen del: Det är ointressant.

– Jag är bosnier.

Förutom med bevakning har Amir Palislamovic under åren i Sverige också bland annat hunnit driva en egen rörelse, inom slakteri. ”Tack vare brorsan kunde jag importera kött från Balkan” berättar han för Transports Jan Lendin och Dan Johansson, på ett fik i Vänersborg. Fortfarande lånar Amir ut sin köttkvarn till ett ”yttre befäl” som jagar, och som de alla tre verkar känna till.

– Rörelsen gick bra. Eller ja, jag la ner efter några år. Sedan jobbade jag ett halvår som bilmekaniker innan jag började inom bevakning 2010.

Med nuvarande jobb trivs Amir bra i stort.

– Det är fritt, och jag är social. Jag ser det som att min viktigaste uppgift att hjälpa folk, erbjuda service. Här i Vänersborg är det minst tunga att lappa felparkerare, säger Amir, som en gång började som p-vakt i Uddevalla och även slitit med felparkerande badgäster vid kusten.

Han uppskattar att nuvarande arbetsgivaren tar säkerheten också för de anställda på allvar. Att sådant som jobbmobil, överfallslarm och kamera fungerar.

– Det känns seriöst, jag vet att det är ordnat när jag går på.

– Visst, det finns nackdelar med jobbet också. Men så är det ju med alla arbeten.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Flygarbetare från olika bolag samsas på liten yta. Väskor lastas över från ”burkar” eller släp till bagagebanden. Foto: John Antonsson

De samarbetar efter olycka

Flyg. – Nu är det lugnt. Hade du varit här mellan sju och nio hade det varit kaos, säger Hans Ahlberg, flygarbetare på SAS Ground Handling (SGH) och ordförande för Transports flygavdelning. Han har samlat skyddsombud från två konkurrerande bolag för att visa platsen för en olycka.

I boken beskriver Qaisar Mahmood hur han som managementkonsult kunde göra en omvänd klassresa på fem minuter genom att byta om till matbudskläder. Foto: Pernilla Ahlsén

”Ingen såg mig i ögonen”

Mötet. Författaren och managementkonsulten Qaisar Mahmood testade att jobba som matbud på Foodora i tre månader. Nu har han skrivit en bok om upplevelsen.

Qorban har skapat sig ett bra liv och jobbar som lastbilschaufför i Sveg. ”Men det finns alltid en oro över hur det ska gå. Kommer jag att få stanna kvar i Sverige eller inte? Hur kommer det att bli?” Foto: Pernilla Ahlsén

”Jag gillar att köra, det är min grej”

Mötet. Qorban flydde ensam från Afghanistan när han var 15 år och kom till Sverige för lite drygt 7 år sedan. Redan innan han hade gått ut fordonsprogrammet på gymnasiet hade han jobb som lastbilschaufför i en bransch som skriker efter folk. Trots det kan han inte vara säker på att få stanna i Sverige.

Hallå där!

Henrik Hansson

… modellbyggare från Kvidinge, Skåne, som nyligen blev både nordisk mästare och tog hem publikpriset vid Trailer Trucking-festivalen i Mantorp.

Månadens medlem
Niclas trivs på Gotland. ”Jag kommer nog aldrig flytta härifrån. Vill jag ha storstadspuls kan jag åka till Visby. Men där jag bor är det väldigt lugnt. Jag gillar det. Jag jagar mycket och trivs med att vara ute på landet.” Foto: Pernilla Ahlsén

Niclas brinner för bra arbetsmiljö

Bevakning. Efter 30 år i bevakningsbranschen, varav de senaste 11 på Gotland, kan Niclas Fagerberg jobbet utan och innan. I jakt på en ny utmaning blev han skyddsombud. Nu brinner han för att kollegorna ska ha en bra arbetsmiljö och rättvisa arbetsvillkor.

Kultur
”Ekonomi är inte så svårt som vissa vill få oss att tro, man kommer väldigt långt med lite sunt bondförnuft”, säger Elinor Odeberg.

Våga tycka till om ekonomi

Ekonomi. I boken Dyrtider går Elinor Odeberg till attack mot Riksbankens oberoende och slår ett slag för att vanligt folk ska våga tycka till om ekonomisk politik.

Jag & jobbet
Ibland frågar ungdomar Per Svedberg om han har något vapen, som en elpistol? ”Nej, jag har något värre säger jag och pekar på min mun. Mitt bästa verktyg är truten.”

”Alla människor behöver respekt”

Bevakning. Per Svedberg blev väktare för att han inte ville jobba med människor. Men upptäckte att just det är själva kärnan i jobbet. Han försöker alltid se människan, bortom deras ibland bråkiga, stökiga beteende.

Hallå där!

Martin Andersson

…ordförande i klubb 4 på Arlanda med bland annat plåtslagare och flygmekaniker. Er arbetsgivare Patria Helicopter har höjt era löner – innan avtalsrörelsen för flygbranschen ens dragit i gång. Varför då?

Månadens sektion
Thomas Belvén, Jan Sehlin, Peter Strålind och Magnus Lundberg utanför Folkets hus i Solna. Emil Blomqvist och Joakim Björkstedt sitter också i styrelsen, men är inte med på bild.

”Vi vill ha bättre hämtställen”

Miljöarbetare. Efter den uppmärksammade sopstrejken 2017 ­tömdes Stockholmsavdelningens miljösektion på folk. Nu tar sektionen nya tag med nyvald ordförande, arbete för mer inflytande vid upphandlingar och bättre arbetsmiljö – så att sopgubbarna ska hålla fram till pensionen.

Månadens medlem
Att köra mjölkbil är Ebbas tredje jobb. I framtiden vill hon gärna ha ett eget åkeri. Foto: Pernilla Ahlsén

”Det här är ett riktigt mysjobb”

Åkeri. Ebba Nyberg är 23 år och har redan sitt drömjobb – att köra mjölkbil för Arla. Allra bäst är det så här års när korna har släppts ut på bete och sommarkvällarna är ljusa och ljumma.

Hallå där!

Adam Vinrot

…nybliven student som fick Dalaavdelningens stipendium på sin examensdag vid transportprogrammet på Hushagsgymnasiet, Borlänge, den 8 juni.

Dyrtider
Miljöarbetaren Gustaf Sahlin och hans fru var förutseende. Band om lånen, ordnade med fördelaktigt elavtal. Men de högre matpriserna är kännbara för tvåbarnsfamiljen i Kolmården. Spaning efter extrapriser har ökat och det blir mer falukorv. Fast främst mer planering – och mindre svinn! Foto: Lilly Hallberg

Gott liv trots ökade kostnader

Privatekonomi. Miljöarbetaren Gustaf Sahlin och hans fru var förutseende. Band om lånen, ordnade med fördelaktigt elavtal. Men de högre matpriserna är kännbara för tvåbarnsfamiljen i Kolmården. Spaning efter extrapriser har ökat och det blir mer falukorv. Fast främst mer planering – och mindre svinn!

Månadens klubb
Mathias Bäck och Lena Pettersen tillsammans med Jerry Walthéreson, ordförande i avdelning 17. Klubbens övriga medlemmar Ola Ståhl, Tjallen Bergström och Magnus Vetter var ute och körde när bilden togs.

”Vi vill bara att det ska vara rätt”

Nystartad. Medarbetarna på Sparlunds Buss & Taxi i Vara tröttnade på felaktiga löneutbetalningar. Nu har de bildat en arbetsplatsklubb för att komma till rätta med problemen.

Månadens medlem
”Lastbilsyrket är fantastiskt eftersom jag kan vidareutbilda mig medan jag kör.”

”Jag brinner för att hjälpa kvinnor”

Yogainstruktör. Jobbet som lastbilschaufför till och från Gävle hamn innebär mycket väntan och körningar utan avbrott. Det är perfekt för Elina Munter som använder tiden till att vidareutbilda sig och undervisa i gravidyoga och mammaträning.

Kultur
Forskaren och psykologen Alexander Rozental är dålig på att prokrastinera i jobbet. ”Men att ta körkort har jag skjutit upp”, säger han. Foto: Justina Öster

Skjuter du upp trista saker?

Prokrastinering. Nu måste jag verkligen städa ur förrådet. Jag hittar ju ingenting! Först måste jag bara ut med hunden, tvätta bilen, ringa mamma och köpa mjölk. Men oj, vad sent det blev! Brukar du prokrastinera?

Laura Hartman är chefsekonom på LO. Foto: John Antonsson

”Svensk arbetsmarknad har visat sig oväntat stark”

Ekonomi. Trots skenande inflation och kraftigt höjda räntor ser vi ingen stor ökning av arbetslöshet eller varsel. LO:s chefsekonom Laura Hartmans bedömning är ändå att Sverige är på väg in i en period av ökad arbetslöshet.

Hallå där!

Saied Tagavi

…som är aktiv i Facklig Plattform Iran. Vad handlade ditt förstamajtal om?

Dyrtider
”Jag har tjatat på mina barn att gå med i facket, men de tycker det är för dyrt. Hade jag tjänat mer skulle jag ha betalat deras medlemskap också. Nu är de med i a-kassan i alla fall”, säger Lisen Karlsson. Foto: Justina Öster

Lisen är familjens elpolis

Privatekonomi. Kranbilsföraren och fyrbarnsmamman Lisen Karlsson bor på landet med sin man, 16-åriga dotter och två katter. Efter en räkning på 9 700 kronor bytte hon till timpris på elen. – Helt sjukt! Nu har jag stenkoll på vår el, säger hon.