;
ORDFÖRANDEN HAR ORDET

Orättvist att lägga över ansvaret på arbetarna

Ordförandeord. Det är sista ”ordföranden har ordet” för året och vi har en händelserik höst bakom oss. Vi har åstadkommit mycket tillsammans och jag är enormt stolt över det här förbundet och våra medlemmar. Det märks att vi är ett kampförbund!

Jag vill dock börja med att uppmärksamma det som drabbade en ordningsvakt i Göteborg nu i december. Vid ett ingripande i samband med en stöld blev han knivhuggen i ryggen. Tack vare sin skyddsväst klarade han sig från allvarligare fysiska skador.

Men detta sätter fingret på en oroande utveckling i samhället. En utveckling där ordningsvakter och väktare efterfrågas alltmer på platser där polisen inte mäktar med att skapa trygghet. Om inte våra ordningsvakter och väktare ges möjlighet att göra sitt jobb i en trygg arbetsmiljö, genom rätt bemanning och med stöd av polisen när det behövs, så är jag rädd att vi kommer att få se fler fall då de utsätts för våld i jobbet. Så kan vi inte ha det. Jag är oerhört glad och lättad att det gick bra den här gången.

Pensionsöverenskommelsen

Sedan kommer vi till något som jag är tämligen bekymrad över och det är den pensionsöverenskommelse som sex riksdagspartier har lagt fram. Den innebär en höjning av pensionsåldern i tre steg. Detta bekymrar mig av flera anledningar.

Vi har ett kongressbeslut om att Transport ska verka för sänkt pensionsålder. Jag har varit väldigt tydlig gentemot både regeringen och LO att vi inte kan ställa oss bakom den här överenskommelsen.

Självklart är jag fullt medveten om att pensionsfrågan är ett växande problem för Sverige i och med att befolkningen blir allt äldre. Men jag tycker att det är orättvist att lägga över ansvaret på oss arbetare. Det finns två andra parter, nämligen staten och företagen, som har betydligt större möjlighet att hantera detta än en medlem i Transport, som kanske har svårt att orka ett helt arbetsliv redan i dag, och som riskerar att få en pension som inte går att leva på.

Det finns positiva aspekter av förslaget också. En sådan är att staten ska ta ansvar för premiepensionen (PPM). Kanske kan vi då äntligen slippa se pensionspengar som blöder ut ur landet till, exempelvis, Malta.

Trygghetssystemen

Att staten ska arbeta med arbetsmiljöfrågor för ett hållbart arbetsliv ser jag som en självklarhet, och inget som det borde krävas sex riksdagspartier för att komma fram till. Lika självklart ser jag att trygghetssystemen ska följa med en eventuell höjning av pensionsåldern. Allt annat vore fullkomligt oacceptabelt.

En annan anledning att vara kritisk till pensionsuppgörelsen är att jag är rädd att den spelar fel krafter i händerna inför valet. Det återstår att se.

Ett tydligt exempel på att vår kamp har burit frukt är att regeringen börjat lyssna på våra krav och också levererar konkreta förslag i positiv riktning för våra medlemmar. Under hösten har det kommit förslag på vinterdäck på lastbilarnas och släpens alla axlar, på förlängd klampning till 36 timmar och en utredning av F-skatten.

Man har också öppnat dörren för ett av våra huvudkrav inom åkerinäringen, nämligen gps-övervakning av lastbilar, vilket är oerhört glädjande att höra. Det måste tas krafttag mot den sociala dumpningen i denna bransch!

Snart är det 2018 och ett nytt år med kamp för schysta villkor tar vid!

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Jag, en ”eltrucker”

Åkeri. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Apropå första maj!

Politik. Donald Trump kan knappast sägas vara något strategiskt geni. Men frågan är hur mycket man kan anklaga just honom för att hela världen är i gungning i bränslebristens spår.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

Varför sitter så få ­arbetare i riksdagen?

Representation. I år är det val till riksdag, region och kommun. Arbetarklassen lyser dock med sin frånvaro i svensk politik. Det är inte en slump. Det är ett klasstak som stänger ute stora grupper från makten.

Från äta, sova, jobba, dö till ett liv som håller

Arbetstid. Vi jobbar fortfarande som om året var 1973 (då 40 timmars arbetsdag infördes). Arbetstiden har stått stilla men världen har förändrats. Arbetstiden ligger dock orubbligt kvar och resultatet blir att allt fler arbetare upprepar mantrat: äta, sova, jobba, dö.

Jag är stolt över Transport

Ordförandeord. Sommaren och semestertiden har tagit slut för de flesta. För egen del har jag hunnit med fyra veckors ledighet med väldigt mycket lugn och ro med tid för vila inför en sannolikt intensiv höst och vinter. Vi står närmast inför en valspurt, sedan valet.

Semester är en rättighet, inte en bemanningsreserv

Debatt. Semester är till för återhämtning. När semestern väl är beviljad är huvudregeln att den ska gälla. Att en arbetsgivare i undantagsfall kan återkalla semester bygger inte på någon uttrycklig bestämmelse i semesterlagen, utan på arbetsrättslig praxis och får bara komma i fråga under mycket speciella omständigheter.

Höstens val avgör: kvalitet eller lägsta pris

Debatt. När kommuner och regioner upphandlar verksamhet för miljardbelopp är det lätt att fastna i priset. Men våra skattepengar ska inte bara köpa den billigaste lösningen. De ska också köpa kvalitet, trygghet och schyssta arbetsvillkor.

Så närmar vi oss valet

Krönika. Om två månader är det dags att välja dem som ska representera oss såväl i Sveriges riksdag som i landets regioner och kommuner. Det märks alltmer på olika vis, också här i Transports tidning.

A-kassan är ett skydd mot lönedumpning

Debatt. Just nu är det onekligen intressanta tider inför valet. Under denna mandattid har Tidöpartierna lyckats driva igenom en reform som syftar till att få ut folk snabbare till nya anställningar om de blir arbetslösa av någon anledning. Men om oturen är framme kan resultatet bli att folk snabbare drivs från hus och hem i stället för det de faktiskt avser.

Du förtjänar ett mer fungerande arbetsliv

Ordförandeord. Vad händer med arbetstidsförkortningen som LO-kongressen 2024 beslutade om att driva som en prioriterad fråga? Ja, den frågan kan man ju två år senare med fog ställa, tycker jag.

;