Cancerpatienters överlevnad är en fråga om socialgrupp. En förklaring är olika mönster när det gäller att komma till undersökningar vid kallelse, som till mammografi och screening för gyncancer. Foto: Shutterstock
Close
Cancerpatienters överlevnad är en fråga om socialgrupp. En förklaring är olika mönster när det gäller att komma till undersökningar vid kallelse, som till mammografi och screening för gyncancer.
Close
Kongress 2022

Ojämlikhet kostar tusentals liv

Hälsoklyftor. Klass påverkar hälsa, livslängd och risk att dö i cancer. Och skillnaderna har ökat på senare år. En förklaring är olikheter när det gäller att delta i olika screeningprogram och att söka vård i tid, visar en stor studie Cancerfonden låtit göra.

Sett till all cancersjukdom är det ungefär lika stor risk att drabbas av sjukdom, oavsett socialgrupp. Men studien som revisors- och rådgivningsföretaget YE gjorde 2018, och som presenterades i Cancerfondsrapporten, visar tydligt hur klassklyftor påverkar: Patienter med låg utbildning har mellan 35 och 40 procent högre dödlighet än högutbildade.

Sammanlagt skulle omkring 2 900 liv räddas varje år om alla patienter med cancerdiagnoser hade lika hög överlevnad som dem med eftergymnasial utbildning, slår studien fast.

– Det motsvarar åtta liv varje dag. Att hälsoklyftorna är så stora i Sverige är oacceptabelt, kommenterade överläkare Jan Zedenius, medicinskt sakkunnig på Cancerfonden.

Det är heller ingen nyhet. En rad studier har tidigare visat att socialgrupp påverkar såväl livslängd generellt som överlevnad hos dem som drabbas av potentiellt livshotande sjukdomar.

Cancerpatienters överlevnad är en fråga om socialgrupp. En förklaring är olika mönster när det gäller att komma till undersökningar vid kallelse, som till mammografi och screening för gyncancer.
Cancerpatienters överlevnad är en fråga om socialgrupp. En förklaring är olika mönster när det gäller att komma till undersökningar vid kallelse, som till mammografi och screening för gyncancer. Foto: Shutterstock

Ökade skillnader bland människor när det gäller ekonomi och sociala förhållanden tycks också få tydliga konsekvenser. Men orsakerna till skillnaderna är komplicerad. En förklaring är att viljan att gå på kontroll och söka vård i tid skiljer sig åt mellan grupper. Det kan bero på svårigheter att ha råd om det inte kan ske på betald arbetstid. Men det kan också bero på erfarenheter – patienter med låg utbildning får över lag mindre tid att ställa frågor och komma med önskemål i sina kontakter med vården. Ojämlikheten beror även på att cancerpatienter bemöts olika i vården.

Lågutbildade har sämre tillgång till metoder för att ställa diagnoser, får vänta längre från remiss till diagnos och får inte i lika hög grad som välutbildade och välbeställda den behandling som rekommenderas i de nationella vårdprogrammen.

Klasskillnaderna när det gäller vård är tydliga på flera plan. Inte minst gäller det förebyggande vård, vilket tas upp i en rapport från Cancerfonden med den talande titeln Socioekonomi påverkar risk att insjukna i livmoderhalscancer. Var femte kvinna i Sverige deltar inte i mammografi och screening med tillräcklig regelbundenhet för att förebygga dödlighet. Av dem som insjuknar i cancerformen har två av tre inte gjort det.

I rapporten kommer läkare vid Regionalt Cancercentrum Väst till tals. När de år 2001 började arbetet med en databas, bland annat för att se hur skillnader i deltagande i screening skiljde sig åt mellan olika stadsdelar i Göteborg, upptäckte de ”hisnande skillnader mellan socialt belastade och välbärgade områden”. Det blev som en klasskarta över staden.

 

Källa: Cancer och ojämlikhet (EY-rapport), Socioekonomi påverkar risk att insjukna i livmoderhalscancer (Cancerfonden).

Läs även: Cellprov in i Foodora-avtal

Tre livräddare

Mammografi

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor; cirka 26 procent av samtliga cancerfall. En av tio kvinnor som är 75 år har eller har haft bröstcancer.

Screening för bröstcancer med mammografi, ett slags röntgenundersökning, erbjuds i dag gratis till alla kvinnor mellan 40 och 74 år av sjukvården i landets samtliga regioner. Intervallet mellan undersökningarna är 1,5–2 år och undersökningen görs för att upptäcka bröstcancer på ett tidigt stadium.

Mammografi utvecklades under 1960-talet och infördes successivt i Sverige under följande decennier. Med metoden kan en tumör hittas innan den märks på något annat vis, medan den är liten och innan den har hunnit sprida sig. Genom tidig upptäckt av cancer kan behandlingen också bli lindrigare. Tidigare opererades vanligen hela bröstet bort ”för säkerhets skull”.

Mammografi minskar dödligheten i bröstcancer i Sverige med omkring 20 procent, enligt en majoritet av forskare och experter efter uppföljning av statistik och tidigare forskning. I dag överlever nära nio av tio kvinnor som drabbas.

 

Gynekologisk cellprovtagning

I stort sett all livmoderhalscancer orsakas av ett virus, humant papillom (HPV). Cellprov tas för att kunna upptäcka och behandla förstadier till livmoderhalscancer. Cellförändringar är inte detsamma som cancer utan innebär att cellerna avviker från det normala mönstret. Men förändringarna kan leda till cancer om de inte behandlas. Om de upptäcks tidigt kan nio av tio kvinnor botas.

Alla kvinnor mellan 23 och 64 år kallas regelbundet till provtagning, som vanligen görs av en barnmorska eller en gynekolog på mottagning. De i åldersgrupper under 50 år kallas vart tredje år, efter 50 gäller cellprovtagning för HPV vart sjunde år.

I vissa av landets regioner erbjuds självtest, som kommer hem i brevlådan. Några regioner skickar också ut självtest till kallade som inte kommit till undersökningen.

Gynekologiska cellprovtagningar infördes i mitten av 1960-talet. Sedan dess har antalet kvinnor som insjuknar i livmoderhalscancer i landet halverats.

 

PSA-prov för prostataundersökning

Prostatacancer är den totalt sett vanligaste formen av cancer i Sverige i dag. Det kan dröja flera år innan en tumör i prostatan trycker på så mycket att det blir problem att kissa – numera har de flesta män som diagnosticeras inte haft några problem alls utan får diagnosen efter ”prostatablodprovet” PSA. Tidigare upptäcktes nästan alltid prostatacancer i ett obotligt skede.

PSA (Prostataspecifikt antigen) är ett äggviteämne som finns naturligt i kroppen. Vid cancer ökar halten i blodet. Ett PSA-prov kan övervägas för män mellan 50 och 75 år. För män som har flera släktingar som drabbats i yngre ålder kan det vara lämpligt redan vid 40 års ålder. Det görs som ett vanligt blodprov på vårdcentralen.

Men någon generell provtagning av alla i en viss grupp, screening, görs inte.

Motiveringen är bland annat att överdiagnosticering är ett stort problem: Upptäckt av förhöjda PSA-värden leder till att många män behandlas, trots att cancern aldrig skulle orsakat problem för dem, enligt forskare. Flera regioner har dock börjat erbjuda organiserad testning inom ramen för olika projekt.

Utvecklingen har på 2000-talet har också gått snabbt med flera diagnostiska framsteg. Ett exempel är Stockholm3-testet, som använder en kombination av klinisk information, proteinnivåer och genetisk information för att identifiera behandlingskrävande prostatacancer.

Källa: Cancerfonden, Läkartidningen, Wikipedia

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Gryning i Fornhöjden. Nicklas första stopp är återvinningsstationen som för tillfället är värst drabbad av nedskräpning i kommunen. Foto: Lilly Hallberg

Här används ”sopspioner” i kampen mot brottslig dumpning

Södertälje. Små och stora brott – en sängbotten ställd framför pappersinsamlingen, en brinnande soptipp. I hela landet har kriminell avfallshantering fått ökad uppmärksamhet. I Södertälje arbetar ett par kommunala tjänstemän mot brottsligheten – som ”sopspioner”.

Insänt logga

Korkat om mensskydd

Insändare. Hej! Jag såg att ni har en otroligt korkad artikel i nummer 6, där ni nedgraderar kvinnan till en könlös stackare som bara är en livmoderbärare. Vad är då en man i era ögon – en penisbärare?

Transports förbundskontor. Foto: John Antonsson

Kraftig ökning av Transports kostnad för personal

Facket. Under 2022 nära fördubblades Transports personalkostnad. Den främsta förklaringen är att kriget i Ukraina sänkt förbundets pensionsfonder som är placerade på börsen.

Snabbkoll
Illustration av Mattias Käll

6 tips för bemanningsfolk

Bemanning. Vilka villkor gäller för bemanningsanställda? Hur långt måste man åka till jobbet? Och vad händer när man är mellan uppdrag? Svar på det och mycket mer finner du i Transportarbetarens snabbkoll.

Miljöbrott
Gryning i Fornhöjden. Nicklas första stopp är återvinningsstationen som för tillfället är värst drabbad av nedskräpning i kommunen. Foto: Lilly Hallberg

Här används ”sopspioner” i kampen mot brottslig dumpning

Södertälje. Små och stora brott – en sängbotten ställd framför pappersinsamlingen, en brinnande soptipp. I hela landet har kriminell avfallshantering fått ökad uppmärksamhet. I Södertälje arbetar ett par kommunala tjänstemän mot brottsligheten – som ”sopspioner”.

Boel Godner är kommunstyrelsens ordförande i Södertälje. Foto: Liza Simonsson

”Fungerar avskräckande”

Södertälje. – Vi tror att arbetet ger effekt och upplever att problemen minskat de senaste åren. Vi polisanmäler misstänkta fall av illegal dumpning, säger Södertäljes kommunstyrelses ordförande Boel Godner (S).

Här i Kagghamra startade branden i november 2020. Sedan februari 2021 är soptippen täckt av sand.

Think Pink – toppen på misstänkt brottsberg

Avfallshärva. I månader härjade bränder i gigantiska avfallshögar. Men sopbergen i Botkyrka är bara en del i Think Pink-härvan. Utredningen om grovt miljöbrott rör ett tjugotal platser i landet och rättsprocessen kring företagskoncernen har pågått i flera år.

Arbetsmiljö
Funktionärer, skyddsombud och förtroendevalda från Transport besökte UPS-terminalen i Göteborg.

UPS-förare: Press och stress leder till fusk

Åkeri. Orimliga prestationskrav, dåligt utrustade bilar och toppstyrning. Chaufförerna på UPS har tröttnat på bristerna på arbetsplatserna och börjat organisera sig.

Anders Palmqvist från Transports Malmöavdelning. Foto: John Antonsson

Miljonnota för brister i arbetsmiljön

Viten. Transportarbetarens genomgång visar att Arbetsmiljöverket ställt många krav på UPS. De senaste åtta åren har myndigheten hotat med vite 12 gånger. Som mest 1,2 miljoner kronor.

Kultur
Jonny Kronbäck är huvudskyddsombud på Truck and Wheels lager i Staffanstorp, dit Transports Malmöavdelning kört sin boklåda med pappers- och ljudböcker. Men läsa? ”Jag hinner inte”, säger han.

Prisad boklåda i lunchrummet

Kultur. Lagerarbetaren Jonny Kronbäck hinner inte läsa. Kollegan Tilde Kristoffersson gillar deckare, men Alexander Lind tål dem inte. Transportarbetaren besöker företaget Truck and Wheel för att höra vad de anställda tycker om sin prisbelönta boklåda.

Avtal 2023
Plånbok med pengar

Avtalat och klart: Här har du din nya lön

Löner. Efter tuffa förhandlingar och strejkhot är de nya lönerna klara i majoriteten av Transports avtal. Transportarbetaren listar löneökningarna. Här är de som fått minst – och de som har fått mest.

5 tycker till om lönerna

Enkät. Transportarbetaren frågade fem medlemmar vad de tycker om sitt nya kollektivavtal.

Ny motpart sökes?

Förhandlingar. Av Transports 27 kollektivavtal förhandlas 6 avtal med Almegas förbund. Nästa avtalsrörelse kan det bli än färre.

Säkerhetsvakter
Säkerhetsvakten Mikael Hen och instruktören Ulf Sahlin pratar, medan Christoffer Hammarlöf filmar en scen där en väktarbil rullar in på området.

Filmar för säkerhets skull

Räddningsarbete. Säkerhetsvakter som Mikael Hen och hans kollegor på Prevent ska släcka bränder, upptäcka livsfarlig gas och se till att alla har rätt skyddsutrustning. I vanliga fall är bevakningspersonal inte med på film, men den här dagen är de det.

Månadens medlem
Niclas trivs på Gotland. ”Jag kommer nog aldrig flytta härifrån. Vill jag ha storstadspuls kan jag åka till Visby. Men där jag bor är det väldigt lugnt. Jag gillar det. Jag jagar mycket och trivs med att vara ute på landet.” Foto: Pernilla Ahlsén

Niclas brinner för bra arbetsmiljö

Bevakning. Efter 30 år i bevakningsbranschen, varav de senaste 11 på Gotland, kan Niclas Fagerberg jobbet utan och innan. I jakt på en ny utmaning blev han skyddsombud. Nu brinner han för att kollegorna ska ha en bra arbetsmiljö och rättvisa arbetsvillkor.