Cancerpatienters överlevnad är en fråga om socialgrupp. En förklaring är olika mönster när det gäller att komma till undersökningar vid kallelse, som till mammografi och screening för gyncancer. Foto: Shutterstock
Close
Cancerpatienters överlevnad är en fråga om socialgrupp. En förklaring är olika mönster när det gäller att komma till undersökningar vid kallelse, som till mammografi och screening för gyncancer.
Close
Kongress 2022

Ojämlikhet kostar tusentals liv

Hälsoklyftor. Klass påverkar hälsa, livslängd och risk att dö i cancer. Och skillnaderna har ökat på senare år. En förklaring är olikheter när det gäller att delta i olika screeningprogram och att söka vård i tid, visar en stor studie Cancerfonden låtit göra.

Sett till all cancersjukdom är det ungefär lika stor risk att drabbas av sjukdom, oavsett socialgrupp. Men studien som revisors- och rådgivningsföretaget YE gjorde 2018, och som presenterades i Cancerfondsrapporten, visar tydligt hur klassklyftor påverkar: Patienter med låg utbildning har mellan 35 och 40 procent högre dödlighet än högutbildade.

Sammanlagt skulle omkring 2 900 liv räddas varje år om alla patienter med cancerdiagnoser hade lika hög överlevnad som dem med eftergymnasial utbildning, slår studien fast.

– Det motsvarar åtta liv varje dag. Att hälsoklyftorna är så stora i Sverige är oacceptabelt, kommenterade överläkare Jan Zedenius, medicinskt sakkunnig på Cancerfonden.

Det är heller ingen nyhet. En rad studier har tidigare visat att socialgrupp påverkar såväl livslängd generellt som överlevnad hos dem som drabbas av potentiellt livshotande sjukdomar.

Cancerpatienters överlevnad är en fråga om socialgrupp. En förklaring är olika mönster när det gäller att komma till undersökningar vid kallelse, som till mammografi och screening för gyncancer.
Cancerpatienters överlevnad är en fråga om socialgrupp. En förklaring är olika mönster när det gäller att komma till undersökningar vid kallelse, som till mammografi och screening för gyncancer. Foto: Shutterstock

Ökade skillnader bland människor när det gäller ekonomi och sociala förhållanden tycks också få tydliga konsekvenser. Men orsakerna till skillnaderna är komplicerad. En förklaring är att viljan att gå på kontroll och söka vård i tid skiljer sig åt mellan grupper. Det kan bero på svårigheter att ha råd om det inte kan ske på betald arbetstid. Men det kan också bero på erfarenheter – patienter med låg utbildning får över lag mindre tid att ställa frågor och komma med önskemål i sina kontakter med vården. Ojämlikheten beror även på att cancerpatienter bemöts olika i vården.

Lågutbildade har sämre tillgång till metoder för att ställa diagnoser, får vänta längre från remiss till diagnos och får inte i lika hög grad som välutbildade och välbeställda den behandling som rekommenderas i de nationella vårdprogrammen.

Klasskillnaderna när det gäller vård är tydliga på flera plan. Inte minst gäller det förebyggande vård, vilket tas upp i en rapport från Cancerfonden med den talande titeln Socioekonomi påverkar risk att insjukna i livmoderhalscancer. Var femte kvinna i Sverige deltar inte i mammografi och screening med tillräcklig regelbundenhet för att förebygga dödlighet. Av dem som insjuknar i cancerformen har två av tre inte gjort det.

I rapporten kommer läkare vid Regionalt Cancercentrum Väst till tals. När de år 2001 började arbetet med en databas, bland annat för att se hur skillnader i deltagande i screening skiljde sig åt mellan olika stadsdelar i Göteborg, upptäckte de ”hisnande skillnader mellan socialt belastade och välbärgade områden”. Det blev som en klasskarta över staden.

 

Källa: Cancer och ojämlikhet (EY-rapport), Socioekonomi påverkar risk att insjukna i livmoderhalscancer (Cancerfonden).

Läs även: Cellprov in i Foodora-avtal

Tre livräddare

Mammografi

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor; cirka 26 procent av samtliga cancerfall. En av tio kvinnor som är 75 år har eller har haft bröstcancer.

Screening för bröstcancer med mammografi, ett slags röntgenundersökning, erbjuds i dag gratis till alla kvinnor mellan 40 och 74 år av sjukvården i landets samtliga regioner. Intervallet mellan undersökningarna är 1,5–2 år och undersökningen görs för att upptäcka bröstcancer på ett tidigt stadium.

Mammografi utvecklades under 1960-talet och infördes successivt i Sverige under följande decennier. Med metoden kan en tumör hittas innan den märks på något annat vis, medan den är liten och innan den har hunnit sprida sig. Genom tidig upptäckt av cancer kan behandlingen också bli lindrigare. Tidigare opererades vanligen hela bröstet bort ”för säkerhets skull”.

Mammografi minskar dödligheten i bröstcancer i Sverige med omkring 20 procent, enligt en majoritet av forskare och experter efter uppföljning av statistik och tidigare forskning. I dag överlever nära nio av tio kvinnor som drabbas.

 

Gynekologisk cellprovtagning

I stort sett all livmoderhalscancer orsakas av ett virus, humant papillom (HPV). Cellprov tas för att kunna upptäcka och behandla förstadier till livmoderhalscancer. Cellförändringar är inte detsamma som cancer utan innebär att cellerna avviker från det normala mönstret. Men förändringarna kan leda till cancer om de inte behandlas. Om de upptäcks tidigt kan nio av tio kvinnor botas.

Alla kvinnor mellan 23 och 64 år kallas regelbundet till provtagning, som vanligen görs av en barnmorska eller en gynekolog på mottagning. De i åldersgrupper under 50 år kallas vart tredje år, efter 50 gäller cellprovtagning för HPV vart sjunde år.

I vissa av landets regioner erbjuds självtest, som kommer hem i brevlådan. Några regioner skickar också ut självtest till kallade som inte kommit till undersökningen.

Gynekologiska cellprovtagningar infördes i mitten av 1960-talet. Sedan dess har antalet kvinnor som insjuknar i livmoderhalscancer i landet halverats.

 

PSA-prov för prostataundersökning

Prostatacancer är den totalt sett vanligaste formen av cancer i Sverige i dag. Det kan dröja flera år innan en tumör i prostatan trycker på så mycket att det blir problem att kissa – numera har de flesta män som diagnosticeras inte haft några problem alls utan får diagnosen efter ”prostatablodprovet” PSA. Tidigare upptäcktes nästan alltid prostatacancer i ett obotligt skede.

PSA (Prostataspecifikt antigen) är ett äggviteämne som finns naturligt i kroppen. Vid cancer ökar halten i blodet. Ett PSA-prov kan övervägas för män mellan 50 och 75 år. För män som har flera släktingar som drabbats i yngre ålder kan det vara lämpligt redan vid 40 års ålder. Det görs som ett vanligt blodprov på vårdcentralen.

Men någon generell provtagning av alla i en viss grupp, screening, görs inte.

Motiveringen är bland annat att överdiagnosticering är ett stort problem: Upptäckt av förhöjda PSA-värden leder till att många män behandlas, trots att cancern aldrig skulle orsakat problem för dem, enligt forskare. Flera regioner har dock börjat erbjuda organiserad testning inom ramen för olika projekt.

Utvecklingen har på 2000-talet har också gått snabbt med flera diagnostiska framsteg. Ett exempel är Stockholm3-testet, som använder en kombination av klinisk information, proteinnivåer och genetisk information för att identifiera behandlingskrävande prostatacancer.

Källa: Cancerfonden, Läkartidningen, Wikipedia

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Våga tycka till om ekonomi

Ekonomi. I boken Dyrtider går Elinor Odeberg till attack mot Riksbankens oberoende och slår ett slag för att vanligt folk ska våga tycka till om ekonomisk politik.

Gustaf Sahlin. Foto: Lilly Hallberg

Gott liv trots ökade kostnader

Privatekonomi. Miljöarbetaren Gustaf Sahlin och hans fru var förutseende. Band om lånen, ordnade med fördelaktigt elavtal. Men de högre matpriserna är kännbara för tvåbarnsfamiljen i Kolmården. Spaning efter extrapriser har ökat och det blir mer falukorv. Fast främst mer planering – och mindre svinn!

Mammografi erbjuds i dag till alla kvinnor mellan 40 och 74 år av sjukvården i landets samtliga regioner. Foto: Shutterstock

Så gick det med kraven på cancerkoll och fria mensskydd

Motionerat. På Transports kongress antogs två motioner som berörde och väckte diskussion: Att förbundet ska verka för rätt till mammografi, cellprovtagning och prostataundersökning på betald arbetstid. Och att arbeta för fria mensskydd i alla sammanhang.

Månadens medlem
Niclas trivs på Gotland. ”Jag kommer nog aldrig flytta härifrån. Vill jag ha storstadspuls kan jag åka till Visby. Men där jag bor är det väldigt lugnt. Jag gillar det. Jag jagar mycket och trivs med att vara ute på landet.” Foto: Pernilla Ahlsén

Niclas brinner för bra arbetsmiljö

Bevakning. Efter 30 år i bevakningsbranschen, varav de senaste 11 på Gotland, kan Niclas Fagerberg jobbet utan och innan. I jakt på en ny utmaning blev han skyddsombud. Nu brinner han för att kollegorna ska ha en bra arbetsmiljö och rättvisa arbetsvillkor.

Kultur
”Ekonomi är inte så svårt som vissa vill få oss att tro, man kommer väldigt långt med lite sunt bondförnuft”, säger Elinor Odeberg.

Våga tycka till om ekonomi

Ekonomi. I boken Dyrtider går Elinor Odeberg till attack mot Riksbankens oberoende och slår ett slag för att vanligt folk ska våga tycka till om ekonomisk politik.

Vägsträckan
Svinesundsbron. Foto: Pernilla Ahlsén

Historiskt viktig väg i väst

E6 Svinesund–Uddevalla. Hundra år efter unionsupplösningen invigdes den nya bron över Svinesund. Tullstationen på svenska sidan visar att bron från Norge i dag utgör EU:s yttre gräns. Någon passkontroll finns inte men yrkesförare måste anmäla gods som förs in.

Sirin Celik presenterade sin fallstudie vid slutkonferensen i Rom den 7 juli.

Gig inte upp!

Plattformsarbete. Vägen är förberedd för en arbetsmarknad där gigjobb blir norm. Det menar Transports utredare Sirin Celik, som deltagit i ett EU-projekt om möjligheter och svårigheter att skapa anständiga villkor för dem som arbetar för plattformsföretag.

Osund konkurrens?
Övervakad rastplats i Jönköping.

Det skulle bli lika lön – blev 32 avgifter

Åkeri. Mer än ett år har gått sedan EU-reglerna som skulle sätta stopp för lönedumpning på vägarna infördes. Facit: 32 sanktionsavgifter för transportföretag som saknat utstationeringspapper och facket saknar alltjämt verktyg att granska företagen som kör tillfälligt i landet.

Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen. Foto: Albin Händig

”Det behövs fler vägkontroller”

Åkeri. Transportföretagens samhällspolitiska chef Tina Thorsell tycker att det är bra att reglerna från mobilitetspaketet finns på plats, men med nya regler är det en massa barnsjukdomar och ett regelverk som tolkas olika över hela Europa.

Kultur
Collage filmtips

Strejk och kamp – på film

Filmtips. Sveriges arbetsmarknad är nära nog ”bäst” i världen på att inte ha strejker eller konflikter. Det mesta löser sig i förhandlingsrummen. Här är några filmtips om strejk och facklig kamp.

Sommartips 2023
Västernäventyr på småländska. High Chaparall i Kulltorp är förebild för många parker med västerntema. Foto: High Chaparall

Krutrök, karuseller och karameller

Nöjesparker. Klassiker som Liseberg och Skara sommarland. Vilda djur. Sagoteman som i Astrid Lindgrens värld eller Tomteland. Vilda västern-äventyr eller vikingatid för alla åldrar. Landet är fullt av nöjesparker. Här är en lista från norr till söder, 23 ställen sommaren -23. Med aktuella priser så att kostnaden inte behöver bli en humörsänkare redan i entrén.

Kongress 2022
Mammografi erbjuds i dag till alla kvinnor mellan 40 och 74 år av sjukvården i landets samtliga regioner. Foto: Shutterstock

Så gick det med kraven på cancerkoll och fria mensskydd

Motionerat. På Transports kongress antogs två motioner som berörde och väckte diskussion: Att förbundet ska verka för rätt till mammografi, cellprovtagning och prostataundersökning på betald arbetstid. Och att arbeta för fria mensskydd i alla sammanhang.

Mänsklig rättighet med fri tillgång? Ja, enligt kongressbeslut ska Transport verka för gratis mensskydd i alla sammanhang. Foto: Justina Öster

”Om det var en mansfråga hade det redan varit tillämpat”

Mensskydd. Transport ska verka för fria mensskydd till alla som behöver det. Det beslutades på kongressen i augusti 2022. Men när Transportarbetaren ringer runt till avdelningarna ett drygt halvår efter kongressen har ingen tagit tag i frågan.

Solweig Hagselius, Hallands Hamnar, och Marie Lundin, Pohjanen & Strö Transport.

Hamnen och åkeriet som redan infört gratis mensskydd

Arbetsmiljö. Hallands Hamnar och det Piteåbaserade åkeriet Pohjanen & Ström Transport har redan infört gratis mensskydd på sina damtoaletter. Företagens respektive HR-chefer, Solweig Hagselius och Marie Lundin, ser bara fördelar.

Cancerpatienters överlevnad är en fråga om socialgrupp. En förklaring är olika mönster när det gäller att komma till undersökningar vid kallelse, som till mammografi och screening för gyncancer. Foto: Shuttersstock

Ojämlikhet kostar tusentals liv

Hälsoklyftor. Klass påverkar hälsa, livslängd och risk att dö i cancer. Och skillnaderna har ökat på senare år. En förklaring är olikheter när det gäller att delta i olika screeningprogram och att söka vård i tid, visar en stor studie Cancerfonden låtit göra.