Ny asyllag införs i dag – hur ska facket agera?
I dag inför Sverige en stramare asyllag. För nyanlända blir det svårare att få permanent uppehållstillstånd och anhöriginvandringen begränsas. Nu måste facket och arbetsgivarna ta ett större ansvar, anser Lisa Pelling, utredare på tankesmedjan Arena.
– Det är bra att arbetsgivarens roll diskuteras. Det är faktiskt de som anställer, säger Transports ordförande Lars Lindgren, som är kluven till kraven som riktas mot facket.
Den nya lagen innebär en kraftig förändring av asylpolitiken. I stället för permanenta uppehållstillstånd, som varit det normala, införs två typer av tillfälliga tillstånd:
- Personer som bedöms ha flyktingstatus får stanna i tre år.
- Övriga räknas som ”alternativt skyddsbehövande” och får uppehållstillstånd i 13 månader.
Samtidigt ändras reglerna för anhöriginvandring. Bara de nyanlända som fått tillfälligt uppehållstillstånd i tre år har rätt att ansöka om familjeåterförening. Men då krävs att de har bostad och kan försörja sig själva och familjen.
”Alternativt skyddsbehövande” har inte rätt att ta hit anhöriga.
Fast för båda grupperna finns en utväg. Om de lyckats skaffa ett jobb när tidsfristen löpt ut har de rätt till permanent uppehållstillstånd, och rätt att ta hit familjen.
Kravet på anställning sätter stor press på de nyanlända, menar Lisa Pelling, som är statsvetare och utredningschef på Arena idé. I en debattartikel i Dagens Nyheter listar hon punkter som facket och arbetsgivarna måste ta tag i för att motverka att nyanlända utnyttjas och att löner och anställningsvillkor försämras på arbetsmarknaden.
På fackets att-göra-lista finns bland annat:
- Fackliga ombudsmän och förtroendemän måste vara beredda att hjälpa nyanlända och informera om vad som krävs för att ett jobb verkligen ska leda till permanent uppehållstillstånd.
- Satsa på att organisera de nyanlända. Här ingår att etablera samarbete med andra sociala rörelser som står upp för asylrätten.
Även arbetsgivarlägret får en att-göra-lista. Här finns saker som att försvara öppenheten på arbetsplatserna. Den kan påverkas negativt när det blir hård konkurrens om jobben. Ansvarsfulla arbetsgivare måste kliva fram och de oseriösa ska tas i örat av sina branschorganisationer, skriver Lisa Pelling.
Transports ordförande Lars Lindgren tycker att det är bra med skärpta krav och förväntningar på arbetsgivarna. Men han är också oroad över fackets möjligheter att värna den svenska modellen och arbetsrätten, när hundratusentals flyktingar desperat måste slåss om jobb som inte finns:
– Man får inte glömma att vi ytterst företräder våra betalande medlemmar. Har de ett intresse av att vi lägger stora resurser på detta? Som internationell sekreterare i förbundet upplevde jag ofta hur vårt internationella arbete ifrågasattes.
– Vår huvuduppgift är att tillvara våra medlemmars intressen på arbetsmarknaden. De nyanlända är givetvis välkomna att gå med i facket, vi hjälper gärna till.
Lars Lindgren betonar att förbundet genom åren lagt mycket krut på att samverka med fackförbund i andra länder. Och på att motverka lönedumpning på hemmaplan – inte minst i åkeribranschen. När det gäller arbetstillstånd hade förbundet tidigare en utredare som ägnade sig nästan på heltid åt att granska ansökningar som förbundet fått för yttrande från Migrationsverket, påpekar Lindgren:
– Vi skrev under massor av handlingar där företag bedyrade att man skulle betala 21 000 kronor i månaden. Men staten gick aldrig in och kollade att villkoren uppfylldes.
– Det är bara Sverige som svenska fackföreningar har. Andra länder har andra system och oftast är det staten som står för kontrollerna på arbetsmarknaden. I den situation som råder nu måste svenska staten ta ett mycket större ansvar.
Debattören Lisa Pelling håller med om att det är myndigheterna som har det största ansvaret för att se till att människor inte utnyttjas.
– Fast facket har en roll också, säger hon till Transportarbetaren. Facket finns ute på arbetsplatserna. När nyanlända försöker skaffa jobb och uppfylla de strikta krav som ställs på anställningen finns det massor som kan gå fel. Konsekvenserna kan bli förödande.
– Jag håller med om att fackföreningsrörelsen står inför en komplicerad uppgift. Men vi kan få en stor press nedåt på lönerna. Det borde ligga i Transports intresse att försöka förhindra lönedumpning. Värnar man de här utsatta människorna, värnar man också arbetsrätten.
Lisa Pelling tycker att de svenska förbunden har mycket att lära av fackliga organisationer i andra länder:
– En sak är att samverka med andra sociala rörelser. I USA har facket gjort en riktig resa och insett att man måste samarbeta med bland annat miljö- och medborgarrättsorganisationer.
