Nu kanske det kan bli ordning och reda

Krönika. För en tid sedan presenterade Ilmar Reepalu sitt förslag till Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:79). Med den har regeringen fått en högkvalitativ utredning med många bra förslag på hur våra skattemedel ska användas på ett effektivt sätt.

I direktiven till utredningen står att den ska lämna förslag för ”att säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för, och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått”. När man läser Reepalus förslag kan man inte annat än instämma i hans slutsatser.

Sverige har under de senaste decennierna genomgått ett välfärdspolitiskt systemskifte. Huvudproblemet är en övertro på olika former av marknadslösningar kombinerat med att staten, kommunerna och landstingen under lång tid inte skjutit till tillräckligt med resurser till välfärden. Detta har bidragit till ökade klassklyftor och ojämlikhet.

Det är inte svårt att se effekterna av denna välfärdspolitiska experimentverkstad. Ineffektivitet och stora kvalitetsbrister för brukarna är ett resultat. Vidare är det ett problem att ägarnas intresse av kortsiktig vinst kan styra verksamheten på ett sätt som inte stämmer överens med de välfärdspolitiska målen.

Det är naturligtvis helt orimligt att välfärdssektorn har blivit en guldgruva för riskkapitalister och andra som på ett enkelt sätt vill berika sig på skattefinansierad verksamhet.

Samtidigt bör man stärka de idéburna företagens möjligheter att vara verksamma i välfärdssektorn. Eftersom vi varken vill ha monopol eller oligopol är det viktigt att medborgarnas önskan om valfrihet behålls. Det finns förslag i utredningen som stärker de idéburna företagen, men de skulle kunna vara fler.

Knappt hade Ilmar Reepalu överlämnat sin utredning förrän kritiken började hagla över honom och hans så kallade ”socialistiska idéer”.

Att riskkapitalisterna som ser gödkalven magra väsentligt är upprörda är inget att förvånas över. Men att fackförbundet Kommunal är kritiskt överraskar nog de flesta.

Man måste komma ihåg att det krävs djupgående och långsiktiga åtgärder för att komma till rätta med problemen inom välfärdssektorn. Att stoppa vinstdriften är ett första steg i rätt riktning.

Det är inte obekant att det är kvinnor, i synnerhet arbetarklassens kvinnor, som drabbas när övertron på marknadslösningar leder till pressade arbetsförhållande och slimmade arbetsorganisationer. Många har tyvärr fått betala med sin egen hälsa. De vittnar inte bara om värkande armar och ryggar – utan också om en psykisk press där allt fler upplever att de inte ”räcker” till.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Eddie Prüss

Så tycker vi om nya transportavtalet

Åkeri/Terminal/Lager. Lönehöjningarna är bra och tidigare inbetalningar till ungas pensioner efterlängtat. Men i framtiden måste vi sätta större tryck på arbetstidsförkortning. Så tycker några medlemmar om det nya avtalet som skrevs på i går.

Lars Lindgren

Lars Lindgren får internationellt toppjobb

Nytt uppdrag. Transports tidigare ordförande, Lars Lindgren, har fått nytt jobb. I september börjar han på Internationella Transportarbetarefederationen (ITF) i London. Uppdraget är att besöka ITF:s medlemsländer och kontrollera kampanjen mot bekvämlighetsflaggade fartyg bedrivs på rätt sätt.

Lars Lindgren

3 snabba frågor till Lars Lindgren …

… ordförande i Transport fram till mars 2017.

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Arbetsgivare, bered er på en match

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i princip klar för denna gång. Avtal har tecknats för alla Transports yrkesgrupper. Vissa har löst sig lättare än andra och på en del avtalsområden har vi tvingats varsla om konflikt för att nå fram.

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.