Facklig organisationsgrad för arbetare och tjänstemän i Sverige 2006–2018
Fackets framtid

Medlemmarna som försvann

Medlemstapp. Sedan 2006 har fackförbunden i LO tappat runt 330 000 medlemmar. Andelen fackligt anslutna arbetare minskade från 77 till 59 procent. Fortsätter nedgången kommer bara varannan LO-arbetare att vara med i facket om några år.

Anders Kjellberg.
Anders Kjellberg jobbar på sociologiska institutionen vid Lunds universitet. Han har studerat facklig organisering ända sedan slutet av 1960-talet.  Foto: Jan Lindkvist

Utvecklingen är djupt bekymmersam. Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på jämnstarka parter, säger professor Anders Kjellberg, som ägnat decennier åt att granska fackets och arbetsgivarnas organisering.

I början av 2000-talet växte Transport stadigt och toppnoteringen låg på 74 000 medlemmar. I dag är siffran nere på 56 200. Ett medlemstapp på närmare 25 procent. Om bara yrkesaktiva räknas har Transport tappat var fjärde medlem sedan 2006.

Vad var det som hände? Varför ser kurvan likadan ut i övriga LO? Och även bland tjänstemännen numera …

Anders Kjellberg är knuten till Lunds universitet och kom i våras ut med rapporten, Den svenska modellen i fara?

Är den det?

– Ja, i vissa branscher i vart fall, säger han. Delar av den svenska arbetsmarknaden är på väg att hamna utanför systemet. Det kan öka spänningarna i samhället. Klyftorna har redan ökat. Inte bara i fråga om lön, utan också på bostadsmarknaden och vad gäller förmögenheter.

– Det krävs starka fack om den svenska partsmodellen ska hålla och fortsätta leverera internationell konkurrenskraft, stabila förhållanden för politiken och reallönehöjningar till alla arbetstagare.

Våren 2006 var den fackliga organisationsgraden 77 procent i Sverige. Vi låg i topp i världen – tillsammans med Danmark och Finland. Nivån – 77 procent – var dessutom densamma för arbetare och tjänstemän. Och även bland invandrare. Även detta var unikt i världen.

Ändå fanns en stor oro i Transports förbundsledning. 2006 var valår och Moderaterna hade gått ut hårt med att avgifterna till a-kassan skulle höjas kraftigt, om det borgerliga blocket fick makten. Transports ledning befarade medlemsras.

Det blev borgerlig valseger.

Redan vid nyåret 2007 chockhöjdes a-kasseavgiften, samtidigt som skatteavdraget togs bort. I ett slag fördubblades kostnaden för att vara med i fack och a-kassa. Hårdast drabbades LO-förbund med hög andel arbetslösa medlemmar, eftersom a-kasseavgiften blev olika hög beroende på just arbetslösheten i branschen.

Medlemsutvecklingen i nio LO-förbund (yrkesaktiva)
Grafik: Christina Ahlund

De två åren direkt efter avgiftshöjningen tappade LO 180 000 yrkesaktiva medlemmar. Mer än tio procent av medlemskåren.

Efter det har nedgången fortsatt. Tjänstemännen, som faktiskt växte under några år, har också börjat backa. I dag är inte ens sex av tio arbetare med i facket. För tjänstemännen är siffran drygt sju av tio.

Noterbart är att bland utrikes födda är nedgången mer än dubbelt så stor, som bland inrikes födda. Bara 45 procent är fackligt organiserade.

Professor Anders Kjellberg ser själva a-kasseavgiften som en viktig förklaring till medlemsraset. Men inte bara. I så fall borde medlemmarna ha strömmat tillbaka när avgiften sänktes till näst intill ursprungliga nivåer 2014.

En rad länder, bland annat Sverige, hade länge haft statssubventionerade fackliga a-kassor. Alltså en nära koppling mellan fack och kassa.

– Många löntagare såg facket och a-kassan som en helhet. Man gick med för att få tryggheten, säger Kjellberg

Sverige och Danmark var två länder där modellen övergavs, när kassorna allt mer sågs som myndigheter. I dag ställs alla löntagare inför valet. A-kassa eller fack? Eller båda? Eller ingetdera?

Anders Kjellberg beskriver en förändrad mentalitet på arbetsplatserna. Från en lång tidsperiod när det var närmast självklart att människor gick med i facket och a-kassan. Till dagens tankesätt. Där nyttan av fackligt medlemskap vägs mot kostnaden. Trycket att gå med är inte detsamma.

Kjellberg pekar också på en självförstärkande mekanism. När färre är med i facket blir den fackliga närvaron mindre ute på arbetsplatserna. Det finns ofta ingen representant att fråga. Ingen som söker upp nyanställda och informerar om vad facket gör.

Varför har tjänstemannafacken klarat sig bättre och gått om LO i organisationsgrad?

Anders Kjellberg ser flera förklaringar. Fackavgiften är en.

– Den är normalt lägre i TCO- och Saco-förbunden. Men även inkomstförsäkringen spelar in. Flera LO-förbund, bland annat Transport, har infört en inkomstförsäkring som täcker upp vid arbetslöshet. Den är ett starkt argument vid medlemsrekrytering.

– Inkomstförsäkringar fungerar ännu bättre som dragplåster hos tjänstemän och akademiker. De grupperna får ut mer av försäkringen, eftersom de normalt har högre löner är LO-arbetarna.

Om fackföreningarna fortsätter att tappa mark i samma takt som nu förutspår Anders Kjellberg en organisationsgrad på 63 procent år 2023. Det är fyra procentenheter lägre än i dag.

I prognosen ingår att klyftan vidgas ännu mer mellan arbetare och tjänstemän. Till 67 procent för tjänstemän och bara 52 procent bland arbetarna.

I vissa länder har medlemstappet gått
hand i hand med en urholkning av
kollektivavtalen. Får vi samma utveckling här?

Anders Kjellberg konstaterar att den svenska kollektivavtalstäckningen fortfarande är mycket hög, paradoxalt nog. Nio av tio löntagare jobbar på arbetsplatser med avtal. Förklaringen är att arbetsgivarna, framför allt de stora, fortsatt att gå med i arbetsgivarorganisationerna. Därmed binds de och deras anställda automatisk av kollektivavtal.

Fast uppåt en halv miljon löntagare jobbar ändå på arbetsplatser utan avtal. Åtskilliga av dem finns i Transports branscher.

– Och de kan bli fler, säger Anders Kjellberg. Om facken inte lyckas etablera sig i de nya växande branscherna utan fackliga traditioner.

Ledande personer i LO har beskrivit medlemstappet och nyrekryteringen som en ödesfråga. Transport har i flera år lagt stora resurser på facklig organisering.

Anders Kjellberg ser ingen ”quick fix”:

– För att vända utvecklingen krävs nog att de fackliga organisationerna prioriterar medlemsrekrytering och facklig aktivitet ute på arbetsplatserna.

– Och det krävs att facken inte aktivt motarbetas av politiker och arbetsgivarorganisationer, på det sätt som sker nu.

Vad tänker du på då?

– Att luckra upp anställningsskyddslagen är ett exempel. Den är väldigt viktig för facket. Blir det fritt fram att sparka, när som helst, kan fackets position försvagas allvarligt. Det kan leda till ökad oro på arbetsplatserna och en rädsla för att engagera sig fackligt.

– Redan tidigare har vi fått allmän visstid och osäkrare anställningsformer. Slopad avdragsrätt för fack- och a-kasseavgifter påverkar också facket negativt.

I Transport diskuteras ibland om facket ska vara ett försäkringsbolag eller en kamporganisation. Vad är ditt svar?

– Facket kan ses på olika sätt. Som ett försäkringsbolag. Eller ett serviceorgan. Eller en ren folkrörelse som gör saker tillsammans med medlemmarna, inte åt dem.

– Försäkringsdelen är helt nödvändig. A-kassan och fackets konfliktersättningar vid strejker och lockouter är i sig en sorts försäkring. Mot strejkbryteri. Mot att arbetstagare utan jobb och ersättning tvingas bjuda under varandra, för att få jobb och överleva.

De nyanlända har i stor utsträckning inte gått med i facket. Transport har utsatta grupper, som taxiförarna som borde ha all anledning i världen att gå samman. Hur får man dem att organisera sig?

Anders Kjellberg tänker några sekunder. Säger:

– Gunnar Sträng cyklade runt bland lantarbetarna. Det rådde patriarkala förhållanden på landsbygden. Han lyckades organisera dem. Med sig på cykeln hade han två blanketter. En ansökan till Lantarbetarförbundet. Och en till godsägaren, om inträde i arbetsgivarorganisationen.

– Gick godsherren med blev det fritt fram för facklig organisering på gården. De anställda fick då fackliga rättigheter. Ibland hotade Gunnar Sträng med strejk på gården, utan att ha fackförbundets mandat! Han uppträdde väldigt myndigt.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Ingen ska behöva skada sig på jobbet!

Arbetsmiljö. I dag, torsdagen den 28 april infaller Internationella Arbetsmiljödagen, ”World Day for Safety and Health Work” – en dag då arbetet för säkrare och tryggare arbetsmiljöer står i fokus världen över.

Laura Hartman är ny chefsekonom på LO. Foto: Pernilla Ahlsén

Lönegapet bara ökar

7 frågor. Under pandemin har LO-arbetarna avstått från löneökningar. Samtidigt har det blivit dyrare att tanka och de rikastes inkomster har dragit i väg. Det och mer berättar LO-ekonomen Laura Hartman om i 7 frågor.

Tommy Wreeth 2021. Foto: Justina Öster

Sveriges arbetare förtjänar bättre

Ordförandeord. Vi har nyss påbörjat år 2022, ett år som lär bli mycket händelserikt utifrån många olika aspekter och synvinklar.

Kultur
Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940. Foto: Mary Evans/AF Archive / TT Nyhetsbyrån

Det våras för nostalgin

Trendig känsla. Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.

Transportarbetaren testar
Transportarbetaren testade sex termosar för att se hur de klarade att hålla värmen under en hel arbetsdag. Foto: Pernilla Ahlsén

Dyraste termosen inte alltid bäst

Test. En bra termos är ett måste för dig som vill ha med dig varm dryck på jobbet. Men vilken ska man välja? Är en dyrare termos nödvändigtvis bättre? Nej, inte alltid, visar vårt termostest. Här guidar vi dig till den bästa termosen utifrån dina behov.

Respekttrappan
Respekttrappan. Illustration: Mattias Käll

Sju steg mot en schystare arbetsplats

Arbetsmiljö. Har ni fördomar på jobbet? Är ni arbetskamrater schysta mot varandra? Det kan alltid bli bättre. Med Respekttrappan är tanken att ni ska ta sju steg mot en mer inkluderande arbetsplats.

Olivera Pobra. Foto: Lilly Hallberg

Det ska inte vara valfritt att följa värdegrunden på arbetsplatsen

Regionala skyddsombudet. Olivera Pobra är regionalt skyddsombud på Stockholmsavdelningen. Hon kan tänka sig att arbeta med ett verktyg som Respekttrappan. Och tycker att det är självklart att alla ska delta i sådana aktiviteter om de erbjuds på jobbet.

Respektfullt bemötande och diskrimineringsfrågor ingår som en del i Byas introduktionsutbildning för blivande väktare. Foto: Bya

”Syna fördomar genom att prata om dem”

Bya. Bevakningsbranschen ska förmedla trygghet, därför är det extra viktigt med ett respektfullt och likvärdigt bemötande. Det framhåller Ronny Fredriksson, chef för arbetsmiljöenheten på Bya, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

Gustaf Järsberg

”Vi använder redan olika modeller i arbetsmiljöarbetet”

Transport. När medlemmar hör av sig till sin avdelning eller sina skyddsombud är arbetsmiljöproblemet ofta redan stort och infekterat. Gustaf Järsberg är central arbetsmiljösamordnare på Transport och berättar att det finns flera modeller att ta till hjälp.

Kriget i Ukraina
Hryhorij Varunok är chaufför och hjälper till att lasta ur en minivan med förnödenheter från Frankrike. Foto: Tadeusz Rawa

Chaufförerna krigets tysta hjältar

Hjälparbetare. De är de tysta hjältarna i krigets Ukraina. Chaufförer som kör lastbilar, bussar, minivans och personbilar. De ser till att humanitär hjälp kommer fram till krigsdrabbade områden och att flyende människor kan ta sig därifrån. Journalisten Tadeusz Rawa har för Transportarbetaren träffat några av dem.

Kultur
Ljudbokslyssnarna är lite mer svårflörtade än de som läser vanliga böcker. Om berättelsen inte fångar deras intresse från början är risken stor att de tröttnar och börjar lyssna på något annat i stället, konstaterar Daniel Åberg. Foto: Shutterstock

”En ljudbok måste fånga lyssnaren redan från början”

Berättare. Med den dystopiska ljudbokserien Virus blev Daniel Åberg en av de första svenska författarna att skriva direkt för ljudbokspubliken. Nu undervisar han andra författare i konsten att skriva berättelser som går hem i lurarna.

Snabbkoll
Två kvinnliga hemvärnssoldater bevakar kaj.

Hemvärnet för dig som är anställd

Försvar. Rekordmånga söker till hemvärnet och frivilligkårerna just nu. Men vad är det egentligen som gäller för dig som har ett jobb? Hemvärnet är halva försvaret. Den som är med kan när som helst kallas in för att hjälpa till vid kris eller för att skydda Sverige vid angrepp.

Möte med makten
Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin pratar valår med Transportarbetarens reporter John Antonsson. Foto: Pernilla Ahlsén

”Det har varit en tuff tid”

Val 2022. Den 11 september är det val i Sverige. LO kommer att satsa rekordmycket resurser på en socialdemokratisk valvinst. Men vad gör Socialdemokraterna för att förtjäna stödet? Partisekreterare Tobias Baudin lovar ett parti som visar Sveriges arbetare respekt och försvarar samtidigt svängningen i LAS-frågan.

Vägsträckan
Jätten Vist med Visingsö i sina händer. Konstnären Calle Örnemark (1933–2015) uppförde träskulpturen i Huskvarna i början av 1970-talet. Foto: Lilly Hallberg

På väg med svindlande utsikt

Vätterleden. Den har kallats Sveriges vackraste väg, också före namnbytet till E4 och innan epitetet ”motor” lades till – leden som sträcker sig utmed Vätterns djupa vatten. Häromåret firade första delen av Vätterleden 60 år.