Mat, makt och identitetspolitik
Mötesmat. Mat är mer än bukfylla. Det är allt viktigare att uttrycka identitet och värderingar genom att servera rätt slags käk i rätt sammanhang – också för partier och organisationer.
En tidig morgon år 2014 åt det brittiska arbetarepartiets ledare Ed Miliband en baconsmörgås, i en marknadshall i London. Det ledde till att Labour förlorade valet och han själv sin dittills spikraka karriär. Orsaken, enligt Huffington Post, var bristen på insikt – baconsmörgåsen är så starkt förknippad med arbetarkultur att det närmast var ett övergrepp när Miliband, sprungen ur en priviligierad elit (pappan ledande marxistisk ideolog) försökte sig på att låtsas vara en av ”grabbarna på golvet”.
– Samma risk föreligger nog inte här. Dels är klasskillnaderna inte så uttalade som i Storbritannien, dels är det så att den klassiska svenska arbetarklassmaten – husmanskosten – har gjort en klassresa uppåt. Den är i dag välansedd i alla samhällsskick, säger Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet.
Men han pekar ändå på hur förutsägbara partiledare är när de ska svara på vad de har för favoriträtt, liksom favoritmusik:
– Det finns en stark politisk koppling i mat. Löfven säger att han bäst gillar sådant som raggmunk och fläsk, borgerliga partiledare ofta maträtter som uppfattas som internationella och moderna, medan miljöpartiets språkrör ofta betonar vegetariska alternativ.
Richard Tellström tror att det oftast är kommunikatörer eller pressfolk som talat om vad partiledarna ska svara i sammanhanget.
– Fel mat skulle kunna avskräcka presumtiva väljare.
Har det blivit svårare att servera politiskt korrekt mat?
– Ja, absolut, det har blivit mer komplext, säger Richard Tellström.
Det är också en förklaring till framgångarna för buffé där gästerna själva får välja det som passar.
En måndag i mitten av oktober äter LO-styrelsens arbetsutskott lunch högst upp i sin borg vid Norra Bantorget i Stockholm. Bordet är dukat med guldkantat porslin med Landsorganisationens monogram. Men lunchgästerna tar själva för sig vid serveringsbordet: Gulaschgryta, smetana, kokt potatis och frästa grönsaker. Det finns flera alternativ, vegetariskt självklart, men också fisk och varmrätter anpassade för dem som inte tål gluten.
– Jättegott, det är det alltid här! säger flera av gästerna.
De är kvinnor och det är en förklaring till förändringar när det gäller mötesmaten, enligt Peter Forsström, arbetsledare på LO-enheten personal, ekonomi och service.
– Det har blivit mindre kött och mer grönsaker på senare år, och det finns mer att välja på – buffé är bra för att det går att ta av det man själv föredrar, säger han.
Det är också enligt honom, liksom måltidsforskaren, en förklaring till att tidigare populär bjudmat som smörgåstårta inte längre känns aktuell. Det tycks inom rörelsen finnas en falang som saknar sin favoritmat, till exempel en korvrätt med ost, men den gruppen har krympt. Liksom midjemåtten överlag.
– Tidigare var det ju så att det främst var män som var ombudsmän och det fanns kanske en något osund matkultur, med mycket jobb och ätande sena kvällar…
Det är i det ljuset som Kokbok för män av Bertil Jonsson, LO-ordförande 1994–2000, måste förstås. I dag framstår det som nästan otänkbart att ordföranden skulle ge ut en kokbok enbart riktad till män. Där det i receptsamlingen, citat ”inte ingår typisk tjejmat som sallader eller pajer!”
På ett torg i Örebro en torsdag tidigare under hösten står folk från Transports avdelning 9:s taxisektion och grillar. Hamburgare, som på olika uppsökande verksamhet trängt undan korven under senare år. Observera, burgare av hundra procent nötkött.
Att en stor andel av Transports medlemmar och presumtiva medlemmar inte äter fläskkött ligger delvis bakom förändringen. Om det är korv blir det ofta kyckling- eller veggvariant.
Många som besöker tältet tar en festis. Men tackar trots allt nej till hamburgare, då köttet inte är halal, tillåtet för den som strikt följer islam. Fast det går bra med grillade hamburgerbröd.
– Fördelen är att folk stannar till och väntar på att hamburgaren ska bli klar, säger ombudsmannen Clas Hellsing.
