Lönegapet bara ökar
7 frågor. Under pandemin har LO-arbetarna avstått från löneökningar. Samtidigt har det blivit dyrare att tanka och de rikastes inkomster har dragit i väg. Det och mer berättar LO-ekonomen Laura Hartman om i 7 frågor.
1. Hur har två år av pandemi påverkat LO-kollektivets ekonomi?
– Våra medlemmar har inte kunnat jobba hemma och vissa branscher har påverkats negativt. Kostnaderna för transporter ha ökat. Både priset för drivmedel och kollektivtrafik har gått upp. I Sverige har Riksbanken fört en lågräntepolitik som gör att förmögenheterna har samlats hos dem som äger bostadsrätter i storstäderna och det har bidragit till att förmögenhetsgapet har vidgats.
– Vi ser också att lönegapet mellan arbetare och tjänstemän har ökat.
2. Hur kommer det sig att tjänstemännen drar ifrån arbetarna?
– Det beror främst på löneglidningen, den är inte hög men har varit större hos tjänstemännen i flera år. Tjänstemännens löner går upp mer än vad som står i avtalen. Om vi dessutom väger in de totala kapitalinkomsterna så går mer till tjänstemännen och inte minst till den allra yttersta toppen.
3. Ni har presenterat er årliga rapport om den ekonomiska eliten. Hur går det för dem?
– De 50 högst betalda i näringslivet har inkomster som är 65 gånger en industriarbetares lön, inräknat lön och andra inkomster. För ett år sedan var det 60 gånger en industriarbetarlön.
– Våra medlemmar har avstått från löneökningar och tagit sig till jobbet varje dag under pandemin, och samtidigt ökar eliternas inkomster. Det är ganska anmärkningsvärt.
4. Vad är LO:s förslag för att minska skillnaderna?
– Det handlar bland annat om att höja kapitalskatten och skatten på de högsta lönerna, men även arvs- och gåvoskatt för större förmögenheter. Eftersom kapitalinkomster har bidragit till ökade skillnader.
– Men att öka jämlikhet är en stor fråga som innefattar allt från socialförsäkringssystem till att ha välfärd och grundskola med god kvalitet.
5. Tror du att den ökade inflationen och växande löneskillnader kommer att påverka nästa års avtalsrörelse?
– I den svenska modellen och i avtalsrörelser räknar man på det samhällsekonomiska löneutrymmet som bygger på inflationsmålet och produktivitetsutvecklingen i näringslivet. Den dagsaktuella inflationssiffran påverkar inte beräkningen av utrymmet, däremot hur löneandelen utvecklats. Allt detta blir en utgångspunkt för förhandlingen.
6. Ska vi oroa oss för att inflationen sprider sig?
– Den senaste inflationssiffran är hög, nära 5 procent. Men den drivs enbart av höga energipriser som vi och många med oss bedömer kommer att minska snart. Om man räknar bort energipriset var inflationen 1,7 procent. Så länge som lönerna inte tar fart finns ingen anledning för Riksbanken att börja strama åt. Annars riskerar vi att ha högre räntor, samma löner och höga energipriser. Då urholkar vi reallönerna ytterligare.
7. Varför anser LO att växande ekonomiska skillnader är ett problem?
– Det är en rättvisefråga och handlar i slutändan om makt i samhället. Ökade klyftor innebär att makten fördelas mer ojämnt.
– Men jag tänker mycket på det utifrån den omställning som vi har framför oss de närmaste 23 åren. EU har satt ner foten om att minska klimatutsläppen och bli klimatneutrala fram till 2045. Man har kommit överens om ett system för utsläppsrätter för att åstadkomma detta. Det är jättebra. Så länge alla håller sig till det man kommit överens om kommer det att rädda vår planet.
– Kruxet är att omställningen kommer att påverka många människor ekonomiskt. Det är en massa saker som måste ställas om och vissa verksamheter behöva lägga ner och försvinna medan andra ska växa fram. Vi behöver se till att förflyttningen från försvinnande till tillkommande yrken sker smidigt, utan massarbetslöshet. Ingen ska betala mer för omställningen än någon annan, så omställningen behöver vara rättvis och det måste politiken fokusera på.
– Vi behöver en folklig acceptans, utan den så klarar vi inte omställningen. Klyftorna är redan stora och får inte bli större.
