;

LO: Det krävs för rättvis klimatomställning

Klimat. Omställningen till ett hållbart samhälle är nödvändig. För att den ska bli rättvis krävs en ny politik och krafttag från både fack och arbetsgivarförbund. Det är slutsatsen i en ny LO-rapport med konkreta förslag på hur det ska gå till.

LO:s rapport (november 2023).

Stärkt jämlikhet och trygghet – och samtidigt åtgärder som ska motverka klimatförändringarna. Det är möjligt enligt rapporten Vad krävs för en rättvis klimatomställning? från LO. Med fokus på arbetsmarknad och rättvist fördelat välstånd rätas frågetecknet ut på en rad punkter. Här är något av det som krävs, enligt rapporten:

  • Snabb utbyggnad av fossilfri el och satsningar på infrastruktur för transporter.
  • Utveckling av gymnasieprogrammen och göra yrkesförberedande program mer attraktiva så att ungdomar får den kompetens som krävs i omställningen.
  • Göra det enkelt att byta yrke och vidareutbilda sig genom att inrätta fler platser på yrkesvux, yrkeshögskola och folkhögskolans yrkesprogram.
  • Ge arbetslösa, liksom dem som riskerar att förlora sitt jobb, chans till arbete inom ett bristyrke, och det kräver stärkt arbetsmarknadspolitik.
  • Stärkt a-kassa.
  • Mer investeringar i bostäder, kollektivtrafik, välfärd och samhällsservice så att fler ska kunna – och vilja – flytta dit där nya arbetstillfällen skapas.
  • Krafttag mot arbetslivskriminaliteten, både till skydd för anställda som riskerar att utnyttjas men också för att skydda företag med höga klimatmål från att konkurreras ut av oseriösa aktörer.
  • Ökad kunskap om arbetsmiljörisker kopplade till omställningen som medför nya processer, metoder och material inom många branscher.

Utgångspunkten i rapporten är att klimatomställningen måste ske och att den kommer att ske.

Alla påverkas av att klimatet förändras. Men det är arbetare och låginkomsttagare som drabbas hårdast och som har svårast att göra något åt förändringarna konstaterar rapportförfattarna, ekonomen Anna Almqvist och utredaren Marika Palmér Rivera på LO.

Författarna understryker den viktiga roll det offentliga har när det gäller att göra näringslivets omställning möjlig, vilket är avgörande för sysselsättning och konkurrenskraft. LO föreslår stora investeringar i fossilfri elproduktion, mer kollektivtrafik och utbyggd samhällsservice i hela landet.

Dessutom föreslås ett stöd som gör det möjligt för fler att byta sin bil till en med lägre utsläpp. Ur rättviseperspektiv är det viktigt att fokus inte bara ligger på att stödja inköp av nya elbilar, heter det i rapporten.

82 procent av de utbetalda bonusmedlen för elbilar har hittills gått till storstäderna samtidigt som bilberoendet är betydligt större i andra delar av landet. 40 procent av medlemmarna i LO-förbund uppger att de är starkt beroende av bil i vardagen jämfört med 19 procent av medlemmarna i SACO-förbund, påpekar författarna.

Stora förändringar på arbetsmarknaden

Få svenska arbetstillfällen väntas försvinna i och med klimatomställningen. Men många yrken kommer att förändras, som när handeln ställer om till mer återvinning.

Transportsektorn är den enda sektorn med ett angivet mål: Utsläppen från inrikestransporter ska minska med minst 70 procent senast till år 2030, jämfört med 2010.

Klimatomställningen innebär också möjligheter. Beräkningar visar att upp till 250 000 nya arbetstillfällen kan skapas i landet. Det är jobb inom energieffektivisering av bostäder, utbyggnad av förnybar energi, tillverkning av batterier och ökad återvinning.

Men en rättvis omställning innebär att de arbeten som skapas är lika bra eller bättre än de som försvinner. Det krävs också att alla kan känna sig trygga i förändringen och för det krävs en ny politik, slår rapporten fast: ”Alla måste få möjlighet att ställa om oavsett var man bor eller hur mycket man tjänar”.

Facket för förändring

Fackföreningsrörelsen i Sverige har en tradition av att ställa sig positiv till ny teknik och strukturomvandling. Det gäller alltså även i omställningen till ett hållbart samhälle ur klimatperspektiv. Men rapporten betonar att det bygger på att omställningen leder till att vinster fördelas rättvist.

Hela 78 procent av svenskarna vill göra samhället mer miljövänligt. Det finns en stark koppling mellan vilja till omställning och att den görs rättvis, och viljan minskar om enskilda får bära orimligt stora kostnader. Det är LO-förbundens medlemmar som ”står i frontlinjen när vägar rämnar, tåg spårar ur eller äldreboendet blir för varmt” för att använda rapportens ord.

Rapporten Vad krävs för en rättvis klimatomställning? finns att ladda ned från LO:s hemsida, och där finns även en kortversion.

Klimatet också en fråga för facket

Klimat. När arbetsmarknaden förändras har facket lokalt en viktig roll. LO uppmanar klubbar att lyfta klimatfrågan i bland annat MBL-förhandlingar.

LO har i år gett ut en skrift till stöd för lokalt klimatarbete. Den används bland annat vid utbildningar för fackligt förtroendevalda.

Att till exempel driva att anställda får den kompetens som krävs när jobben förändras är viktigt, enligt LO:s klimatpolitiska plan.

Att minska utsläppen är inte bara en fråga för politiker och de företag som gör omställningen utan också en fråga för facket, framhåller LO-utredaren Johan Hall i tidningen Arbetet. Och även vikten av att klimatomställningen görs i tid, för att inte riskera att hela branscher i princip slås ut med hög arbetslöshet som följd som under textilkrisen och varvskrisen.

– Det kommer att bli en strukturomvandling och då är det viktigt att vi inte överrumplas, säger Johan Hall till Arbetet.

– Vi måste ställa om, och då har vi också anledning att kräva förhandlingar i de här frågorna. Det här är en strukturomvandlingsfråga som kan påverka jobb, teknik och andra framtidsfrågor.

Genom att kräva MBL-förhandlingar kan fackklubbar lokalt påverka klimatomställningen, liksom att ta upp frågan i samverkanssamtal och i utvecklingssamtal, enligt LO. I skriften med stöd nämns tre frågor som centrala i sammanhanget:

  • Vilka utsläpp orsaker den verksamhet de jobbar i?
  • Vilka alternativ finns för att minska utsläppen?
  • Vilken kompetens behöver arbetarna för att hänga med i utvecklingen?

Transporter och industriproduktion står för ungefär var sin tredjedel av de svenska klimatutsläppen. Den resterande tredjedelen orsakas av utsläpp från främst jordbruk, avfallsförbränning och arbetsmaskiner.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Nima Farahi, Foto: Dexter Svärd Huss

Nima Farahi

... ny utredare på Transport. Under det kommande halvåret ska du bland annat hjälpa förbundet att räkna på krav och kostnader i den aktuella avtalsrörelsen.

En ladd- och vätgastankstation vid Vädermotet i Göteborgs hamn. Foto: Göteborgs hamn

Ellastbilar billigare än diesel – ändå tvekar åkerierna

Elektrifiering. Elektrifieringen av tunga transporter går trögt. 85 procent av Sveriges åkerier saknar helt eldrivna lastbilar, trots att ellastbilar har lägre total månadskostnad än diesellastbilar.

Fartyg med landanslutning i Göteborgs hamn. Foto: Göteborgs hamn AB.

Ny satsning gör luften renare i Göteborgs hamn – med högre krav

Arbetsmiljö. Sveriges största hamn kommer att kunna ge fler fartyg möjlighet att använda el från land när de ligger vid kaj. Den nya satsningen minskar utsläppen – och skapar trevligare arbetsmiljö.

Hyllade kartan för chaufförer fortsätter leverera

Åkeri. För drygt tio år sedan började lastbilschauffören Anders Armgren lägga ut parkeringar och ställplatser på en Googlekarta. Till dags datum har kartan haft nära sex miljoner besökare.

Fråga facket
Vad gäller vid kombinerad tjänst som chaufför/transportledare/­terminalarbete? Illustration: Martin Heap

Vad gäller vid kombinerad tjänst?

Transport. Vad gäller vid kombinerad tjänst som chaufför/transportledare/terminalarbetare och när slutar inbetalningarna till tjänstepensionen? Det är två frågor som Transports experter svarar på denna gång.

Ali Al Taha Al Zoubi får BYA:s pris: årets kollega 2026. Foto: Dexter Svärd Huss

Väktaren Ali är årets kollega

Skydd 2026. En glad och positiv inställning, oavsett situation, lönade sig. Ali Al Taha Al Zoubi har valts till årets kollega i säkerhetsbranschen 2026. "Det känns jättebra och betyder väldigt mycket för mig", säger Ali Al Taha Al Zoubi.

Avtal 2027

”Vi går igenom allt – brett”

Bensin- och garageavtalet. Det är första gången som ombud på avtalsråd för Abdoulaye Bah. Han uppskattar tydligheten i upplägget, diskussionerna och att flera olika arbetsfrågor lyfts.

Avtal 2027
Första måndagen i oktober samlades Transport för sitt första avtalsråd inför avtalsrörelsen 2027. Transportavtalet (åkeridelen) och bensin- och garageavtalet var första områden att diskuteras. Foto: Dexter Svärd Huss

Avtalsrörelsen drar i gång

Avtal. – Det är härifrån vi tar det. Det är här och nu ni kan påverka det vi tar med och prioriterar i avtalsförhandlingarna vi sedan sitter i, sa Transports ordförande Tommy Wreeth som inledde förbundets första avtalsråd.

Plattformsarbete
Stephen Schad. Pressbild

Invoicery välkomnar domstolsprövning

Arbetsrätt. Invoicery Business, som Wolt anlitar som arbetsgivare, menar att det är bra att upplägget prövas i tingsrätten. Och att det kan bidra till större tydlighet när det gäller plattformsarbete.

Avtalslöst jobb kan ge usel pension

Pension. Tjänstepensionen har blivit en betydande del av den totala pensionen för de allra flesta svenska löntagare. "Det är därför det är viktigt att jobba på en arbetsplats med kollektivavtal", säger Martin Tomtlund, ombudsman för Transport i Värmland.

Ung kvinna som lyfter tungt paket på ett lager.

Så många paket delas ut i Sverige: Temu och Shein pekas ut

Leveranser. Hundratals miljoner paket delades ut i Sverige förra året. Importen från länder utanför Europa minskar samtidigt som internationella e-handelsjättar anpassar sig. "Svenskarnas e-handel med Europa bidrar tydligt till att paketvolymerna fortsätter att öka", säger Joakim Levin, chef på Post- och telestyrelsens enhet för postfrågor.

;