Lasta flygplan – extremt tufft
Fysiskt jobb. Tänker du på flygplanslastarna när du packar din väska för semestern? Forskaren Eva Bergsten blev förvånad över att lastningen fortfarande i så hög grad sker manuellt. Med handkraft.
Lastarnas tuffa arbetsmiljö granskades för några år sedan. Resultaten spreds sedan till flygbolagsledningar och anställda i ett par landsomfattande projekt. Doktoranden Eva Bergsten vid Centrum för belastningsskadeforskning granskade också vilka förbättringar som levde kvar, över tid, efter utbildning om ergonomi och hjälpmedel. Den utvärderingen gjordes på ett större handlingbolag, som sköter lastning och lossning av plan.
Eva Bergsten beskriver lastarnas arbete som extremt tufft, men uppfattar ändå att det finns möjligheter att skapa tid för återhämtning. Hon pekar på vikten av variation i sysslorna under arbetsdagen.
Något som generellt tillämpas mer på de mindre än de större flygplatserna.
Upprepade, enformiga uppgifter sliter mer på kroppen än arbetsrotation med brandövningar, snöskottning, avisning och underhållsarbete.
– I lastutrymmen handlar det om att förbättra arbetsställningar. På vissa håll behöver man köpa in hjälpmedel och underhålla dem bättre, säger Eva Bergsten.
Till små plan med trånga lastutrymmen kan det också saknas fungerande redskap. Men även där hjälpmedel finns är det inte alltid de används. Som skäl uppger lastarna att de är trasiga eller att det går fortare utan. Lastarna är ytterst i den långa bagagehanteringskedjan och stressar för att lossa och lasta, så att planen kan lyfta på utsatt tid.
För att redskap som transportabla lastband (power stow) och vakuumlyftar ska användas krävs utbildning, träning och rutinerade kollegor som coachar nyanställda. Men, kanske allra mest, närvarande arbetsledare och chefer, som inte ser genom fingrarna med problemet.
– Det krävs tydliga signaler från ledningen om att arbetsredskapen inte är erbjudanden utan krav. De ska användas!
Säkerhetstänket på flygplatserna är starkt och måste också sträckas ut till lastarnas belastningsproblem, understryker Bergsten.
Samtidigt arbetar flygplatsarbetarna i flygbolagens arbetsmiljö. Och handlingbolagen, där lastarna är anställda, har svårt att påverka utformningen av planen. Vad arbetsgivarna ändå kan bidra med, trots återkommande upphandlingar och hård konkurrens, är tillräckligt med personal, råder Eva Bergsten.
När projekten drog i gång pratade arbetsgivarna mycket om hur dyra hjälpmedlen är inom flyget, påpekar Eva Bergsten.
– Fast sjukskrivningar kostar ju också.
Dan Holmberg är regionalt skyddsombud på Transports flygavdelning. Han berättar att resultaten från studierna används i standardiseringsarbetet för bland annat markfordon och utrustning inom flyget i Europa och hela världen.
– Jag fick igenom en ny standard med öppningsbart tak på flygcontainrar. Det innebär att man kan använda lyfthjälpmedel och slipper stå med böjd rygg när man jobbar i ”burkarna”.
De äldre ska nu fasas ut och de nya in, vilket kommer att ta ett antal år.
Användningen av hjälpmedel tycks inte öka?
– En del arbetare är smarta, andra mindre. Men det ska bli dyrt för arbetsgivaren om Arbetsmiljöverket kommer på inspektion och redskapen inte används. Det är arbetsgivarens ansvar att se till, även om planet blir lite sent. Du har ju månadslön, inte ackord brukar jag säga till lastare som stressar.
