Enigt i LO i juni förra året. Dåvarande ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, IF Metalls Marie Nilsson och Kommunals Tobias Baudin på presskonferens där las-utredningen totalsågades.
Close
Enigt i LO i juni förra året. Dåvarande ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, IF Metalls Marie Nilsson och Kommunals Tobias Baudin på presskonferens där las-utredningen totalsågades.
Close
Las & rätt

Las – omstridd från start

Arbetsrätt. Förändrad, ”moderniserad”, arbetsrätt var ett krav från Centern och Liberalerna. Utan deras stöd hade Stefan Löfven inte kunnat bilda regering efter valet 2018. Januariavtalet mellan partierna innebär bland annat att turordningsreglerna i anställningsskyddet ses över.

Socialdemokraterna var tydliga med att det bästa vore om arbetsmarknadens parter kom överens. Men i april 2019 tillsattes också en utredning om hur arbetsrätten bättre kan anpassas till dagens arbetsmarknad.

Redan innan enmansutredaren, justitierådet Gustaf Toijer, la fram sina förslag, i juni förra året, hade läckta delar av utredningen väckt skarp kritik från arbetarrörelsen. Transports förbundsordförande, Tommy Wreeth, kallade förslaget ”en krigsförklaring mot hela arbetarrörelsen”.

– Den sätter hela tryggheten på spel, särskilt i våra branscher där det finns så många små företag. Svenska Transportarbetareförbundet kan inte ta ansvar för en helt idiotisk punkt i januariavtalet. Och det som stod där om att balansen mellan parterna ska upprätthållas var inte vatten värt, sa Tommy Wreeth i samband med att Toijerutredningen presenterades.

Kritiken gällde nämligen också att förändringarna så ensidigt gynnade arbetsgivarparten. Särskilt för arbetare på mindre företag innebar förslaget att turordningsreglerna helt sattes ur spel, enligt utredningens förslag.

Även arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) var missnöjd och sa att hon hoppades att arbetsmarknadens parter kunde komma fram till en bättre lösning.

Så skedde också, men utan LO.

Tjänstemannaorganisationen PTK och Svenskt Näringsliv slöt ett avtal men ett enigt LO förkastade förslaget i dess helhet i slutet av oktober. Trots förhandlingar in i det sista var det omöjligt att nå en uppgörelse.

När två av förbunden, IF Metall och Kommunal, någon månad senare hoppade på uppgörelsen väckte det mycket kritik. Inte minst på grund av att förhandlingarna skett utan vetskap hos de andra förbunden inom LO.

Men regeringen går nu vidare med den ”stympade” partsuppgörelsen. Den så kallade Toijerutredningen är förpassad till arkivet.

Lagen ska utifrån överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal förändras när det gäller anställningsskydd och statliga satsningar på nya omställningsmöjligheter. Andra delar ska regleras i avtal mellan arbetsmarknadens parter.

Utredningarna ska presenteras senast i mitten av maj.

Valter Åman. Pressbild: Digitala museet/Nordiska
Valter Åman. Pressbild: Digitala museet/Nordiska

Anställningsskydd – en kort historik

Arbetsrätt. En sammanhållen lagstiftning för arbetsrätt kom först till 1974 och blev känd som Åmanlagarna.

Fackföreningsmannen och politikern Valter Åman var ordförande i de utredningar som formade lagen – av näringslivet skälld som beställningsverk från Socialdemokraterna. Och inledningsvis mött med viss misstro även från fackligt håll.

Tidigare hade ingen enskild lag samlat regler för anställningsförhållanden. Det var spritt på olika slags stadgar och författningar, och gällde bara vissa yrkesgrupper. Juridiskt hade anställningsförhållandena främst reglerats genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter, samt genom rättspraxis.

I vissa fall fanns det lagstiftning, bland annat mot uppsägning på grund av fackföreningstillhörighet (1936), graviditet (1939) samt fackligt arbete som skyddsombud (1949). Men på det hela taget gällde att arbetsgivaren hade möjlighet att anställa och avskeda arbetare efter eget tycke, så som det var formulerat i Svenska Arbetsgivareföreningens, SAF:s, stadgar från 1905, i den ökända paragraf 32.

Den nuvarande lagen antogs 1982. Lagen reglerar anställningsförhållanden mellan arbetstagare och arbetsgivare, bland annat när det rör anställning, uppsägning och avskedande. Alla anställda omfattas av lagen, med undantag av personer i företagsledande ställning.

Las är tvingande, men kan inskränkas genom kollektivavtal, fördelaktiga för arbetstagaren.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

HF driver tvist till Europadomstolen

Arbetsrätt. I våras förlorade Transports konkurrentfack Hamnarbetarförbundet en tvist i Arbetsdomstolen. I domen bekräftas att Transports avtal, som är det först tecknade, är det som alltid har företräde. Nu tar HF frågan vidare till Europadomstolen. Det oroar Transport.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Cabotagefusk blir dyrare

Åkeri. Nyligen friades DHL i hovrätten i en tvist om beställaransvar. Knäckfrågan handlade om hur cabotagetransporter ska definieras. I dag presenterade regeringen flera förslag på lagskärpningar. Bland annat högre böter.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

”Utbildning i nya LAS inte en rättighet”

LAS. Rätt till betald utbildning var den stora gåvan till arbetstagarna när parterna presenterade sitt förslag om förändrat anställningsskydd. Men i regeringens utredares förslag har det bantats ned till en post i statens budget.

Jennifer Swens ångrar inte att hon ”visselblåste” om problemen på skolan. ”Jag har mått dåligt psykiskt, men jag har nog blivit starkare som person också.”

”Jag längtar bara efter att skolan ska ta slut”

Sexism i skolan. I höstas var Jennifer Swens en av eleverna som slog larm om grov sexistisk jargong bland lärarna på Karlfeldtgymnasiet i Avesta. Skolledningen utlovade åtgärder. I dag, några dagar innan examen, har inte mycket förändrats, uppger Jennifer.

Vid sidan av vägen
Bensinmack, kafé med butik och onödiga prylar i överflöd som reas ut. Här finns gott om plats för stora ekipage. Mr Li:s övergivna dröm om en handels- och kulturplats med hotell, restaurang och Kung fu-tempel är till stora delar bakom lås och bom. Men idéer finns.

Drakporten till Kina kantad av skandaler

Dragon gate. Säkert har du sett det sticka upp i underligt majestät. Som om en jätte greppat en näve Kina och kastat ut bland barrträden vid E4:an i Älvkarleby. Jätten var miljardären Li Jingchun, Mr Li. Nu har han sålt sin dröm.

Jan Fleischmann, tidningsbud Mariestad

Nattjobb

Tidningsbud. "Vi kommer från Jemen, Sverige, Afghanistan, Irland, Gambia och fler länder. Alla arbetar vi för NWT Direkt med att dela ut tidningar och paket i norra Skaraborg." Jan Fleischmann är tidningsbudet som själv dokumenterat sitt och arbetskamraternas nattliga slit.

Blås inte blåsan på kisspausen
Stressad chaffis köper macka på truckstop i Örebro. Foto: Jan Lindkvist

Kissa i tid!

Hälsa. Fast i köer? Passagerare i bilen? Vårda blåsan som din bästa vän! Bärgaren Tuija Paasila och fjärrbilsföraren Freddy Welle vet vad det kostar – att inte gå på toa i tid.

Medlemmarna på arbetarkooperativet träffas en gång i veckan för ett obligatoriskt möte. Foto: John Antonsson

Cykelbud i Malmö startade eget kooperativ

Cykelbud. Alternativa Kuriren bildades av längtan efter att få vara något annat än en siffra i gigföretagens kalkylark. På det cyklande arbetarkooperativet finns inga chefer och varje arbetare har en röst.

Kultur
Demonstration i Stockholm år 1899. (Fotograf okänd, lån av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.)

Osäker framtid för första maj

Arbetarrörelsen. Internationalen, röda fanor och tal om vägen mot ljuset, inför tusenden på stadens stora torg. Eller streamat genom Facebook? Förstamaj-firandet genomförs i år åter digitalt, på grund av pandemin. Frågan är om det innebär slutet på historien om Rörelsens egen helg.

Ett år med corona
Flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten tycker att läget börjar ljusna ”även om det finns svårigheter kvar att övervinna”. Efter varierande permitteringsgrad är han tillbaka på 80 procent arbete vid Arlanda.

”Osäkerheten är jobbigast”

Flyget. Kasten har varit många för flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten. Fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan under ett års pandemi. – Kommer vi att klara det? Vad händer när permitteringsstödet löper ut?

Väntan, hopp som glimmat till och ny väntan. Efter ett år med corona är flygets framtid ännu oviss och hallarna ganska tomma på Arlanda.

Flyget behöver konstgjord andning

Krisbransch. Permitteringar, varsel, uppsägningar, tänt hopp som släckts igen. Ett års kamp mot corona har tärt hårt på flygbranschen. ”Flyget ligger i respirator, väntar på vaccin och hävda inreseförbud”.