Enigt i LO i juni förra året. Dåvarande ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, IF Metalls Marie Nilsson och Kommunals Tobias Baudin på presskonferens där las-utredningen totalsågades.
Close
Enigt i LO i juni förra året. Dåvarande ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, IF Metalls Marie Nilsson och Kommunals Tobias Baudin på presskonferens där las-utredningen totalsågades.
Close
Las & rätt

Las – omstridd från start

Arbetsrätt. Förändrad, ”moderniserad”, arbetsrätt var ett krav från Centern och Liberalerna. Utan deras stöd hade Stefan Löfven inte kunnat bilda regering efter valet 2018. Januariavtalet mellan partierna innebär bland annat att turordningsreglerna i anställningsskyddet ses över.

Socialdemokraterna var tydliga med att det bästa vore om arbetsmarknadens parter kom överens. Men i april 2019 tillsattes också en utredning om hur arbetsrätten bättre kan anpassas till dagens arbetsmarknad.

Redan innan enmansutredaren, justitierådet Gustaf Toijer, la fram sina förslag, i juni förra året, hade läckta delar av utredningen väckt skarp kritik från arbetarrörelsen. Transports förbundsordförande, Tommy Wreeth, kallade förslaget ”en krigsförklaring mot hela arbetarrörelsen”.

– Den sätter hela tryggheten på spel, särskilt i våra branscher där det finns så många små företag. Svenska Transportarbetareförbundet kan inte ta ansvar för en helt idiotisk punkt i januariavtalet. Och det som stod där om att balansen mellan parterna ska upprätthållas var inte vatten värt, sa Tommy Wreeth i samband med att Toijerutredningen presenterades.

Kritiken gällde nämligen också att förändringarna så ensidigt gynnade arbetsgivarparten. Särskilt för arbetare på mindre företag innebar förslaget att turordningsreglerna helt sattes ur spel, enligt utredningens förslag.

Även arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) var missnöjd och sa att hon hoppades att arbetsmarknadens parter kunde komma fram till en bättre lösning.

Så skedde också, men utan LO.

Tjänstemannaorganisationen PTK och Svenskt Näringsliv slöt ett avtal men ett enigt LO förkastade förslaget i dess helhet i slutet av oktober. Trots förhandlingar in i det sista var det omöjligt att nå en uppgörelse.

När två av förbunden, IF Metall och Kommunal, någon månad senare hoppade på uppgörelsen väckte det mycket kritik. Inte minst på grund av att förhandlingarna skett utan vetskap hos de andra förbunden inom LO.

Men regeringen går nu vidare med den ”stympade” partsuppgörelsen. Den så kallade Toijerutredningen är förpassad till arkivet.

Lagen ska utifrån överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal förändras när det gäller anställningsskydd och statliga satsningar på nya omställningsmöjligheter. Andra delar ska regleras i avtal mellan arbetsmarknadens parter.

Utredningarna ska presenteras senast i mitten av maj.

Valter Åman. Pressbild: Digitala museet/Nordiska
Valter Åman. Pressbild: Digitala museet/Nordiska

Anställningsskydd – en kort historik

Arbetsrätt. En sammanhållen lagstiftning för arbetsrätt kom först till 1974 och blev känd som Åmanlagarna.

Fackföreningsmannen och politikern Valter Åman var ordförande i de utredningar som formade lagen – av näringslivet skälld som beställningsverk från Socialdemokraterna. Och inledningsvis mött med viss misstro även från fackligt håll.

Tidigare hade ingen enskild lag samlat regler för anställningsförhållanden. Det var spritt på olika slags stadgar och författningar, och gällde bara vissa yrkesgrupper. Juridiskt hade anställningsförhållandena främst reglerats genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter, samt genom rättspraxis.

I vissa fall fanns det lagstiftning, bland annat mot uppsägning på grund av fackföreningstillhörighet (1936), graviditet (1939) samt fackligt arbete som skyddsombud (1949). Men på det hela taget gällde att arbetsgivaren hade möjlighet att anställa och avskeda arbetare efter eget tycke, så som det var formulerat i Svenska Arbetsgivareföreningens, SAF:s, stadgar från 1905, i den ökända paragraf 32.

Den nuvarande lagen antogs 1982. Lagen reglerar anställningsförhållanden mellan arbetstagare och arbetsgivare, bland annat när det rör anställning, uppsägning och avskedande. Alla anställda omfattas av lagen, med undantag av personer i företagsledande ställning.

Las är tvingande, men kan inskränkas genom kollektivavtal, fördelaktiga för arbetstagaren.

Nilsbuss-kollage

Så ska servicetrafik på villovägar stoppas

Upphandlingar. I pengar handlar det om chaufförer som blivit blåsta på tusentals kronor varje månad. I arbetet handlar det om stress, arbete på ”raster” och fordon med stora brister. Både fack och förare hoppas nu att ett pilotfall ska visa Nilsbuss att bolaget måste göra om – och rätt betala sina skulder till förarna för utfört arbete.

Vad hände sedan?
Så här tre år efteråt är den gamla konflikten om Icas mattransporter på Tommy Nordberghs åkeri överspelad och tillhör det förflutna. ”Nu jobbar vi med andra saker. Det har blivit mycket bättre, säger chauffören och skyddsombudet Kenneth Fransson.

Krisen på Tommy Nordberghs åkeri ledde framåt

Arbetsmiljö. Hösten 2019 hamnade två skyddsombud på Tommy Nordberghs åkeri i en konflikt med ­arbetsgivaren när de tog strid för säkerhet och bättre arbetsmiljö på ­bilar med dubbla lastplan. Tre år senare är bilarna fortfarande i bruk, men stämningen en helt annan.

Marko Juvonen avdelning 17. Foto: John Antonsson

Utbildning ska minska olyckorna

Arbetsmiljö. Konflikten på Tommy Nordberghs åkeri har lett till att Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, Tya, ser över vad de kan göra för att öka medvetenheten om riskerna vid dubbelplansekipage. Syftet är att förhindra tillbud och olyckor.

Snabbkoll
Snabbkoll: Så blir du blåst på lönen

Så blir du blåst på lönen

Dina pengar. Arbetsgivare kan blåsa anställda på lön på många sätt. Här är några exempel att vara vaksam mot. Hämtade från verkligheten.

Högt pris för samhällsbetald trafik

Ingen utväg mot bättre villkor?

Upphandlingar. Fusk med raster, brister på utrustning och jour utan betalning med konstruktionen ”flexbank”. Nilsbuss är ett annat bolag som facket i flera år försökt förmå följa avtal – och uppdraget från regionerna.

Högt pris för samhällsbetald trafik
Bristen på förare som kör färdtjänst och annan upphandlad servicetrafik är stor. Även Ronnie Persson i Värmland funderar på att sluta sedan det blev klart att regionen åter har gett hårt kritiserade Trendtaxi avtal. Foto: Lilly Hallberg

Skandalbolagen vinner viktig servicetrafik

Upphandlingar. De är ökända, har fått avtal hävda och tvingats betala miljonbelopp i vite. Ändå kör flera stora bolag vidare efter att ha vunnit nya upphandlingar av färdtjänst, sjuktransporter och skolskjutsar. Förlorare blir ofta förarna.