;

Läs och lyssna!

Krönika. Ibland när jag tänker tillbaka på min skolgång, vilken för övrigt endast blev grundskolan och knappt det eftersom det tyvärr blev en del skolk tillsammans med bästa kompisen Kenneth också, blir jag uppriktigt sagt glad att vi tvingades traggla på med rättskrivning och skrivstilsövningar.

Då, när det hände, var man lagom road av det hela. Men i dag när jag ser vilken ynnest det egentligen är att kunna skriva med en vacker handstil är jag tacksam för fröken Bengtssons idoga arbete med oss lymlar. Att med sina händer och en penna forma små krumelurer som i sammansatt skick bildar ord och ett språk fascinerar mig.

Nu är det säkert några av er som säger – det kan man i dag också fast med hjälp av olika typer av mekaniska maskiner som datorer, mobiltelefoner etcetera. Och ja, det är riktigt, men jag tror att man gör barnen en björntjänst om man inte låter dem lära sig skriva för hand. Det är ett sätt att utveckla motoriken och sina konstnärliga talanger.

Ibland när jag ser namnunderskrifter som mest av allt påminner om en omkullblåst gran misstänker jag att vederbörande inte hade en lika engagerad lärare som jag.

Fröken Bengtsson hade även andra strängar på sin lyra. En av dessa var att se till att vi lärde oss läsa ordentligt. Även i detta ämne tragglade vi på och även här är jag djupt tacksam för hennes oändliga tålamod. Hon hade en fantastisk förmåga att få oss ungar intresserade av vårt språks spänst och ordrikedom.

Jag har för länge sedan konstaterat att en förutsättning för att vi ska kunna ta vara på våra rättigheter, och utnyttja våra friheter, är att behärska språket där vi lever. Därför är språkundervisningen skolans absolut viktigaste uppgift. För mig är det självklart att alla barn ska få adekvat utbildning i sitt modersmål. En annan sak livet lärt mig är att kan man inte sitt modersmål ordentligt – så har man också svårigheter att lära sig ett främmande språk.

Lite senare i skolan skulle vi börja lära oss engelska. Helt onödigt enligt den samlade uppfattningen i vår klass, som bestod av åtta pojkar och två flickor. Flickorna var förvisso av en annan åsikt men röstades ner i demokratiskt ordning.

Detta beslut struntade fröken Bengtsson helt och hållet i och gick med sedvanlig frenesi in i arbetet.

Många tunga suckar hördes från folkskolans lokaler i Norra Vram den termin lektionerna i engelska började.

Men fröken Bengtsson energi började på något konstigt sätt smitta av sig på oss ungar. Plötsligt började vi förstå vad Beatles texter handlade om. Vi började under allmän rodnad att översätta She loves me yeah yeah och Love me tender.

Själva har jag haft ofantlig nytta av de lingvistiska kunskaper som fröken Bengtsson mer eller mindre bankade in mitt huvud.

Bland det finaste jag varit med om i arbetet inom Transport är när vi utvecklat våra talboksbibliotek runt om i landet, från en blygsam start i mitten av 1980-talet till i dag. När jag då och då talar med någon chaufför kan jag oftast säga om vederbörande lyssnar på talböcker eller ej eftersom jag hör hur han eller hon använder språket. De som lyssnar på talböcker blir påverkade utan att de tänker på det. Allt medan jag hör hur de använder ”nya” ord från vårt omfångsrika språk.

Lev väl, hälsar Lasse

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Vi som arbetar obekväm arbetstid måste få det drägligare

Insändare. Som mångårig medlem i Svenska Transportarbetareförbundet undrar jag hur det är möjligt att nattarbete och dess tillägg så tyst och smidigt sopas under mattan? Att arbeta ständig natt eller merparten av arbetspasset under ob-tid och vara schemalagd 40 timmar i veckan – är inte detta lite av modern slavhandel 2026?

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Valfusk?

Valbevakning. Media har spelat en icke obetydlig roll i årets valrörelse. Såpass att det kanske varit enklast om de själva fått utse en regering.

Det var i säck innan det kom i påse!

Politik. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Tiden AI frigör borde gå till arbetarna

Ny teknik. Någon mer än jag som minns Terminator? AI-nätverket Skynet har tagit makten, världen ligger i ruiner och några få i motståndsrörelsen kämpar emot den. Science fiction men tanken har stannat kvar: vad händer när vi ger teknik makt som vi sedan inte kan kontrollera?

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Makt. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

En sak vet jag om tid: Jag hann inte klart

Redaktionens krönika. Jag skulle gissa att det tar fem minuter för vår kaffebryggare att få fram en kanna kaffe. Jag vet att det tar exakt tio minuter för mig och barnen att ta oss ner till parkeringen. Allt som allt tar det ungefär 32 minuter från barnens skola till jobbets ytterdörr.

I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda

Replik. Pontus Blümes debattartikel tydliggör att Transportarbetarförbundets stämningsansökan vilar på en huvudsakligen ideologisk grund där tillsvidareanställning ses som den enda normen på arbetsmarknaden och andra sysselsättningsformer betraktas som atypiska. I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda.

Någonting bra har hänt!

Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!

En stolt ordförande

Ordförandeord. Efter många om och men så gick det ändå vägen i valet. Socialdemokraterna ska nu försöka bilda regering vilket är ett glädjande valresultat, eftersom det är Socialdemokraterna som står upp mest för frågorna som är viktiga för medlemmarna i Transport.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Redaktionens krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

;