Dyslexi
Close
4–8 procent av Sveriges befolkning uppskattas ha dyslexi. Funktionsnedsättningen är ärftlig och vanligare bland pojkar än flickor.
Close
Dyslexi

Läs med öronen

Dragkamp med orden. Du ska kunna välja det yrke du vill, inte ta det du tror du klarar av. Man kan läsa med öronen. Det är tanken bakom projektet Orden på jobbet.

Projektet är inne på sitt andra år av tre. Det handlar om att uppmärksamma läs- och skrivsvårigheter i arbetslivet, men även problem med matematik. Så kallad dyskalkyli.

Dyslexiförbundet tog initiativet och facken Transport, Kommunal och IF Metall anslöt. Meningen är att granska hur hanteringen av ord och siffror ser ut på dagens arbetsplatser. Och ta reda på vad som behövs för att hjälpa och stödja människor med svårigheter på området.

– Många med dyslexi söker sig till praktiska yrken för att få mindre av att läsa och skriva. Men numera är det journalföring, läs- och skrivhantering i nästan alla jobb. Arbetslivet har förändrats helt, säger projektledaren Bengt-Erik Johansson.

Dyslexiförbundet hoppas på en korsbefruktning mellan lokala dyslexiföreningar och fack i landet. I slutet av september kommer man att gå ut och ”ragga” ambassadörer inom Transport. Medlemmar som vill engagera sig i frågan, ställa upp som stöd när frågor dyker upp och skapa samarbete med fackliga representanter och studieförbund.

Ett antal transportare har redan lämnat in intresseanmälningar för att bli ambassadörer. Facket har över lag varit intresserat av att lyfta problematiken, berättar Bengt-Erik Johansson. På arbetsgivarsidan har intresset däremot varit svalare.

– Jag vet inte varför, vi har försökt nå fram genom olika nätverk.

Tre filmer ska också sprida kunskap om hur anställda inom en rad LO-yrken tacklar ord och siffror i jobbet. Bland annat en lastbilschaufför och en bärgningsarbetare.

Mer accepterat nu

Albert Einstein, John Lennon och Selma Lagerlöf hade dyslexi och Johansson påminner om att funktionshindret inte handlar om bristande intelligens utan om olika svårigheter att ta till sig skriven text.

– Dyslexi är mer accepterat i samhället nu. Vi ser en annan öppenhet, många kändisar har gått ut och berättat.

Ändå återstår mycket att göra för att människor inte ska hindras i sina val av utbildning och arbete. Så kommer vi till den svåra frågan:

Ska jag berätta för arbetsgivaren att jag har dyslexi?

– Ju tidigare man talar om att man har läs- och skrivsvårigheter desto lättare är det att få stöd och hjälp, tycker vi. I dagens läge med alla hjälpmedel, datorer, smarta telefoner och appar behöver dyslexi inte vara ett hinder. Det är lättare att få förståelse nu, anser Bengt-Erik Johansson.

Biträdande projektledaren Victor Estby har slagits av att taxi- och lastbilschaufförer skriver och räknar mycket i dag. Men inte ens tänker på det. Allt arbete de gör med teknikens hjälp i sina ”rullande kontor” borde lyftas fram för att höja statusen på yrkena. Och användas i avtalsförhandlingarna.

Att många med dyslexi också är intresserade av och duktiga på ny teknik – för att de behöver den – borde också vara ett argument vid löneförhandlingarna.

Å andra sidan vittnar många dyslektiker om problem med koncentrationssvårigheter och stress. Svårigheter som ofta kan lindras med ganska små medel på jobbet, resonerar Victor Estby.

”Vi har allt i datorn”

Forskaren Stefan Johansson vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) har djupintervjuat en rad yrkesarbetare inom projektet. Han skrattar, vänligt, åt kommentarer som ”Vi läser och skriver inget längre. Vi har allt i datorn”.

– Tydligen är det bara papper och penna chaufförerna tänker på, men informationen kommer ju digitalt, på gps och display.

Johansson berättar om försök med talade instruktioner in i truckarna på lager och terminaler. Ges uppdragen inte skriftligt kan förarna fokusera på körningen. Då förbättras också säkerheten i ett jobb med många arbetsolyckor.

Dålig beredskap för att stötta

Stefan Johansson och Transport bedömer att dyslexi är ganska vanligt i transportbranscherna.

– Det som förvånar mig är att det inte tycks finnas någon aktiv idé eller beredskap för hur man ska stötta dyslektiker.

Han föreslår att körordrar ska skickas direkt in i gps:en. Då slipper chaufförerna knappa in adresser manuellt. Prov för att behålla eller bygga på med fler behörigheter behöver också anpassas. De kan göras muntligt eller med förlängd tid att läsa och skriva.

De ”rullande kontoren” behöver även utrymmen för att lägga papper i. Och någon lämplig yta att skriva på, noterar Stefan Johansson.

– Nu hamnar de lite överallt. Till och med bakom solskydden i vindrutan. Man verkar ha tänkt på ergonomin i hytterna men glömt kontorsarbetet.

 

Fotnot: Projektet orden på jobbet finansieras av Allmänna arvsfonden. Läs mer på Dyslexiförbundets webb, ordenpajobbet.se.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Rose-Marie Eberhardson, Hans Wahlström, Ola Bodin, Niclas Sandström och Fredrik Ohrling utanför vita villan som rymmer Gävleavdelningens kontor. Foto: Lilly Hallberg

Vrede, glädje och malande arbete

Gästrikland/Norduppland. Utanför mötessalen i den ena byggnaden står en svart pickup. För Gävleavdelningen är det centralt att komma ut och möta medlemmar. Och att bli fler.

Snabbkoll: Avtalsrörelse Illustration: Mattias Käll

Vägen till din nya lön

Avtalsrörelse. I år ska Transport förhandla fram nya avtal för sina medlemmar. Här är några saker som är bra att veta.

Det regionala trafikbolaget Östgötatrafiken upphandlar servicetrafik för hela regionen och har även uppdrag i angränsande län, vilket bland annat innebär sjuktransporter till angränsande län. Genrebild. Foto: Lilly Hallberg

Så vill facket gå vidare

Uppföljning. Redan första sittningen med åkerierna gav resultat: Muntligt löfte att förare ska få betald lunch vid körningar till annan ort. Något inte ens hälften kan räkna med i dag.

Kultur
Högakustenbron, Sveriges svar på Golden Gate – och nästan lika lång. Hängbron över Ångermanälven, nära mynningen, öppnade 1997 och kortar E4:ans sträckning med nära en mil. Foto: John Antonsson

Sverige är rikt på broar

Förbindelser. Broar binder samman land, förkortar vägen och gör det möjligt att gå eller cykla under stora trafikleder. De riktiga långsträckarna tjänar också ofta som symboler för sin hemtrakt. Och Sverige är rikt på broar.

Snabbkoll
Snabbkoll om stridsåtgärder/konflikter. Illustration: Mattias Käll

Det här händer vid strejk

Konflikt. Transports förbundsordförande har varnat för en tuff avtalsrörelse och utesluter inte stridsåtgärder. Men vad är egentligen strejk och lockout?

Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet. Foto: Pernilla Ahlsén

En dag i bärgningsbilen

Arbetsmiljö. Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet.

Snabbkoll
Snabbkoll: Avtalsrörelse Illustration: Mattias Käll

Vägen till din nya lön

Avtalsrörelse. I år ska Transport förhandla fram nya avtal för sina medlemmar. Här är några saker som är bra att veta.

Arbetsmiljö
Procentsatserna bygger på svar från chaufförer på samtliga arbetsorter. Om enbart svar från de större städerna i Östergötland, Linköping och Norrköping, räknas med blir vissa resultat andra. Så är det en högre andel, 94 procent, av dem som kör i de stora städerna som anger att de ofta eller ibland känner stress på grund av körtiderna (fråga 6) och hela 86 procent som svarar att körtiderna inte är tillräckliga för att utföra arbetet på ett säkert sätt, jämfört med 72 procent om svaren från samtliga arbetsorter tas med (fråga 1.) Grafik: Petrus Iggström

Fackets enkät gav svart på vitt om körtid och stress

Transport. De visste att det var problem. Men också att förändring krävde fakta. Linköpingsavdelningen gjorde en enkät som svart på vitt visar hur pressade arbetsförhållanden är för färdtjänstförare. Så vill arbetsgivare, regionens trafikbolag och politiker nu förändra villkoren.

Arben Pepi, Transportombud, och Patrik Emanuelson, skyddsombud, utanför Vikbolands taxi i Linköping. Foto: Lilly Hallberg

”Enkäten speglar verkligheten vi lever i”

Stressigt. – Många nya upplever att det är för stressigt och slutar, fast alla skulle tjäna på en erfaren yrkeskår, säger färdtjänsföraren Patrik Emanuelson.

Det regionala trafikbolaget Östgötatrafiken upphandlar servicetrafik för hela regionen och har även uppdrag i angränsande län, vilket bland annat innebär sjuktransporter till angränsande län. Genrebild. Foto: Lilly Hallberg

Så vill facket gå vidare

Uppföljning. Redan första sittningen med åkerierna gav resultat: Muntligt löfte att färdtjänstförare ska få betald lunch vid körningar till annan ort. Något inte ens hälften kan räkna med i dag.

Mattias Näsström, biträdande trafikchef på Östgötatrafiken.

Östgötatrafiken: ”Vi fortsätter dialogen”

Upphandlaren. Förarnas arbetstid, fordonsschema och raster måste facket först reda ut med arbetsgivarna, åkerierna. Först sedan kan det bli tal om möte i grupp med upphandlaren av serviceresor, Östgötatrafiken. Nu är det dags.

Jan-Owe Larsson (M) är ordförande och Annsofi Ramevik (S) är andre vice ordförande i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd.

Hallå politiker, vad kan och vill ni göra?

5 frågor. Transportarbetaren har ställt fem frågor till två politiker i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd, som tagit del av Transports enkät Körtider och stress.

Biljettkontroll i busväder

Bevakning. I snålblåst eller sol. Väktarna som kontrollerar biljetter i Östergötland är ute varenda dag och ser till att resenärerna betalar.

Kultur
Stora bilden: Ove Allansson på besök i Göteborgs hamn i slutet av juli 1967 (Foto: SvD/TT). Med boken Afton i Ilhéus och andra noveller av Ove Allansson uppmärksammar Ove Allanssonsällskapet att författaren skulle ha fyllt 90 år under 2022.

Ove Allansson – sjöfolkets främsta skildrare

Böcker. Ove Allansson skrev om sjöfolket. 2022 skulle han ha fyllt 90 år och i en ny samling väljer svenska arbetarförfattare ut sina favoriter av hans berättelser.

Snabbkoll
Snabbkoll: Tillbud. Illustration: Mattias Käll

Rapportera om nästan-olyckor

Tillbud. Oj, det kunde gått illa. Du kunde ha klämt handen och ser dig snabbt om, hoppas att ingen såg att du var nära att ”klanta till det”. Tänk tvärtom! Var rädd om dina kollegor och rapportera om risker i arbetsmiljön så att arbetsgivaren kan förebygga, åtgärda och förhindra olyckor.

Stefan Gidlöf tittar ut över Norviks hamnområde. Han är fortfarande besviken över att arbetarkollektivet inte fick vara med och tycka till om utformningen.

Det blåser upp vid hamnen i Nynäshamn

Hamn. En råkall dag vid färjehamnen i Nynäshamn. Transportarbetaren möter Stefan Gidlöf. Fulltatuerad hamnarbetare som vill att facket tänker nytt.

Diskriminering.

Gamla unkna ideal drabbar unga män

Jämställdhet. Va, vabb? Var är mamman? Arbetsgivares förvåning och missnöje när anställda försöker dela ansvar för barn och hem med en partner slår olika. Unga pappor upplever att de är mer utsatta när det gäller att utnyttja sin lagstadgade rätt att vara hemma för vård av sjukt barn.