Kollektivavtal ska vara en självklarhet

Debatt. Under våren har en liten men mycket viktig arbetsmarknadskonflikt utspelat sig i Fränsta, i Medelpad. Callcenter-företaget Focus CRS AB vägrade att ge sina anställda kollektivavtal.

Konkret innebar det att de anställda hade en timlön på 85 kronor, vilket motsvarar en bruttolön på 13 600 kr/månad. Dessutom saknade de ob-tillägg, övertidsersättning, tjänstepension och hade ett bristande försäkringsskydd. När de anställda ställde krav på avtalsenlig lön och försäkringar svarade företaget att de hellre lade ner verksamheten än att teckna kollektivavtal. Efter 66 dagars strejkande avslutades strejken när företaget gjorde verklighet av sitt hot. De strejkande fick betala med sina jobb när de krävde vad som var rätt och rimligt. Men de visade att de vågade ta fajten och för mig är de fackliga hjältar.

Bakom callcentret i Fränsta finns finansföretaget Peak Partners i Stockholm. Callcentret fick 400 000 kronor i etableringsbidrag av länsstyrelsen. De har kunnat utnyttja systemet för att ha anställda till undermåliga villkor och låga löner. För detta har regeringen ett stort ansvar. Regeringens politik bäddar för otrygga anställningar och dåliga villkor.

Det som hände i Fränsta avslöjar hur oseriösa affärsintressen ser landsbygden som en källa till billig arbetskraft och statliga stöd. Det visar också på vilken arbetsmarknad som unga människor möter när de söker sina första jobb. En arbetsmarknad där rättigheter som en rimlig lön och justa arbetsvillkor inte är självklara. Det är alarmerande att allt fler arbetstagare saknar trygga anställningar och inte får det skydd som kollektivavtalen ger. Oseriösa företag som aktivt försöker motverka strävanden efter rimliga villkor bör inte utan vidare få fritt spelrum.

Vi i Vänsterpartiet anser därför att det borde vara ett minimikrav att företag erbjuder sina anställda kollektivavtal för att de ska beviljas statligt stöd. Likaså bör krav på kollektivavtalsliknande villkor skrivas in vid offentlig upphandling. Att samhället ger pengar till företag som vägrar att teckna kollektivavtal är ett hån mot dem som drabbas, samtidigt som det bidrar till att urholka den svenska modellen. Det är vårt ansvar som politiker att göra något åt situationen och se till att oseriösa företag inte tar för sig av skattebetalarnas pengar. Det ansvaret tycks den borgerliga regeringen inte vilja kännas vid.

Frida, Tej, Tina, Christer, Josefin och alla de andra som kämpade i Fränsta visade genom sin kamp och sitt mod att arbetstagare inte får behandlas hur som helst. För det ska vi vara stolta och tacksamma. Det som hände i Fränsta får inte upprepas igen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Bakficka på jeans med två sedlar nedstoppade

Så blev de nya lönerna

Löner. Alla utom ett av Transports kollektivavtal är färdiga. Här är de nya lönerna – och så tycker facket, arbetsgivarna och arbetarna om de nya avtalen.

Utlandstransporter

Hur fungerar rast och vila vid utlandstransporter?

Transport. Pontus undrar över kör- och vilotider för utlandstransporter. Börje vill veta om han fick rätt ersättning då han jobbade extra i midsomras. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Färdtjänst och vanlig taxi kör åt olika håll. Foto: Lilly Hallberg

Ett avtal, två yrken?

Servicetrafik. Vanlig taxi och färdtjänst – jobbet skiljer sig mycket åt, förarna går på samma kollektivavtal. För offentligt upphandlad trafik finns särskilda utmaningar. För facket är kontroll grundläggande.

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Arbetsgivare, bered er på en match

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i princip klar för denna gång. Avtal har tecknats för alla Transports yrkesgrupper. Vissa har löst sig lättare än andra och på en del avtalsområden har vi tvingats varsla om konflikt för att nå fram.

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.