;
Krönika

Kollektivavtal eller slaveri

Davids krönika. På fackliga grundkurser är kursledarens första fråga så gott som alltid: – Vilken är lägstalönen i Sverige? Händerna som far upp i luften är många, liksom buden: Trettontusen, tjugosjutusen!

Någon säger.

– Trettiotusen som i nya avtalet!

Kursledaren sträcker på sig, ser roat ut över församlingen och säger.

– Noll kronor! De löner vi får är de som förhandlas fram av fack och arbetsgivare!

Man kan säga mycket om kollektivavtalen. Som att en ombudsman en gång sa att de nästan är omöjliga att alltid följa exakt. Det är så många paragrafer och parametrar att det knappt går att känna till alla.

Det är också min upplevelse som anställd chaufför. Och jag har nog ”bjudit” en fåbilsåkare på någon timme då och då när jag väntat på att få lasta och passat på att ta en middagslur i hytten. Men det viktiga är principen med avtalen!

På kontinenten är ofta bara några tiotal procent av de anställda med i facket. I många länder är det därför politikerna som bestämmer lönerna – och de är låga. Ibland sker det i samarbete med facken, som i Tyskland där avtalade löner upphöjs till lag.

De låga statligt fastslagna lönerna leder till ideliga strejker, som i Frankrike. (Många, särskilt chaufförer, tror att de är speciellt handlingskraftiga där. Det är de inte, bara desperat underbetalda.)

Frågan kokar till slut ner till vad ett lönearbete är och hur det ska betalas?

Slaveriet avskaffades i Sverige så sent som 1945 då statarsystemet försvann på storgodsen. Som arbetare har du i dag två val eftersom du äger din kropp och din tid. Att jobba – eller att helt enkelt stanna hemma (och bli väldigt fattig).

Om du inte tycker att arbetsköparen betalar som denne/denna ska eller uppför sig alltför illa kan du alltså låta bli att gå till jobbet. Detta sätter dock ett kollektivavtal stopp för – i Sverige. Om du gör det kan det tolkas som en olovligt strejk med böter i straffskalan. Alltså är vi tvingade att arbeta.

Vad är då kollektivavtalen bra för? Jo för att trots allt få en rätt hyfsad lön, försäkringar, avsättningar till pensionskassor (mycket små för det mesta), och fred på arbetsmarknaden. Plus att vi värnar varandra med både arbetarskydd och fasta anställningar. Vi håller ihop, skriver avtal med arbetsköparna och gör vårt jobb. Det är helt enkelt det som är den svenska modellen!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Peter Jansson:
    16 december, 2023

    Tyvärr så anser jag att transports kollektivavtal mer gynnar arbetsgivarna än vad det gynnar de anställda chaufförerna det är min erfarenhet med långa arbetspass utan övertidsersättning.Att få övertidsersättning borde vara det normala om arbetspasset är längre än 8 timmar även om arbetstiden är det normala med 40 timmar/vecka.Dessutom verkar det finnas olika kollektivavtal inom transports kollektiv avtal då jag har fått olika ersättning från olika arbetsgivare som alla hade kollektivavtal när det gäller arbetspass som är längre än 8 timmar.En arbetsgivare betalade övertid vid arbetspass längre än 8 timmar medan en annan arbetsgivare inte betalade övertid.

Lästips:

Så byggde Transport upp styrkan på Ryanair

Organisering. När Transport tog över organiseringen av kabinpersonalen hade förbundet inga medlemmar på Ryanair. Regelbundna besök på arbetsplatsen, medlemsvärvning och nya förtroendevalda gav facket styrka att kräva kollektivavtal.

Efter 23 år i Sverige – Ryanair tecknar kollektivavtal med Transport

Kabin. Transport har tecknat kollektivavtal med Ryanair. Avtalet gäller från och med den 1 september 2026.

Budbilschauffören Johannes undrar om flera behörigheter och utökat ansvar ger mer i lön enligt avtal. Illustration: Martin Heap

Kan jag kräva högre lön för ADR-behörighet?

Transport. ADR-behörighet, semester på vintern och beordrat arbete på röda dagar – vad säger kollektivavtalet om det? Och var är facket? Transports experter svarar.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Jag, en ”eltrucker”

Åkeri. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Apropå första maj!

Politik. Donald Trump kan knappast sägas vara något strategiskt geni. Men frågan är hur mycket man kan anklaga just honom för att hela världen är i gungning i bränslebristens spår.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

Varför sitter så få ­arbetare i riksdagen?

Representation. I år är det val till riksdag, region och kommun. Arbetarklassen lyser dock med sin frånvaro i svensk politik. Det är inte en slump. Det är ett klasstak som stänger ute stora grupper från makten.

Från äta, sova, jobba, dö till ett liv som håller

Arbetstid. Vi jobbar fortfarande som om året var 1973 (då 40 timmars arbetsdag infördes). Arbetstiden har stått stilla men världen har förändrats. Arbetstiden ligger dock orubbligt kvar och resultatet blir att allt fler arbetare upprepar mantrat: äta, sova, jobba, dö.

Jag är stolt över Transport

Ordförandeord. Sommaren och semestertiden har tagit slut för de flesta. För egen del har jag hunnit med fyra veckors ledighet med väldigt mycket lugn och ro med tid för vila inför en sannolikt intensiv höst och vinter. Vi står närmast inför en valspurt, sedan valet.

Semester är en rättighet, inte en bemanningsreserv

Debatt. Semester är till för återhämtning. När semestern väl är beviljad är huvudregeln att den ska gälla. Att en arbetsgivare i undantagsfall kan återkalla semester bygger inte på någon uttrycklig bestämmelse i semesterlagen, utan på arbetsrättslig praxis och får bara komma i fråga under mycket speciella omständigheter.

Höstens val avgör: kvalitet eller lägsta pris

Debatt. När kommuner och regioner upphandlar verksamhet för miljardbelopp är det lätt att fastna i priset. Men våra skattepengar ska inte bara köpa den billigaste lösningen. De ska också köpa kvalitet, trygghet och schyssta arbetsvillkor.

Så närmar vi oss valet

Krönika. Om två månader är det dags att välja dem som ska representera oss såväl i Sveriges riksdag som i landets regioner och kommuner. Det märks alltmer på olika vis, också här i Transports tidning.

A-kassan är ett skydd mot lönedumpning

Debatt. Just nu är det onekligen intressanta tider inför valet. Under denna mandattid har Tidöpartierna lyckats driva igenom en reform som syftar till att få ut folk snabbare till nya anställningar om de blir arbetslösa av någon anledning. Men om oturen är framme kan resultatet bli att folk snabbare drivs från hus och hem i stället för det de faktiskt avser.

Du förtjänar ett mer fungerande arbetsliv

Ordförandeord. Vad händer med arbetstidsförkortningen som LO-kongressen 2024 beslutade om att driva som en prioriterad fråga? Ja, den frågan kan man ju två år senare med fog ställa, tycker jag.

;