Krönika

Kollektivavtal eller slaveri

Davids krönika. På fackliga grundkurser är kursledarens första fråga så gott som alltid: – Vilken är lägstalönen i Sverige? Händerna som far upp i luften är många, liksom buden: Trettontusen, tjugosjutusen!

Någon säger.

– Trettiotusen som i nya avtalet!

Kursledaren sträcker på sig, ser roat ut över församlingen och säger.

– Noll kronor! De löner vi får är de som förhandlas fram av fack och arbetsgivare!

Man kan säga mycket om kollektivavtalen. Som att en ombudsman en gång sa att de nästan är omöjliga att alltid följa exakt. Det är så många paragrafer och parametrar att det knappt går att känna till alla.

Det är också min upplevelse som anställd chaufför. Och jag har nog ”bjudit” en fåbilsåkare på någon timme då och då när jag väntat på att få lasta och passat på att ta en middagslur i hytten. Men det viktiga är principen med avtalen!

På kontinenten är ofta bara några tiotal procent av de anställda med i facket. I många länder är det därför politikerna som bestämmer lönerna – och de är låga. Ibland sker det i samarbete med facken, som i Tyskland där avtalade löner upphöjs till lag.

De låga statligt fastslagna lönerna leder till ideliga strejker, som i Frankrike. (Många, särskilt chaufförer, tror att de är speciellt handlingskraftiga där. Det är de inte, bara desperat underbetalda.)

Frågan kokar till slut ner till vad ett lönearbete är och hur det ska betalas?

Slaveriet avskaffades i Sverige så sent som 1945 då statarsystemet försvann på storgodsen. Som arbetare har du i dag två val eftersom du äger din kropp och din tid. Att jobba – eller att helt enkelt stanna hemma (och bli väldigt fattig).

Om du inte tycker att arbetsköparen betalar som denne/denna ska eller uppför sig alltför illa kan du alltså låta bli att gå till jobbet. Detta sätter dock ett kollektivavtal stopp för – i Sverige. Om du gör det kan det tolkas som en olovligt strejk med böter i straffskalan. Alltså är vi tvingade att arbeta.

Vad är då kollektivavtalen bra för? Jo för att trots allt få en rätt hyfsad lön, försäkringar, avsättningar till pensionskassor (mycket små för det mesta), och fred på arbetsmarknaden. Plus att vi värnar varandra med både arbetarskydd och fasta anställningar. Vi håller ihop, skriver avtal med arbetsköparna och gör vårt jobb. Det är helt enkelt det som är den svenska modellen!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Peter Jansson:
    16 december, 2023

    Tyvärr så anser jag att transports kollektivavtal mer gynnar arbetsgivarna än vad det gynnar de anställda chaufförerna det är min erfarenhet med långa arbetspass utan övertidsersättning.Att få övertidsersättning borde vara det normala om arbetspasset är längre än 8 timmar även om arbetstiden är det normala med 40 timmar/vecka.Dessutom verkar det finnas olika kollektivavtal inom transports kollektiv avtal då jag har fått olika ersättning från olika arbetsgivare som alla hade kollektivavtal när det gäller arbetspass som är längre än 8 timmar.En arbetsgivare betalade övertid vid arbetspass längre än 8 timmar medan en annan arbetsgivare inte betalade övertid.

Lästips:

Bärgat: Avtalad arbetstidsförkortning

Avtal. Underskrifter och tårta – i slutet av januari signerade arbetsgivare och fack en tidsöverenskommelse, en av de första i sitt slag, hos Bärgningstjänsten på Hisingen i Göteborg.

David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Enda kvinnan ombord

Davids krönika. Bokläsandet minskar. Förlagen går back. Deras eviga strategimöten hjälper föga och de drar ner på personal och sparkar författare. Ljudböcker går lite bättre men där är avanserna så små att de knappt täcker sina kostnader.

Skrivandet är en viktig pusselbit i Alexandra Einerstams liv, men hon drömmer inte om att försörja sig som författare. Hon vill fortfarande ha båda fötterna på jorden. ”Vissa politiker har aldrig haft ett riktigt jobb eller varit i ett fikarum. De blir världsfrånvända.” Foto: Kamilla Kvarntorp

Locket på är inte lösningen

Krönika. Inom varje bransch finns det rötägg och bevakningsbranschen är inget undantag. Att använda ett eller ett par rötägg för att döma ut en hel yrkeskår är både lättvindigt och respektlöst. Men om det inte rör sig om några rötägg, utan hela avdelningar, kanske hela företag, kan vi inte sopa det under mattan.

Samhällets problem blir folkrörelsernas utmaningar

Folkrörelser. Det är märkligt tyst. Tyst kring att folkbildningen är under attack. Den rörelse som byggt Sverige. Det Sverige vi varit så stolta över. Jag säger varit, för jag är inte så stolt nu när snus och plastpåsar blivit viktigare än folkbildning.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Enda kvinnan ombord

Jämställdhet. Bokläsandet minskar. Förlagen går back. Deras eviga strategimöten hjälper föga och de drar ner på personal och sparkar författare. Ljudböcker går lite bättre men där är avanserna så små att de knappt täcker sina kostnader.

Kollektivavtal eller slaveri

Den svenska modellen. På fackliga grundkurser är kursledarens första fråga så gott som alltid: – Vilken är lägstalönen i Sverige? Händerna som far upp i luften är många, liksom buden: Trettontusen, tjugosjutusen!

Ur led är tiden

Livet. ”Ur led är tiden”, vad menas egentligen med de orden? Från början myntade av William Shakespeare. Tiden är vad den är och går inte att ändra på vad vi än gör. Kanske är de där orden bara ett sätt att markera att något gått åt helvete och blivit en ”utmaning”.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Skrivandet är en viktig pusselbit i Alexandra Einerstams liv, men hon drömmer inte om att försörja sig som författare. Hon vill fortfarande ha båda fötterna på jorden. ”Vissa politiker har aldrig haft ett riktigt jobb eller varit i ett fikarum. De blir världsfrånvända.” Foto: Kamilla Kvarntorp

Locket på är inte lösningen

Bevakning. Inom varje bransch finns det rötägg och bevakningsbranschen är inget undantag. Att använda ett eller ett par rötägg för att döma ut en hel yrkeskår är både lättvindigt och respektlöst. Men om det inte rör sig om några rötägg, utan hela avdelningar, kanske hela företag, kan vi inte sopa det under mattan.

Var lite snäll mot dig själv!

Självmedkänsla. De flesta av oss hyser medkänsla – att känna för någon utan att dela dennas känsla. Medkänsla ska inte förväxlas med empati som är förmågan att känna med andra (och kan vara slitsamt och inte alltid så konstruktivt).

Egon tar över i de offentliga rummen

Spaning. Känner ni till radioprogrammet Spanarna? En programledare och tre så kallade spanare försöker avläsa trender i vår vardag och kommer med visioner för framtiden. Här kommer min spaning.

Nytt år och nya insatser

Ordförandeord. Visst är det så att uttrycket ”nytt år och nya insatser” är ett ganska vanligt uttryck. Till viss del kanske det stämmer även om det fackliga arbetet oftast består av envetet och målinriktat arbete.

Arbetaren ingen förbrukningsvara

Debatt. I skrivandes stund har, enligt Arbetsmiljöverket, 65 arbetare dött i sitt arbete. Arbetare som gått till arbetet i vanlig ordning men som inte kommer hem igen. Familjer som väntar förgäves på att de ska sitta som en hel familj vid middagsbordet.

Dödligaste året på över ett decennium

Ledare. Året började kallt och med rejäla snösmockor i hela vårt avlånga land. Det ställde till det ordentligt på stora som små vägar. Vägsträckor där trafiken stått stilla i upp till ett dygn och där personer i närområdet kommit till undsättning med mat och varma filtar.

Stå upp mot högerns angrepp på arbetarrörelsen

Debatt. Den samlade högern med Tidöpartierna, SD och Timbro i spetsen angriper arbetarrörelsen på bred front för att rasera det arbetare, med gemensamma krafter, byggt upp under mer än hundra år. Hela arbetarrörelsen, politiken, fackföreningarna och folkbildningen måste enas i motståndet mot angreppet på vår framtid.

Var lite snäll mot dig själv!

Krönika. De flesta av oss hyser medkänsla – att känna för någon utan att dela dennas känsla. Medkänsla ska inte förväxlas med empati som är förmågan att känna med andra (och kan vara slitsamt och inte alltid så konstruktivt).

Den här kampen kan vi inte förlora!

Ledare. Under den senaste tiden har det fackliga fokuset nästan uteslutande hamnat på IF Metalls kamp mot TM Sweden (Tesla Sverige) angående ett kollektivavtal. Vi var först ut i LO-familjen med sympativarsel. Vi stängde ner de svenska hamnarna för lossning och lastning av Teslor.

Schysta villkor åt alla!

Ledare. Året är snart slut och mycket har handlat om kollektivavtalsförhandlingar. Nästan alla har fått nya avtal och med det löneökningar och andra ersättningar. I de allra flesta fall har förhandlingarna avlöpt utan större gupp.

Vad är ministerns klimatlöften värda?

Debatt. Uppropet från över 600 företag och tre stora fackförbund fick klimatministern att utlova att Sveriges samtliga klimatmål står fast. Mer oroande är ett regeringens enmansutredare John Hassler faktiskt föreslår något helt annat.