Terry Jonker och Hasse Ahlberg, två av sex ordinarie i SAS-lastarnas klubbstyrelse på Arlanda. Övriga är Samir Eriksson, vice ordförande, Jonas Bodell, huvudskyddsombud, och ledamöterna Conny Petrini, och Sebastian Reinemar.

SAS Ground Handling Arlanda. Kökris på terminalen, pandemi, permitteringar och personalbrist – de senaste åren har varit tuffa för all markpersonal. Samtidigt vet lastarna i SAS klubb på Arlanda sitt värde. Och att både jobbet och det fackliga uppdraget kräver mer än starka muskler.

I klubbens bokhylla står en rosa bordsflagga bredvid en ljusblå med Flygavdelningens symbol. Vi är inkluderande, förklarar ordförande Hans ”Hasse” Ahlberg och sekreterare Terry Jonker i SAS Ground Handlings arbetsplatsklubb.

Flyget liknar de vid en levande organism där minsta rörelse påverkar: sen passagerare – sent bagage – sen lastning – sen avgång…

– Det har lugnat ner sig lite nu jämfört med början av sommaren, det ser vi i terminalen. Men det är fortfarande mycket, säger Hasse.

– Redan förra hösten påtalade vi från facket att det riskerade att bli problem med bemanningen när folk kom tillbaka och började resa efter pandemin. Och det är inte kul att säga att man hade rätt.

Fullt kaos

I mitten av juni i år var kaoset ett faktum, med rapporter om en överfull terminal, timslånga köer till incheckningen och missade flighter. Av de grupper Transport organiserar var det ofta flygplatskontrollanterna som fick fronta i medier, och tala om problemen. Men alla påverkades. För Hasse och Terry vore ökat samarbete med övriga fackklubbar inom ”inhägnat område” önskvärt, visa på styrkan i att hålla ihop.

– Vi i klubben här jonglerar ständigt mellan ärenden, det är både på gott och ont. Ibland skulle man vilja känna att vi nått målet, men så fungerar det inte, säger Hasse.

För närvarande ligger ett ärende som rör belastningen hos Arbetsmiljöverket. I september väntar centrala förhandlingar som rör schemaläggning.

– Det finns inget Utopia, det är aldrig en lugn stund, säger Terry.

Inte fackliga på heltid

Varken han eller någon annan i den stora klubbens styrelse arbetar heltid fackligt.

– Vi vill inte ha det avståndet, vi ska lyfta samma väskor som alla medlemmar, säger Terry Jonker.

Samtidigt betonar både han och Hasse att jobbet är komplext. Det är fysiskt tungt, men kräver också kognitiv förmåga för att klara planering och ­logistik. För att under tidspress i chatt kunna kommunicera med folk på olika kontinenter, för att ha total koll på vikt, balans och volym.

I mitten av augusti är trafikvolymen på flyget uppe i 80 procent av hur det såg ut före pandemin. Men bemanningen har inte alls fått samma återväxt.

Många konsekvenser

Covid har fått många konsekvenser, som att flygpassagerare i snitt har två kilo tyngre packning ”kanske för att säkra för en lockdown” enligt lastarna. Än värre är att många tidigare arbetskamrater inte återvänt efter nedstängningen våren 2020, då flygtrafiken i princip frös på marken. Och nära hälften av de anställda vid SAS marktjänstbolag tvingades lämna.

– Det var inga lätta förhandlingar. Och det finns fortfarande en bitterhet för att det inte drabbade en enda chef, säger Hasse Ahlberg.

– Sedan vill jag säga att vi ska vara ödmjuka. Vi har fått ta över en väl fungerande facklig verksamhet, på många arbetsplatser finns ingen alls. Det gäller att förvalta arvet på ett bra sätt, säger Hasse Ahlberg.