Kan självmord i trafiken planeras bort?
6 frågor. En tredjedel av alla människor som dör vid väg, järnväg och broar gör det på grund av att de tar sina egna liv.
Många chaufförers värsta mardröm är bilister som väljer att medvetet frontalkrocka med tunga fordon. Trafikverkets sakkunniga Anna-Lena Andersson har tillsammans med statens expertorgan för suicidprevention närstuderat vad vi vet, och inte vet, om vad som kan göras för att hindra självmord i trafiken.
1. Ni har gjort en så kallad förstudie. Vad är det och varför gör ni en sådan?
– Vi har dels försökt titta på vad vi vet i Sverige. Men också försökt peka på de stora kunskapsluckor som finns. Det finns inte så mycket forskning om det här.
2. Vad är det man behöver gräva djupare i för att komma fram till nya åtgärder, som kan rädda liv?
– Vi vet mycket om vilka riskfaktorer som leder till självmord. Men det finns inga studier om vilka människor som tar sina liv inom transportsystemet. Den kunskapen behöver vi ha, när vi ska jobba med åtgärder. Kanske hittar vi inga mönster, då ska vi inte gå vidare med de tankarna, men det vet vi inte innan vi har studerat det.
3. Hur påverkas de chaufförer ofrivilligt blir inblandade i självmord?
– Vissa kan komma tillbaka till jobbet efter bara en vecka, men för andra kan det ta mycket längre tid. Även om de logiskt sett vet att det inte var något de kunde göra så går många och grubblar. Det blir svåra minnesbilder som ligger kvar.
– När jag jobbade som kurator träffade jag chaufförer som blivit en del av en annan människas självmord. Det kunde innebära ett stort trauma.
4. På vilka sätt kan fysiska hinder användas?
– På vägen handlar det inte bara om mittseparation. Det kan också handla om att ta bort fasta och oeftergivliga objekt. Som murar, träd, husväggar, stora stenar och klippformationer. Men det är även viktigt att röja bort sly från dikena. Med bättre sikt vid vägkanten blir det lättare att stoppa och förhindra självmordsförsök.
– Det är också viktigt att komma ihåg att saker som mittbarriärer på vägar och höga broräcken inte bara skyddar mot självmord, utan också mot vanliga olyckor.
5. Om ett självmord avvärjs med hjälp av ett planerat hinder, kan man vara säker på att det verkligen har förhindrats?
– Det är främst de impulsiva självmorden vi kan hindra genom olika typer av barriärer och skydd. Här är det viktigt att påpeka att människor inte bara får impulser och tar sina liv. Det handlar om människor som ofta mått dåligt av psykisk ohälsa under en längre tid. Att få en impuls att ta sitt liv är inget som drabbar vem som helst, utan bakomliggande problem eller orsaker.
– För vissa som mår dåligt kan impulsen komma hastigt. Den impulsen kan gå över om det då finns något som hindrar dem. En självmordsimpuls kan komma snabbt och kan vara så kort som 15 minuter.
6. Vi har pratat mycket om vägar. Bevakningspersonal jobbar ofta nära tåg och tunnelbana. Finns det något särskilt de ska tänka på, för att hjälpa till att förhindra självmord?
– En sak som är viktig är att lära sig känna igen vad som är avvikande beteende på plattformen. Om man ser en person gå långt borta på en plattform, nära kanten, överträder spärrlinjen. Då kan det vara läge att gå fram till den personen och söka mänsklig kontakt.
