Ordföranden har ordet

Industrins märke passar inte alla förbund

Ordförandeord. Ett samordnat LO vore givetvis det bästa, men… Varför blir det inte alltid så? Det finns givetvis flera orsaker och anledningar.

Jag kan som ordförande för Transport och en av 13 förbundsordföranden i LO-styrelsen bara redogöra för hur jag ser på saken.

För det första är jag mycket tveksam till modellen där en bransch, det vill säga industrin, bestämmer vad som ska gälla för en hel arbetsmarknad.

I dag är det industrin som sätter märket, det vill säga nivån på vilka löneökningar som är normen för övriga på svensk arbetsmarknad, även för dem som inte jobbar i industrin.

Samtidigt vill jag poängtera att jag förstår hur industriförbunden tycker och tänker. Med en gemensam samordning kan förbund som inte är lika starka bli starkare tillsammans. En solidarisk och bra tanke. Problemet är dock att märkessättningen har blivit ett tak för andra branscher. Det som märket säger är oftast det man får och inget mer.

Att sedan en given modell med märkessättning och förhandlingar runt löneutlägget inte passar alla utanför industrin tror jag nog att industriförbunden egentligen förstår. Även om de kanske inte riktigt vill erkänna det alla dagar i veckan.

Vad menar jag då med det om löneutlägget? Det är helt enkelt så att systemen gällande förhandlingarna om löner och löneutlägget är väldigt olika mellan olika avtal och olika förbund. Industrin har ofta dubbla förhandlingsrundor om löneutlägget. Det vill säga först centralt om löneutrymmet och sedan lokalt om själva utlägget, och ofta kryddat med en bonus på de större industriföretagen till de anställda. I praktiken innebär det löneökningar utöver märket för många inom industrin.

Förbund lika oss i Transport har oftast en enda rejäl chans till förhandling om löneökningarna. Detta eftersom vi har satsat på starka tariffer i våra avtal. Därtill saknar vi oftast en egentlig löneglidning då marginalerna oftast är betydligt sämre för våra arbetsgivare än för arbetsgivare i industrisektorn.

Märkessättningen är bättre för vissa och sämre för andra. Hade märket tydligt varit ett golv och inte ett tak hade det varit bättre för alla. Kanske behöver framtiden flera märken, ett för industrin med deras förutsättningar och ett annat för de förbund som inte är en del av industrin. Men vad vet jag?

En sak vet jag dock med säkerhet – och det är att jag som Transportordförande alltid ser till vårt förbunds medlemmar och vårt bästa. Allt annat är för mig sekundärt.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. IJohan Larsson:
    6 december, 2024

    När nu frågan om arbetstidsförkortning kommit på agendan, tillförs ju ytterligare en dimension. Vissa av förbunden har ju redan i sina avtal en förkortning, som de kanske avstått löneutrymme el annat för, på lokal el central nivå.
    De olika förbunden utgår ju då ifrån olika nivåer, om LO gemensamt låt säga skulle vilja köpa en förkortning, kommer ju incitamenten från dom nog inte vara så stora. Intressant att få veta hur LO resonerar kring detta när man nu beslutat att i första hand driva detta avtalsvägen.
    Hoppas utredningen kommer med svar på detta.
    Ser en risk att det kan bli ännu orättvisare framöver.

  2. Kent:
    29 november, 2024

    Klokt Tommy. Märket har sedan länge spelat ut sin roll. Det är gammalmodigt, orättvist och helt enkelt fel i en modern lönerörelse.

Lästips:

Ordningsvakter i rulltrappa i Stockholms tunnelbana

Hur blev nya bevakningsavtalet?

Bevaknings- och säkerhetsavtalet. Måndagen den 2 juni blev det klart med det nya, tvååriga kollektivavtalet för närmare 20 000 anställda inom bevakningsbranschen. Transportarbetaren hörde med några från förhandlingsdelegationen – vad de själva tycker och vilka reaktioner de mött.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Medlare för fyra lokala kabinavtal

Kabinavtalet. Transports klubbar på fyra arbetsplatser och deras arbetsgivare har inte kommit överens om nya lokala avtal. Nu kopplas medlare in.

Bevakningsavtalet är i lås

Bevaknings- och säkerhetsavtalet. Transport och Säkerhetsföretagen kom på måndagen överens om nytt, tvåårigt kollektivavtal för närmare 20 000 anställda inom bevakningsbranschen. Löneökningen blir sammanlagt upp till nästan 2 300 kronor, beroende på lönegrupp.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

”Busskungen” levererar!

Orättvisor. Den skramlande gamla SL-bussen känns ändå mjukt och varmt gungande där vi färdas över Värmdölandet. För vi sitter längst fram vid föraren, Dennis ”Busskungen” Sekayise, med afrikanskt tunggung i bilradion.

Den amerikanska drömmen

Åkeri. Om det är något som betytt mycket för svensk åkerinäring så är det USA och den amerikanska drömmen.

Äntligen en bok där facket är med

Chaufförsliv. Egentligen borde jag kanske inte göra reklam för mig själv och skriva detta. Men varför låta bli nu när jag har möjlighet? Min förra bok hette Den fredlösa och kom 2022. Nu är det dags igen och den nya boken heter Du är en av oss.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Fattigdom efter ett långt arbetsliv?

Pensioner. För oss medlemmar inom Transport, vi som kört, ronderat, burit och slitit ett helt yrkesliv, väntar en pension som ofta bara motsvarar hälften av lönen.

Måste vara rösten som säger ifrån

Våga ifrågasätta. I Margaret Atwoods dystopi Tjänarinnans berättelse (The handmaid’s tale) är förtrycket totalitärt och systematiskt. Kvinnor reduceras till sina kroppar, deras rättigheter raderas och varje form av motstånd kvävs.

Gröt – från fattigmat till hetaste trenden

Mat. I det svenska bondesamhället var gröt en stapelvara, serverad både till frukost och middag. Men nu har gröten gjort en remarkabel comeback och pryder menyerna på trendiga kaféer och restauranger.

Serviceresor i Uppsala

Bolt förlorar avtalet om de inte uppfyller kraven

Debatt. Den senaste upphandlingen i Region Uppsala har väckt uppmärksamhet, särskilt kring Bolt och arbetsvillkor. Det finns anledning att klargöra regionens agerande och krav.

Vår sammanhållning är helt avgörande

Ordförandeord. När den här krönikan skrivs är läget ovanligt rörigt i avtalsrörelsen. På gränsen till kaotiskt faktiskt. Samtidigt är det i stunder som dessa som styrkan i vår organisation testas på allvar.

Ju frispråkigare – desto starkare

Ledare. När jag skriver det här har journalisten Joakim Medin ställts inför rätta i Turkiet. Detta för att han utfört journalistiskt arbete. Turkiets president är kränkt och för det kan Medin få avtjäna flera år i turkiskt fängelse. Helt horribelt.

Vi måste försvara den svenska modellen – även i apparnas skuggekonomi

Debatt. Sverige har länge varit ett föregångsland i att kombinera innovation med trygghet. Men i den appbaserade taxibranschen gäller inte längre den svenska modellen. Förare saknar grundläggande rättigheter, medan plattformsföretag som Uber och Bolt kontrollerar arbetsvillkor utan att ta något ansvar. Med stöd i EU:s nya plattformsdirektiv har Sverige nu en unik möjlighet att återställa rättvisan på arbetsmarknaden.

Den amerikanska drömmen

Krönika. Om det är något som betytt mycket för svensk åkerinäring så är det USA och den amerikanska drömmen.

Stress och osäkerhet bland yrkesförare

Debatt. Att planera en rast och dygnsvila utefter svenska vägar har blivit ett stressmoment för yrkesförare i vardagen. Trafikverket har under många år tagit bort många små parkeringar utefter många vägar, samtidigt som man begränsar lastbilsparkeringar på större rastplatser till gagn för personbilar.

Vad du än gör – gör det till musik

Ledare. Är du med i någon grupp på sociala medier där man bojkottar varor från USA? Jag är det. Om det hjälper vet jag inte. För vad biter på ledningen där borta med Trump i spetsen?

Rött huvudskyddsombud-märke på orange varselkläder

Bra arbetsmiljöarbete räddar anställdas liv

Debatt. Transport efterlyser en tydligare politisk vilja för att förbättra arbetsmiljöarbetet och att signalen till företagen måste bli att arbetsmiljö ska ha en central del i deras verksamhet.