Ledare

Hyllningsrop med lukt av hyckleri

Ledare. På senare tid har hyllningskören över den svenska modellen och kollektivavtalen nått stormstyrka. Det finns snart ingen tongivande debattör, ledarskribent eller företrädare för näringslivet, facket eller rikspolitiken som inte uttalat sitt stöd för tanken att det är arbetsmarknadens parter som själva ska göra upp om spelreglerna på arbetsmarknaden.

Ropen har skallat mot såväl försåtliga lagstiftningsattacker på las som EU:s förslag om minimilöner. Från arbetsgivarlägret betonas gång på gång att närmare nio av tio svenska löntagare minsann omfattas av kollektivavtal.

Hallelujah.

Är det bara jag som får en konstig smak i munnen?

I decennier har näringslivet och högerfalangen ägnat sig åt krypskytte mot de kollektivavtal man säger sig värna. Är det någon som minns salladsbaren i Göteborg? Hur många företrädare för Svenskt Näringsliv och de borgerliga partierna slöt upp och sa att självklart har Hotell- och restaurangfacket rätt att pressa fram ett avtal för de anställda?

Det är ju annars precis det den svenska modellen bygger på. Inte lagstiftade minimilöner, utan att alla företag tecknar avtal, så att det inte uppstår osund konkurrens mellan bolag som får helt olika lönekostnader.

Hur var det med Laval-historien i Vaxholm? Skolbygget där Byggnads genom blockad försökte förmå ett lettiskt byggföretag att teckna avtal. Där kröp det fram att Svenskt Näringsliv stöttade Laval ekonomiskt i den juridiska processen.

Varför backar Transports motpart, Biltrafikens Arbetsgivareförbund, gång på gång upp åkerier som vägrar plocka fram lönehandlingarna, när facket vill granska lönenivåerna? Trots att parterna enats om att just den kontrollmöjligheten ska finnas i avtalet …

Hur många år sedan är det en ledande moderatpolitiker uttalade att: ”Land ska byggas med lag, inte kollektivavtal!”

Kan det vara så att borgerligheten och Svenskt Näringsliv gillar kollektivavtals­modellen bara när facket är kraftigt försvagat? De senaste 13–14 åren har framför allt LO-förbunden förlorat många medlemmar. Det handlar om ett tapp på 15–20 procent.

Ett svagare fack och inskränkningar i möjligheten att vidta stridsåtgärder har lett till att allt färre fackförbund tillgriper blockad för att få fram kollektivavtal hos arbetsgivare som trilskas.

Det är, gissar jag, flera LO-fack som drar sig för att gå ut i konflikt i den kommande avtalsrörelsen. För att man inte har tillräcklig styrka. Självklart påverkar det avtalens innehåll.

Det är säkert korrekt att närmare nio av tio löntagare på arbetsmarknaden har kollektivavtal. Men så ser det definitivt inte ut i Transport och andra fackförbund med många små arbetsgivare. Ska kollektivavtalsmodellen överleva här behövs mer än hyllningskörer.

 

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Inget annat än vidrigt

Debatt. Fredagen den 4 december upplevde vi slutet på arbetarrörelsen, som vi har lärt känna den. Vi arbetare upplevde det stora sveket från våra kamrater i IF Metall och Kommunal.

Jan Lindkvist, chefredaktör på Transportarbetaren.

Snacka om kalldusch …

Ledare. Torsdagen den 3 december 2020. Dagen då IF Metall och Kommunal manifesterade LO:s oförmåga att hålla samman.

Tommy Wreeth

Ett stort svek mot svenska arbetstagare

Ordförandeord. Vi närmar oss slutet av detta minst sagt annorlunda, och ur många olika aspekter tuffa, år. Vi har tvingats hantera en pandemi som påverkat oss alla personligen. Och den har också påverkat förbundets verksamhet på flera områden. Bland annat fick vi skjuta fram avtalsrörelsen, en åtgärd som inneburit ett väldigt komprimerat arbete i slutet av året.

Inget annat än vidrigt

Debatt. Fredagen den 4 december upplevde vi slutet på arbetarrörelsen, som vi har lärt känna den. Vi arbetare upplevde det stora sveket från våra kamrater i IF Metall och Kommunal.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Virusets väg

Corona. Covid-19, Sars 2, corona … Okärt barn har många namn. En sak är säker, dess dödlighet är större än i många andra pandemier och jag har själv förlorat en bekant i sjukdomen.

Chauffören – en luffare?

Frihet. Många tror nog att luffarna som drog efter vägarna för över hundra år sedan och tiggde mat i gårdarna, gjorde det för att de antingen var arbetslösa eller arbetsskygga. Jag tror att sanningen är mer komplicerad än så. Arbeten har nog alltid behövt göras men frågan är till vilket pris.

Att läsa med öronen!

Läsning. När jag och en kamrat kom in på en dansk pizzeria utanför Köpenhamn, påpekade pizzabagaren förskräckt att vi måste ha ansiktsmask. Kollegan hade redan en medan jag raskt fick en tilldelad.

Snacka om kalldusch …

Ledare. Torsdagen den 3 december 2020. Dagen då IF Metall och Kommunal manifesterade LO:s oförmåga att hålla samman.

Ett stort svek mot svenska arbetstagare

Ordförandeord. Vi närmar oss slutet av detta minst sagt annorlunda, och ur många olika aspekter tuffa, år. Vi har tvingats hantera en pandemi som påverkat oss alla personligen. Och den har också påverkat förbundets verksamhet på flera områden. Bland annat fick vi skjuta fram avtalsrörelsen, en åtgärd som inneburit ett väldigt komprimerat arbete i slutet av året.

Socialdemokraterna säljer sin själ

Debatt. Villkoren som arbetare i Sverige har före 1900-talets början varit allt annat än bra. Vilket leder till att arbetare i slutet 1800-talet går ihop på arbetsplatserna, som med tiden blir fackföreningar.

Bered dig på ett liv som fattigpensionär

Ledare. Är du strax över 20 år och lastbilschaufför? Då kan du på ålderdomen se fram mot ungefär 11 400 kronor i pension från staten, förutsatt att du pallar att köra till fyllda 65 år.

Arbetsgivarna agerar respektlöst

Ordförandeord. Avtalsrörelsen pågår för fullt, och med stor sannolikhet har det hänt en hel del från det att denna krönika skrevs till att Transportarbetaren ligger i din brevlåda.

För dagbok på jobbet

Insändare. För ni dagbok i ert arbete? Om inte, varför? Min far var noga med att se till att jag förde dagbok, när jag började köra för elva år sedan.

Pungsparka tillbaka i las-debatten!

Debatt. Om parterna på allvar ska behålla balansen på svensk arbetsmarknad så borde vi väl rätteligen inte enbart diskutera hur arbetsgivaren lättare skall kunna säga upp personal genom att luckra upp lagen om anställningsskydd (las).

Vad är trygghet för en arbetare?

Ordförandeord. Under senare tid har jag allt oftare funderat på vad som är trygghet för en arbetare. Hur jag än vänder och vrider på frågan så landar jag i att det rör sig om en trygg anställning och en vettig arbetsmiljö.

Ovissheten består

Ordförandeord. När jag skriver detta har regeringen precis lagt sin höstbudget. En budget som definitivt inte är som förr, på gott och ont. Den här budgeten är ett stort steg framåt jämfört med tidigare under mandatperioden, inte minst fördelningspolitiskt.