Högre chefer lever längre än arbetare
Statistik. Chefer med högre utbildning och inkomst lever generellt längre än arbetare med kortare utbildning och lägre lön. Kvinnliga och manliga tidningsbud, liksom manliga återvinningsarbetare, ligger i riskzonen för kortare liv, enligt en rapport från SCB
Statistiska Centralbyråns (SCB) rapport heter Yrke och dödlighet 2018–2022. Där har SCB granskat skillnaden i dödlighet bland Sveriges förvärvsarbetande befolkning i åldern 35–64 år, med utgångspunkt från deras yrken. Uppgifterna är hämtade ur Yrkesregistret och folkbokföringen och dödligheten bland de undersökta personerna har följts under en femårsperiod.
Alla dödsfall ingår i undersökningen, oavsett dödsorsak. Det innebär att dödsolyckor på jobbet räknas med, liksom som andra orsaker.
Generellt är dödligheten lägre bland yrkesverksamma som studerat vidare efter gymnasiet än bland personer med enbart gymnasieutbildning, förklarar utredaren Karin Lundström på SCB. Sammantaget tycks alltså chefer och akademiker med högre utbildning och inkomst ha bättre möjligheter att leva längre än arbetare som tjänar sämre, har studerat kortare tid och har jobb som kräver en kortare introduktion.
Men personernas sociala situation spelar också in. Förvärvsarbetande som bor ihop med en partner har, enligt undersökningen, generellt sett lägre dödlighet än personer som bor utan partner – om man jämför med genomsnittet bland alla förvärvsarbetande.
Högre dödlighet
Sammanlagt har SCB undersökt 148 olika yrkesgrupper. Bland dem utmärker sig sex yrkesgrupper, där dödligheten är betydligt högre än genomsnittet – bland både kvinnor och män totalt. Bland de grupperna finns tidningsdistributörer, vaktmästare och övriga servicearbetare (se faktaruta).
Lägst dödlighet märks i stället bland personal- och HR-chefer, ekonomi- och finanschefer, arkitekter och universitetslärare med flera.
Varför har SCB gjort rapporten?
– Vi gjorde en likadan undersökning för cirka tio år sedan och har fått en hel del frågor om den och ifall vi inte har nyare uppgifter. Så det var en bra idé att uppdatera den, säger Karin Lundström.
De nya resultaten stämmer i stort sett överens med de tidigare. Inget särskilt eller förvånande sticker ut, summerar hon.
Arbetsmiljö och arbetsvillkor
Varför dödligheten bland just tidningsbud och manliga återvinningsarbetare är högre än genomsnittet har Karin Lundström inget svar på, utöver att utbildningsnivå, inkomst och ifall man bor ihop med en partner eller ej spelar in.
– Statistiken svarar ju inte på alla frågor som till exempel hur arbetsmiljön och arbetsvillkoren ser ut i ett yrke. Tidigare hälsoproblem kan också ligga bakom.
Tidningsbud och återvinningsarbetare har jämförelsevis lägre inkomster och kraven på utbildning är inte heller så höga, räknar Karin Lundström upp. Tidningsdistributörerna är också en yrkesgrupp med lägst andel som bor ihop med en partner, tillägger hon.
– Varför är svårt att svara på, men vi kan konstatera att det finns ett samband. I yrken med lägre kvalifikationskrav kan också finnas personer som sökt sig dit exempelvis på grund av sämre hälsa, säger hon.
Hälsoproblemen kan vara direkt kopplade till tidigare yrken eller ha andra orsaker.
– Vissa typer av människor kan söka sig till vissa typer av yrken på grund av att de haft sämre hälsa från början. Levnadsvanor som olika typer av missbruk kan också spela in, men det är bara mina spekulationer, inte fakta.
Forskningsstudier har tidigare visat att nattarbete påverkar hälsan negativt. Risken ökar för sömnproblem, övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, mag- och tarmproblem, diabetes, förhöjda blodfetter med mera. Sämre arbetsmiljö, stress och tyngre jobb inverkar också och kan jämföras med att arbetsmiljön generellt är bättre i yrken med högre kvalifikationskrav. Annan forskning pekar på att det finns ett samband mellan låg inkomst och ohälsa. Lågt inflytande över arbetet ökar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och en för tidig död. Studier har också visat att jobb med enformiga och återupprepade arbetsmoment ökar dödligheten.
Ersättning för sjukdom
SCB har även granskat vilka yrkesgrupper som har högst och lägst andel som fått ersättning på grund av sjukdom, arbetsskada och/eller rehabilitering. Det vill säga personer som varit sjuka i över två veckor och får ersättning från Försäkringskassan. Även här finns återvinningsarbetare och tidningsbud med bland yrkesgrupperna med högst andel som får ersättning.
Lägst andel finns bland politiker, verkställande direktörer, högre ämbetsmän med flera.
– Dödligheten är särskilt hög bland personer som fått ersättning på grund av sjukdom, säger Karin Lundström.
Hon inflikar att även chefer kan drabbas av sjukdom och på grund av det övergå till yrken med lägre krav.
Påverkas livslängden även av personernas livsföring i stort?
– Det har vi ingen information om på yrkesnivå, men det finns annan forskning om livslängd och dödlighet som tar upp motions- och rökvanor, alkoholkonsumtion och socialt umgänge. Det kan skilja sig mellan olika yrkesgrupper och ha betydelse för livslängden.
Som förälder, bör jag råda mitt barn att utbilda sig till ett akademikeryrke och bli chef? Då lever du längre.
– Om man ser till den här statistiken så kanske man ska rikta in sig på högre utbildning och högre inkomst, men kanske inte på att bli chef. Chefer med eftergymnasial utbildning har längre livslängd än chefer med enbart gymnasieutbildning. Sedan handlar det förstås om gener, ärftlighet och sådana saker som vi inte kan påverka, säger Karin Lundström.
Farligare arbetsmiljö för arbetare
Martin Miljeteig är central arbetsmiljöombudsman på Transportarbetareförbundet. Han är oroad, men inte förvånad över uppgifterna om högre dödlighet bland arbetare.
– Statistik från Arbetsmiljöverket visar också att arbetare jobbar i betydligt farligare arbetsmiljöer än tjänstemän. Alldeles för många i våra medlemsgrupper, som lastbilsförare och miljöarbetare, dör eller riskerar att dö eller skadas på jobbet.
– Därför är det så viktigt att arbetsgivare, tillsammans med fackligt utsedda skyddsombud, gör riskanalyser av faror i arbetsmiljön. Alltså hela tiden jobbar med systematiskt arbetsmiljöarbete för att förebygga dödsfall, skador och olyckor bland anställda.
Fotnot: I rapporten skiljer SCB på om förvärvsarbetande bor ihop med en partner eller inte. Men den som inte lever med en partner behöver inte vara helt ensam utan kan vara exempelvis ensamstående med barn.
