Alexandras krönika

Gröt – från fattigmat till hetaste trenden

Krönika. I det svenska bondesamhället var gröt en stapelvara, serverad både till frukost och middag. Under större delen av 1900-talet och början av 2000-talet förknippades gröt främst med äldre generationer och småbarn. Men nu har gröten gjort en remarkabel comeback och pryder menyerna på trendiga kaféer och restauranger.

Grötens nya status bekräftades när den serverades som ”kulturgröt” på Nobelmiddagen (i media kallad ”wokegröten”).

I Köpenhamn har Grød blivit en institution för grötälskare. Här serveras gröt i alla dess former från frukost till middag. Stockholm har svarat med Grain café och även här kan du få din gröt toppad med allt från bärkompott till rostade mandlar.

Det är som om gröten har genomgått en förvandling och plötsligt blivit den coolaste ungen i klassen. Och det har tillkommit nya stjärnor på grötscenen: overnight oats, baked oats och steel cut oats.

Overnight oats har blivit en räddare i nöden för alla morgontrötta själar. Det är ren och skär magi: du blandar ingredienserna kvällen innan och när du vaknar har du en perfekt frukost som väntar på dig. Min personliga favorit är baked oats. Här förvandlas gröten till dessert med smak av allt från morotskaka till choklad. Jag kör ner rivet äpple och kanel i min bakade gröt. ”Nej, jag äter inte äppelpaj till frukost – jag äter nyttig gröt”. Steel cut oats må låta som något man använder på en byggarbetsplats men säljer bättre än ”havrekross”. Hur som haver ger den gröten en helt annan textur och smak än vanlig havregrynsgröt.

Hedvig Billengren Lindenbaums bok Gröt: frukost, savoury, söt är en bibel för grötälskare fast med färre budord och fler recept. Vem kan motstå en havregrynsgröt med varma apelsinkörsbär, grekisk yoghurt och pekannötter?

Nästa gång någon rynkar på näsan åt din skål med gröt, kan du stolt förklara att du deltar i en kulinarisk revolution. Du är inte tråkig – du är trendig och miljömedveten! Gröten har återtagit sin plats i det svenska köket och den har aldrig smakat bättre.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Julia Frödin och Johanna Söderlund som numera är på olika avdelningar minglar bland påläggen medan frukostgeneralen Mats Elfdahl håller ordning.

Här startas fredagen med frukostmingel

Arbetsmiljö. Varannan vecka bjuds medarbetarna på Telge återvinning på finfrukost. I minglet runt frallorna får bekantskaper som uppstått på studiebesök, konferenser och utbildningar en chans att utvecklas i vardagen.

Alexandra Einerstam. Foto: Kamilla Kvarntorp

Min mammas mat

Krönika. När jag var barn bodde jag och min tyska mamma i en liten by där alla, utom mamma, var ”inrikes födda”. Vi var annorlunda. Mamma bakade tyskt surdegsbröd och vanliga pålägg på smörgåsen var smör, Teewurst och skinka från Schwarzwald. De kvällar hon inte jobbade åt vi Abendbrot.

Alexandra Einerstam. Foto: Kamilla Kvarntorp

En eloge till matlådan

Krönika. Matlådan: Den kan vara dötrist och långtråkig och alldeles underbar. Lunchen är, för många arbetare, höjdpunkten på dagen och så även för mig. Jag har en halvtimmes lunch och på en halvtimme hinner jag inte gå till en lunchrestaurang, vilket de facto är bra för min ekonomi.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Kör ut dem!

Migration. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

Ingen liten skitsak

Arbetsvillkor. AI-bubblan är något alla talar om. Den handlar om tusentals miljarder – dollar. Många gånger mer än exempelvis den svenska statsbudgeten. När och om bubblan spricker kan det bero på något helt oväntat.

Lata speditörers paradis

Logistik. I en nattbuss på väg från jobbet kom jag i samspråk med föraren om våra respektive yrken. Han menade. – Att köra buss är bättre än att köra lastbil för här går paketen på själva. – Kan så vara, sa jag. Men mina paket är tysta och bråkar aldrig…

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Allt kan vara fejk

AI. Jag skrollar genom mitt flöde och vet inte längre vad som är verkligt. Det är inte bara att folk använder filter när de lägger ut foton, det är att allt kan vara fejk. Allt!

På Island finns hoppet och inspirationen

Politik. Det är valår i år och enligt opinionsmätningarna ser det bra ut för S men … Tänk om Tidöpartierna, med SD i spetsen, får så många röster att de återigen kan bilda regering och denna gång får SD också ministerposter. Ja, då är det lätt att mista hoppet för såväl demokrati som fackliga rättigheter.

Skit i nyårslöften – välj intentioner

Tid för förändring. Om bara några dagar är det nyårsafton och då hopar sig förväntningarna. Mitt i nyårskvällen står vi och tittar upp mot himlen där raketerna avlöser varandra. Och just där och då ska nyårslöften avges och löften staplas på varandra.

Trygg trafik kräver politiskt mod

Ledare. Vinterns isgata har ännu en gång visat att landets förare håller Sverige rullande under villkor som ingen politiker själv skulle acceptera. Samtidigt som valåret drar i gång fortsätter bristerna i arbetsmiljö, rastplatser och grundläggande hygienmöjligheter att ignoreras. Förarna förtjänar mer än vackra ord – de förtjänar trygghet, respekt och konkreta förbättringar.

Kortare arbetstid är viktig för oss alla

Ordförandeord. Hur ska Transport lösa frågan om arbetstidsförkortning? Den frågan ställs mest när jag träffar förbundets medlemmar. Många är frågande till hur arbetstiden ska kunna kortas när jobbet knappt hinns med i dagens system.

Klimatomställningen måste ge trygga jobb och säkra transporter

Insändare. 2026 behöver bli en vändpunkt för klimatkrisen. För transportarbetare är klimatförändringarna inte abstrakta. Extremväder, värmeböljor och översvämningar påverkar arbetsmiljön, ökar olycksriskerna och stör transporter som samhället är beroende av.

Dags att ta ansvar i alla led

Insändare. Nu är det dags att sätta ner fötterna ordentligt. Vi måste ta ett gemensamt ansvar i samhället när det gäller stress i arbetslivet.

När ovädret slår till räcker inte ord

Ledare. Äntligen är januari över. Det är en månad som på något sätt är mycket längre än sina 31 dagar. Vintern håller dock i sig. Och med det halkiga vinterväglag. I storhelgerna drabbades Sverige av både Johannes och Anna, stormar och snöoväder.

Ännu ett trick för att splittra arbetarklassen?

Debatt. Det är en gammal sanning: härska genom att splittra. Genom att blåsa upp skillnader mellan grupper kan fokus flyttas bort från det som förenar oss – lönearbetet och beroendet av trygga jobb för ett värdigt liv.

Solidaritet och rättvisa på allvar

Arbetstidsförkortning. Mycket prat om makteliten och deras löner dessa dagar, och att några få hela tiden äter mer av den så berömda ”kakan”. Givetvis är detta ett stort problem och totalt fel.

När facket är starkt vågar medlemmarna höja rösten

Debatt. Vi som arbetar på vägarna, i hamnarna och på terminalerna vet att trygghet inte bara handlar om försäkringar. Trygghet handlar om att våga säga ifrån när något är fel – och om att veta att man inte står ensam när man gör det.