Alexandras krönika

Gröt – från fattigmat till hetaste trenden

Krönika. I det svenska bondesamhället var gröt en stapelvara, serverad både till frukost och middag. Under större delen av 1900-talet och början av 2000-talet förknippades gröt främst med äldre generationer och småbarn. Men nu har gröten gjort en remarkabel comeback och pryder menyerna på trendiga kaféer och restauranger.

Grötens nya status bekräftades när den serverades som ”kulturgröt” på Nobelmiddagen (i media kallad ”wokegröten”).

I Köpenhamn har Grød blivit en institution för grötälskare. Här serveras gröt i alla dess former från frukost till middag. Stockholm har svarat med Grain café och även här kan du få din gröt toppad med allt från bärkompott till rostade mandlar.

Det är som om gröten har genomgått en förvandling och plötsligt blivit den coolaste ungen i klassen. Och det har tillkommit nya stjärnor på grötscenen: overnight oats, baked oats och steel cut oats.

Overnight oats har blivit en räddare i nöden för alla morgontrötta själar. Det är ren och skär magi: du blandar ingredienserna kvällen innan och när du vaknar har du en perfekt frukost som väntar på dig. Min personliga favorit är baked oats. Här förvandlas gröten till dessert med smak av allt från morotskaka till choklad. Jag kör ner rivet äpple och kanel i min bakade gröt. ”Nej, jag äter inte äppelpaj till frukost – jag äter nyttig gröt”. Steel cut oats må låta som något man använder på en byggarbetsplats men säljer bättre än ”havrekross”. Hur som haver ger den gröten en helt annan textur och smak än vanlig havregrynsgröt.

Hedvig Billengren Lindenbaums bok Gröt: frukost, savoury, söt är en bibel för grötälskare fast med färre budord och fler recept. Vem kan motstå en havregrynsgröt med varma apelsinkörsbär, grekisk yoghurt och pekannötter?

Nästa gång någon rynkar på näsan åt din skål med gröt, kan du stolt förklara att du deltar i en kulinarisk revolution. Du är inte tråkig – du är trendig och miljömedveten! Gröten har återtagit sin plats i det svenska köket och den har aldrig smakat bättre.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Julia Frödin och Johanna Söderlund som numera är på olika avdelningar minglar bland påläggen medan frukostgeneralen Mats Elfdahl håller ordning.

Här startas fredagen med frukostmingel

Arbetsmiljö. Varannan vecka bjuds medarbetarna på Telge återvinning på finfrukost. I minglet runt frallorna får bekantskaper som uppstått på studiebesök, konferenser och utbildningar en chans att utvecklas i vardagen.

Alexandra Einerstam. Foto: Kamilla Kvarntorp

Min mammas mat

Krönika. När jag var barn bodde jag och min tyska mamma i en liten by där alla, utom mamma, var ”inrikes födda”. Vi var annorlunda. Mamma bakade tyskt surdegsbröd och vanliga pålägg på smörgåsen var smör, Teewurst och skinka från Schwarzwald. De kvällar hon inte jobbade åt vi Abendbrot.

Alexandra Einerstam. Foto: Kamilla Kvarntorp

En eloge till matlådan

Krönika. Matlådan: Den kan vara dötrist och långtråkig och alldeles underbar. Lunchen är, för många arbetare, höjdpunkten på dagen och så även för mig. Jag har en halvtimmes lunch och på en halvtimme hinner jag inte gå till en lunchrestaurang, vilket de facto är bra för min ekonomi.

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Arbetsgivare, bered er på en match

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i princip klar för denna gång. Avtal har tecknats för alla Transports yrkesgrupper. Vissa har löst sig lättare än andra och på en del avtalsområden har vi tvingats varsla om konflikt för att nå fram.

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.