Krönika. Matlådan: Den kan vara dötrist och långtråkig och alldeles underbar. Lunchen är, för många arbetare, höjdpunkten på dagen och så även för mig. Jag har en halvtimmes lunch och på en halvtimme hinner jag inte gå till en lunchrestaurang, vilket de facto är bra för min ekonomi.
En utelunch kosta cirka 95 kronor. Det blir, i runda slängar, 19 000 kronor per år. Enligt Konsumentverket kostar en medhavd lunch 29 kronor. Jag sparar, i och med mina matlådor, 12 000 kronor per år. Andra fördelar med matlådan är att jag vet exakt vad maten innehåller och om man, som jag, tänker på klimatet är matlådan ett bra alternativ.
När jag lagar mat, försöker jag alltid laga mat med matlådan i åtanke. Jag lagar mat som blir bättre av att stå en dag i kylen och jag lagar extra mycket. Lasagne, grytor, gratänger och soppor är som gjorda för matlådan. Blir det kyckling över – ja, då gör jag en krämig kycklingröra med havreris som i sin tur blir fyllning i en wrap. Texmex kräver många lådor och viss montering, men när tallriken med nachochips, köttfärs och riven ost snurrat klart i mikron och jag toppat med tacosås, gräddfil, rädisor, sallad, tomat och majs är det så värt det.
Att laga mat anpassad för matlåda har på senare år förvandlats från ett nödvändigt ont till ett stort matintresse. Jag klipper ut recept ur tidningar och följer ett antal kockar och amatörkockar på sociala medier. Zeina, Tuvessonskan, Portion under tian, Lotta Lundgren och Köket.se är några av de konton jag följer och hämtar inspiration från. Jag botaniserar i livsmedelsbutiker. I en asiatisk butik, på väg hem från jobbet, köpte jag en burk krispig chili i olja som förgyller matlådan med fried rice ytterligare.
Slutligen några tips: investera i bra matlådor, toppa maten med till exempel chili, färska örter, smaksatt olja och rostade frön och lägg undan den portion du behöver före kvällsmaten, annars är risken stor att resten av familjen gör rent bord och du står utan matlåda nästa dag.
