Krönika

Min mammas mat

Krönika. När jag var barn bodde jag och min tyska mamma i en liten by där alla, utom mamma, var ”inrikes födda”. Vi var annorlunda. Mamma bakade tyskt surdegsbröd och vanliga pålägg på smörgåsen var smör, Teewurst och skinka från Schwarzwald. De kvällar hon inte jobbade åt vi Abendbrot.

I grannhuset bakade Birgit tekakor som serverades med Lätt & Lagom och hushållsost.

För fyra år sedan dog min mamma och jag minns framför allt mamma genom hennes mat: Dampfnudeln, surkål, oxrullader, Schweinebraten, torsk i pepparrotssås, köttbullar med hemlagat potatismos, Butterkuchen, rotmos med fläsklägg, kålpudding, äppelpannkakor, raggmunk (som på tyska heter Kartoffelpuffer), grytor och soppor av allehanda slag… ja, listan kan göras lång, men det tråkiga är att endast två recept finns bevarade för eftervärlden.

Mamma var fantastisk på att laga mat. Hon använde inga decilitermått, inga matskedar, inga teskedar och inga kryddmått. Hon lagade mat på känsla. Maträtterna var en salig blandning av framför allt tysk och svensk husman men plötsligt kunde hon servera franska grodlår, som jag vägrade äta trots att hon bedyrade att de smakade som kycklinglår.

Ibland försöker jag återskapa hennes mat. Jag lyckades ganska bra med Butterkuchen härom sistone, men betydligt sämre gick det när jag försökte mig på hennes mustiga köttsoppa. Sist min svärmor hälsade på, lagade hon en kålpudding som nästan smakade som min mammas och jag blev tårögd av glädje.

Jag trodde att min mamma skulle bli minst 100 år gammal. Jag trodde det fanns tid, tid att stå bredvid henne vid spisen och skriva ner hur hon gjorde mina favoriträtter. Därför har jag en uppmaning till alla som läser denna text: Om er mamma, pappa, moster, faster, far- eller morföräldrar är i livet – be dem skriva ner recept. Eller ännu bättre – stå bredvid spisen när de lagar era favoriträtter. Det måste ske snarast, eljest är det för sent.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Mattias Käll medverkar ofta i Transportarbetaren. Foto: Lilly Hallberg

Plasten, livet, döden – möt vår illustratör Mattias Käll

Kreativ. Mattias Källs människor hittar sedan länge vägen in i Transportarbetaren. Tidningens ofta anlitade illustratör utforskar i sin konst också vårt förhållande till varandra och till naturen – och är sedan årsskiftet utvecklingsledare för bild och form i Region Örebro.

David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Den socialdemokratiske utlandschauffören

Davids krönika. Han är som de flesta av oss som kör tradare, ett ego. Men med blick för jobbet och känsla för kamraterna. Kunnig om smitvägarna när det blivit stopp på Autobahn och allt annat som hör vägarna till. Som de bästa Raststättena och var det går att övernatta ostört på parkeringar som inte är alltför ansatta av rånare.

Jag råkade säga något om privilegier

Krönika. Det finns en bok jag ständigt återvänder till när jag vill få bekräftelse eller hämta argument och det är Anneli Jordahls bok Klass – är du fin nog? Nästa år firar den 20 år men den är minst lika aktuell i dag som när den släpptes. Då, 2003, talade ingen om klass, men tack vare Jordahls bok kom klass upp på tapeten igen.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Den socialdemokratiske utlandschauffören

Politik. Han är som de flesta av oss som kör tradare, ett ego. Men med blick för jobbet och känsla för kamraterna. Kunnig om smitvägarna när det blivit stopp på Autobahn och allt annat som hör vägarna till. Som de bästa Raststättena och var det går att övernatta ostört på parkeringar som inte är alltför ansatta av rånare.

Det är rörigt på mitt skrivbord

Politik. Ett gammalt skämt: ”Den som har det rörigt på sitt skrivbord är ofta lika rörig inuti huvudet!” Svaret: ”Hur ser det då ut i huvudet på den som har ett tomt skrivbord?” Själv har jag inte bara ett rörigt skrivbord. Det är som om ett korsdrag blåst igenom huset och skapat ett fullständigt kaos – och på motsvarande sätt känns det inuti skallen.

Papporna, sönerna, våldet

Segregation. Valrörelsen är tack och lov över. Ett slags mästerskap i floskler från högern och med idéer som ingen någonsin kommer, eller ens vill, genomföra. Mycket handlade om ”Orten” alltså de ”särskilt utsatta” områdena i Sverige. För dem förespråkade de blåbruna partierna alltifrån språktester för tvååringar till militära insatser mot gängbrottsligheten.

Jag råkade säga något om privilegier

Krönika. Det finns en bok jag ständigt återvänder till när jag vill få bekräftelse eller hämta argument och det är Anneli Jordahls bok Klass – är du fin nog? Nästa år firar den 20 år men den är minst lika aktuell i dag som när den släpptes. Då, 2003, talade ingen om klass, men tack vare Jordahls bok kom klass upp på tapeten igen.

Se lönen som en investering

Insändare. Vi måste sluta bokföra arbetstagares löner som en "kostnad" på företagens balansräkningar, då kostnader är något väldigt negativt för ett vinstdrivande företag.

Det är dags att säga ifrån nu!

Ordförandeord. Hej Transportare! Som ni säkert både läst och hört i diverse media och nyhetsrapportering den senaste tiden så har jag som enda ledamot av fjorton i LO-styrelsen sagt nej till den så kallade siffersatta LO-samordningen.

Är vallöften önskningar?

Ledare. En regering är bildad och vallöftena från den blåbruna högerregeringen bryts ett efter ett. Det som sas innan valet gäller visst inte efter. Eller hur var det Liberalernas partiledare Johan Pehrson sa? Verkligheten gör det också svårt att hålla vallöften. Med andra ord var det planerade lögner från Jimmie Åkessons nya polare.

Arbetarna har halkat efter

Ledare. Apropå vår artikel ”Så mycket mindre är din lön värd”. Jag kan inte förstå varför avtalen förlängdes med sju månader under corona men att hyresförhandlingarna ändå gick bra att hålla.

Gör om, gör rätt Värmlandstrafik!

Debatt. Grattis Värmlandstrafik! Återigen har ni gjort en misslyckad upphandling, precis som förra gången ni upphandlade servicetrafiken i länet. Och hur slutade det? Jo, man fick bryta kontraktet med den ”seriöse” åkaren AB Trendtaxi efter att de mist sitt trafiktillstånd.

Det är inte bara årstiden som är mörk

Ordförandeord. Kamrater, nu är det dags att kavla upp ärmarna och ta den fackliga kampen. När jag skriver det här är förbundet mitt emellan två stora sammandragningar med avtalsråden för våra största avtal.

Lönerna i taxi – en ren katastrof!

Debatt. Taxibranschen står i dag inför en tuff utmaning, att säkerställa det akuta personalbehovet här och nu samt göra yrket attraktivt för framtiden.

Våra villkor är inte till salu!

Debatt. Vi i Transport kan inte acceptera att vår arbetsmiljö eller våra arbetsvillkor är den del som nedprioriteras i jakten på att gå med vinst. Detta är tyvärr en del av att lägsta pris har fått högsta prioritet i de flesta upphandlingar.

Vi är alla människor

Debatt. För inte så länge sen så råkade ett matbud ut för att personer kastade sten på hen vid Triangeln i Malmö och matbudet fick uppsöka sjukhus för sina skador. När vi träffar matbud i Malmö så berättar de att hot, våld, rån och kränkningar från allmänheten blivit en del av deras arbetsvardag.

Den politiska debatten – för en chaufför

Debatt. Vi löntagare säljer vår tid, vi äger inget åkeri eller bevakningsföretag, vi är i direkt beroendeställning till chefen och chefens kunder. Chefen och kunderna slutar aldrig att hitta nya sätt att tjäna en krona mer, och vi löntagare måste hela tiden anpassa oss.

Sikte på hållbar framtid

Debatt. På VTD pågår för närvarande en omläggning med anledning av vikande tidnings- och paketvolymer i kombination med stigande priser på el och drivmedel. Parallellt med detta görs flera satsningar för att hitta vägar framåt som på sikt kan ersätta den negativa utvecklingen i våra befintliga affärer, och för att satsa på vår viktigaste resurs; personalen.