Eric Fredriksson
Close
Eric Fredriksson är distributionschaufför och aktiv i Transportklubben på jobben. Här har han just lämnat en leverans hos ett industriföretag.
Close

Förarbrist – läge för höjd lön?

Åkeri. Högkonjunktur och byggboom driver på åkeribranschen. På tio års sikt saknas 50 000 lastbilsförare. Guldläge för höjd lön?

Eric Fredriksson
Doft av choklad och socker. Arbetsdagens sista stopp är på ett företag som gör bageriprodukter.  Foto: John Antonsson

Företagen skriker efter lastbilschaufförer. Det borde vara guldläge att få upp lönen. Men väldigt lite talar för att förarlönerna är på väg att glida i  väg.

Från Göteborg, via Lerum till Floda, Stenkullen för att sedan köra tillbaka till Göteborg. Rutten måste vara så effektiv som möjligt. Stegen med lådor till apotek, gods till industrier och hämtade bageriprodukter får aldrig vara långsamma, det finns inte tid för det. Just den här tisdagen är något lugnare. Eric Fredriksson hittar små luckor att växla några ord, med handen vilande på ratten, innan det är dags att köra till nästa stopp.

Eric Fredriksson har kört hos åkeriet Bäckebol, för Schenker, sedan studenten för sju år sedan. Han sitter i styrelsen för fackklubben på jobbet. Eric och resten av styrelsen jobbar för att få upp lönerna.

På deras arbetsplats finns ett fryst premielönesystem. Förr fick chaufförerna en del av lönen som premie betalt efter vikt och antal gods. I takt med att typen av leveranser förändrades blev lönerna mindre rättvisa. Så premielönesystemet frystes och i stället får chaufförer en premiekomp baserad på ett snitt.

För Eric innebär det 7:50 kronor i timmen. Ett par kronor högre än den premiekomp på 5:50 kronor i timmen som avtalet garanterar honom. När en ny kollega kommer till företaget är det den lägre nivån i premiekompen som gäller.

Vid arbetsdagens början, klockan sex, är trafiken ganska lugn i Göteborg. Men snart fylls gatorna av lätt och tung trafik. Det blir svårare att navigera fram snabbt i det Storgöteborg som är en enda stor byggarbetsplats. Så börjar det se ut i hela Sverige. Bostadsöverskottet som funnits sedan 1980-talet är slut. Nu saknas bostäder och även om det börjat tisslas och tasslas om bostadsbubbla pågår fortfarande en rejäl byggboom.

Goda tider

Åkeribranschen gör, med vissa undantag, de bästa siffrorna på tio år, enligt en rapport från Sveriges Åkeriföretag (SÅ). Men sifforna är inte lika goda som i många andra branscher. Enligt ekonomisk teori ska priserna gå upp när det är hög efterfrågan och dålig tillgång.

– I en ironisk mening skulle jag kunna säga att det är tvärt om i den här branschen. Man prutar in sig när det är lågkonjunktur för att ha en sysselsättning. Sedan behåller man de låga priserna när det är goda tider. De mest lönsamma åkerierna har så klart fattat att man kan ta mer betalt i goda tider, säger Ulric Långström, branschansvarig på SÅ.

Långberg tror att personalkostnaderna gått upp en del för vissa åkerier, men att det nödvändigtvis inte syns på lönekontot.

– Löneglidningen hamnar ofta inte på papper. Det handlar om: Du kör hos mig och så får du tanka bilen privat. Det är sånt som inte är mätbart, men som i kronor och ören blir en kostnad för åkeriet. Jag tror inte att man ändrar löneavtalet. Från båda sidor vill man inte driva en process som kan slå tillbaka längre fram om det blir sämre tider.

Vi ringde runt till Transportombudsmän i flera avdelningar. Nja, säger de flesta. Lönerna har inte gått upp, vad de hört. Ett undantag är Stockholm. Roger Ringius, avtalstecknare för Transport i Stockholm, säger att det finns goda möjligheter att gå upp i lön i huvudstaden.

– Kan du köra kran skriker arbetsgivarna efter dig. Jag ska sluta här snart och har redan blivit erbjuden jobb med lön som ligger en bra bit över avtal. Det är främst inom distribution som lönerna stått stilla. Många av oss lastbilschaufförer är ensamvargar och vi står gärna upp för oss själva. Jag vet tyvärr ingen arbetsplats där man fackligt lyckats driva upp lönerna, säger Roger Ringius.

Premiekomp

I Norrbotten har många åkerier premiekomp på mellan åtta och tolv kronor i timmen, berättar ombudsmannen Olov Wiklund. Gruvan och åkerierna konkurrerar om förarna. Men det är många år sedan premiekompen gick upp.

– Jag vill nästan inte säga varför det inte händer något nu. Men det är avsaknaden av lokalt, långsiktigt, fackligt arbete, säger Wiklund.

Ironiskt nog är chaufförsbristen en av anledningarna till att fackklubben på Bäckebol inte fått till något nytt premiesystem ännu.

– Det är så mycket att göra. Det är svårt att avsätta tid för att fem förare och företagets ledning ska sätta sig ner och förhandla säger Eric Fredriksson.

När ett centralt avtal har gått ut och ett nytt ska tas fram, finns ingen fredsplikt mellan arbetsmarknadens parter. Facket kan hota med att lägga ner jobbet. Eller vägra övertid. Arbetsgivaren kan hota med lockout, att förvägra arbetarna att jobba och få lön. Vid lokala förhandlingar finns inga lagliga stridsmedel att ta till.

– Det vi kan göra är säga att vi ska jobba mer effektivt och argumentera för att fler blir nöjda och stannar, och att vi kan locka in nya förare, säger Eric Fredriksson.

Saknas: Förare, väldigt många förare

Aldrig förr har arbetsgivarna skrikit efter så mycket personal, berättar Lasse Holm på Tya.

Lastbilar, grafisk bild– Men vi kan bara fråga om de tror de behöver folk inom sex månader. Att veta hur det ser ut efter tre år, det går inte i den här branschen, säger Lasse Holm. Han är projektledare på Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Tya).

Tya har gjort den här typen av undersökningar sedan 2010. I den senaste, som kom i somras, säger 41 procent av företagen att de vill anställa. Det handlar om 3 456 personer. Efter tidigare undersökningar har det visat sig att nyanställningarna blivit betydligt fler, ungefär tio procentenheter.

– Vi gör en bedömning att det behövs 7 000 chaufförer det närmaste året. Utifrån det bedömer vi också att det kommer behövas 50 000 nya lastbilsförare den närmaste tioårsperioden.

I dag finns det tre sätt att utbildas till lastbilsförare: gymnasieskolan, vuxenutbildningen eller Arbetsförmedlingen.

– Vi bedömer att utbildningarnas kapacitet ligger på ungefär hälften av efterfrågan, säger Lasse Holm.

Då har Tya inte räknat in regeringens utlovade satsning på 1 000 nya yrkesförare årligen via vuxenutbildning. Men bara för att pengar finns betyder det inte att det blir av.

– Först måste vi få kommunerna att söka pengar för att genomföra utbildningar. Sedan måste vi hitta folk som vill gå utbildningen, säger Holm.

Platserna på gymnasiets transportprogram fylls inte, och ungefär 15 procent tar inte examen. Utmaningarna på rekryteringssidan är många. Inte minst eftersom lastbilsförarens roll är i snabb förändring.

– I dag ska chauffören vara socialt kompetent och ha höga kunskaper runt digitala system. Att vrida ratt kommer inte vara det viktigaste i framtiden, berättar Holm.

– Min känsla är att fler och fler tycker att det är okej att köra kretstrafik och närdistribution. Det är mellan sju och fyra och du kommer hem. Få ungdomar jag träffar vill köra fjärrtrafik. Att ligga borta är nog en 1960-talsdröm när det stod en fru hemma och hanterade saker och ting. Då får man helt enkelt se yrket utifrån det perspektivet och försöka förändra jobbet utifrån det.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Tamara:
    22 augusti, 2018

    Nånting som inte stämmer. Vi flyttar till Uppsala och min man sökte jobb CE , ingen som har hört av sig. Och alla säger att det är så lätt att få jobb som lastbilschaufför. Det stämmer inte.

Lästips:

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Lastbilschaufförer mest utsatta

Arbetsmiljö. Nära 500 personer har dött i arbetsolyckor i Sverige de senaste tio åren. Transport är en av den branscher som är mest drabbade – lastbilschaufförer är den enskilt mest utsatta gruppen, visar nya siffror från Arbetsmiljöverket.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Lastbilsförare populära att möta

Undersökning. Vägens riddare är omtyckta i trafiken. Lastbilschaufförer får gott betyg av medtrafikanterna, visar en Sifo-undersökning. Minst omtyckta är cyklister och personer på elsparkcykel.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Sökes: 50 000 lastbilschaufförer

Åkeri. Behovet av yrkesförare är skriande. Hur ska kompetensen säkras och hur ska samarbetet se ut? Det var frågan för dagen när fack, skolelever, politiker, lärare och branschorganisationer möttes på Elmia.

Snabbkoll
Snabbkoll: Motioner

Så skriver du bästa motionen

Inför kongressen. Påverka Transport genom att skriva motioner (förslag) till förbundets kongress 2022. Det här är vår guide.

Kultur
Svordomar. Illustration: Mattias Käll. Kristy Beers Fägersten. Foto: Anna Hartvig / Södertörns högskola

Hon vill ge svordomen upprättelse

Kraftuttryck. Ett litet ”jävlar” kan vara tricket om du vill ha en vän. Det funkar också mot smärtan om du råkar tappa domkraften på tån. Lingvisten Kristy Beers Fägersten vet massor om konstruktivt svärande, och hon vill gärna ge svordomen upprättelse. Vi behöver den.

Snabbkoll
Snabbkoll: Semesterlöner. Illustration: Mattias Käll

Håll koll på semesterlönen

Lön & avtal. Alla arbetstagare har rätt till semester. Men hur mycket du får betalt avgörs av lagen eller ditt kollektivavtal.

André Edlund klättrar upp i planet. Håkan Ångqvist hoppar in i traktorn framför. Det går undan. Tillsammans bogserar de en Fokker 50 till hangaren där planet vilar över natten, inför återresan till Stockholm, tidigt nästa morgon.

Samspelt lag på flygplatsen i Vilhelmina

Flyg. ”Pang!” Knallskottet går och kanadagåsen lämnar till slut banan fri. Ramparbetarna André, Håkan och Mikael går som en man ut för att ta emot Fokkern från Stockholm. Nattkvarter är South Lapland Airport.

Kultur
Foto från utställningen: Kofi Gyan, lagerarbetare, Kungälv. Foto: Elisabeth Ohlson

Utställning värd en omväg

Arbetare. ”När arbetsdagen är över känner jag mig stolt och trött. När jag vet att jag har orkat göra det jag ska, för det är en bedrift. Sex timmars arbetsdag vore kanon för oss som arbetar på lager.” Kofi Gyan i Kungälv är en av de 33 arbetare som porträtteras på utställningen "Vi som arbetar med våra kroppar".

30 stuveriarbetare varslades initialt. 26 fick till slut gå när pappersbruket lades ner. ”Vi har nya produkter och nya kunder på gång”, säger Richard Emanuelsson. Foto: Justina Öster

”Nedläggningen blev en rejäl kalldusch”

Hamn. SCA:s nedläggning av pappersbruket i Sundsvall blev ett dråpslag för hamnen. Hälften av godset försvann och 30 av 55 stuveriarbetare varslades om uppsägning.

Sommarsverige
Köerna ringlade långa i väntan på att Vildmarksvägen ska öppna.

Vackraste vägen

Stekenjokk. Björkskogen blir glesare och snölegorna allt större. Framme vid bommen är det kalfjäll. En kilometerlång karavan av husbilar, husvagnar och motorcyklister köar. Om en timme öppnar Sveriges kanske vackraste väg.

Kultur
Aj, aj, lägga handen i en myrstack … Gör det inte ont? ”Nej, det kliar lite”, hävdar insektskocken Ola Albrektsson. Så gör han för att fånga myror till dagens insektstacos. Myrorna smakar syrligt, som citron och lime.

Käka myror?

Nymat. Hos insektskocken Ola Albrektsson kittlar de dödsskönt i kistan. Och ger en syrlig smak på tungan – både tillagade och levande. Vi pratar nymat över några insektstacos i det gröna.

Jennifer Swens ångrar inte att hon ”visselblåste” om problemen på skolan. ”Jag har mått dåligt psykiskt, men jag har nog blivit starkare som person också.”

”Jag längtar bara efter att skolan ska ta slut”

Sexism i skolan. I höstas var Jennifer Swens en av eleverna som slog larm om grov sexistisk jargong bland lärarna på Karlfeldtgymnasiet i Avesta. Skolledningen utlovade åtgärder. I dag, några dagar innan examen, har inte mycket förändrats, uppger Jennifer.