Krönika

Follow the money

Davids krönika. Jag är varken jurist eller psykolog, sannerligen inte. Men jag kan se en poäng med strängare straff för grov kriminalitet.

Inte för att jag tror att det skulle vara någon quick fix mot gängbrottsligheten. I USA har man dödsstraff i många stater utan att ens det verkar hjälpa.

Men en del personer kan tydligen inte vara ute på gatorna och vistas bland andra människor på ett säkert sätt.

Den så kallade 4–100-principen skulle också kunna få en knäck med strängare straff. Alltså idén om att en minderårig som exempelvis mördar, får max fyra års ungdomsfängelse och sedan blir kung i sitt kvarter med 100 procent respekt.

 

I dag handlar allt vi gör i samhället om pengar. Inte bara i våra arbeten. I skolan ska bolag göra vinst, helst på tiotals procent per år på varje elev. Blir vi sjuka ”pinnar” vårdgivaren av sjukbesöken flera åkommor ger fler besök – och ”pinnar”.

I tv, tidningar och internet konsumerar vi reklam och förväntas köpa varor så att både mediebolag och varuproducenten gör vinst. På börserna ringer klockorna varje dag för ”all time high”. Allt medan vi plockas på miljontals kronor i räntor för boende, bilar, båtar och sommarhus. Pengarna talar och skapar kapital och tillgångar för ett antal personer.

 

Det finns dock olika former av kapital. Det kan vara värdepapper, fastigheter och företag för de rikaste. Sedan finns det ett annat kapital: ”våldskapitalet” för de allra fattigaste. Och varför skulle inte de vilja vara med i utelivet runt Stureplan där kvinnorna flockas runt den nya Porschen?

Numera är det inte bara inhemska kriminella utan också de vars föräldrar ofta är flyktingar, traumatiserade av att ha sett sina hem bombade och släktingar mördas. De, barnen till dem, är nästan analfabeter men vill också köra BMW (fast antagligen utan körkort). De vill kunna köpa sig uppmärksamhet, men med knarkaffärer (med de rika). Även om deras kapital är våldet.

Så denna ”marknadsliberalism”, allas vår totala fixering vid att i varje enskilt ögonblick tjäna pengar, droppar till slut ner till de fattigaste som ökar sitt ”kapital” genom att ha ihjäl varandra. Cash is king!

Det finns ingen quick fix mot det här. Men att återinföra människovärdet och ett mänskligt samhälle som norm är kanske ett sätt att stoppa gängvåldet?

Att acceptera att invandring är en komplex sak som kräver tid. Och samtidigt glädjas åt alla de hundratusentals invandrare som tagit sig över språk- och andra barriärer, och nu bidrar till allas vår välfärd i Sverige.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Sverigedemokraterna och historien

Davids krönika. Jag har en del kollegor inom åkeribranschen som är Sverigedemokrater. De flesta är bra folk och de ställer upp för mig på jobbet, likväl som jag ställer upp för dem.

Emma Brodin. Foto: Lilly Hallberg

Sommar, sol och semester?

Gästkrönika. Nu när sommaren är här så vill vi passa på att få vara lediga och få återhämta oss från arbete och en massa måsten.

Tommy Wreeth 2021. Foto: Justina Öster

Solidaritet, kamrater, solidaritet

Ordförandeord. Det var inte så här jag hade tänkt att maj 2022 skulle vara. Planen var att planera inför Transports kongress 2022, driva förbundets frågor i valrörelsen och som inledning på valrörelsen ta en tur till Almedalsveckan nu när pandemin lugnat ner sig.

Kaoset på Arlanda är inte särskilt förvånande

Ordförandeord. Ibland tänker jag den klassiska tanken att man i dessa märkliga tider inte ska förvånas över särskilt mycket. Man ska vara beredd på allt och lite till och man behöver som alltid ha minst en plan A, B och C oavsett vad det rör sig om.

Semester på rull
Är du en av många som väljer att semestra i husvagn, husbil eller tält i sommar? Foto: Lilly Hallberg

Det ska va’ husvagn – eller husbil?

Campingliv. Intresset för att köpa ny husvagn eller husbil är större än någonsin. Mer än varannan svensk kan tänka sig att semestra mobilt. Men vilket boende är egentligen bäst – och för vem?

John Antonsson. Foto: Lilly Hallberg

En lovsång till budgetsemestern

Krönika. När jag var liten grabb brukade vi dra en lånad husvagn söderut. Kanske stannade vi redan vid Byske Havsbad, eller så hamnade vi vid någon camping i Umeå. Helt säkert visste jag att resan hade ett oändligt långt stopp på Ikea i Sundsvall.

Val 2022

Hur kan arbetare rösta på högern?

Krönika. I september är det val. Precis som alla andra valår talas det om detta val som ett ödesval och den här gången är jag faktiskt benägen att hålla med.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Sverigedemokraterna och historien

Politik. Jag har en del kollegor inom åkeribranschen som är Sverigedemokrater. De flesta är bra folk och de ställer upp för mig på jobbet, likväl som jag ställer upp för dem. Utan att vara det minsta SD:are kan jag förstå att man kan ta till sig en del av SD:s budskap: att stoppa gängvåldet och att all invandring inte är helt nödvändig (fast de protesterar aldrig mot arbetskraftsinvandrarnas slavlöner). Men det finns problem som sträcker sig långt bakåt i tiden med SD:s retorik och även med deras världsbild.

Som vi slet

Arbetsvillkor. Som vi arbetade. Bara den som var med kan föreställa sig slitet som enbilsåkare i dragbilssvängen på åttio- och nittiotalet (och säkert innan dess också). Dag och natt, vardag som helgdag, gick körningarna över hela landet, och Norden. Tills det ibland tog stopp och inget jobb fanns på flera dagar. Sen var det full fart igen!

Också ett slags krig

Kamp. Min pappa ville egentligen bli poet. Men med fru, tre barn och ett radhus var det inte så lätt att försörja sig med de små stencilhäften han skrev. Så han fick nöja sig med att bli journalist på Svenska Dagbladet (fyrtio förlorade år med dagspressen, som han sa).

Mindre gas och mer vila

Ledare. Jag är hästtjej sedan barnsben. Och jag vet inte hur många gånger jag råkat ut för bilförare som verkar tycka att det är kul att se hästar sprätta i väg. I stället för att sakta in så gasar de förbi när de ser hästekipage efter vägen. Är det värt att riskera både häst och ryttares liv för att se ett djur hoppa och krumbukta sig? Nej, absolut inte!

Sommar, sol och semester?

Gästkrönika. Nu när sommaren är här så vill vi passa på att få vara lediga och få återhämta oss från arbete och en massa måsten.

Allmän visstidsanställning måste avskaffas

Debatt. Visste ni att allmän visstidsanställning är den enda anställningsformen där arbetsgivare inte behöver motivera varför man anställer på det viset? Utan hen kan helt godtyckligt göra så för att hen känner för det.

Solidaritet, kamrater, solidaritet

Ordförandeord. Det var inte så här jag hade tänkt att maj 2022 skulle vara. Planen var att planera inför Transports kongress 2022, driva förbundets frågor i valrörelsen och som inledning på valrörelsen ta en tur till Almedalsveckan nu när pandemin lugnat ner sig.

Som vi slet

Davids krönika. Som vi arbetade. Bara den som var med kan föreställa sig slitet som enbilsåkare i dragbilssvängen på åttio- och nittiotalet (och säkert innan dess också). Dag och natt, vardag som helgdag, gick körningarna över hela landet, och Norden. Tills det ibland tog stopp och inget jobb fanns på flera dagar. Sen var det full fart igen!

Friskvård für alle

Krönika. Jag har en teori. Den är helt ovetenskaplig men den går ut på att ju mer friskvårdsbidrag en arbetsgivare erbjuder, desto mer värdesätter arbetsgivaren sina arbetstagare.

Förkyld, jobbar hemifrån!

Insändare. Att jobba i en samhällsbärande tjänst har under pandemin varit direkt förknippat med risk för att bli smittad. Som renhållningsarbetare har vi inte haft möjligheten att jobba hemifrån. Samma gäller för lastbilschaufförer, tidningsbud, taxichaufförer, hamnarbetare med flera.

Historiska beslut i krigets skugga

Ledare. När vi trodde att det värsta eländet var över, en pandemi som skördat åtskilliga människoliv och rest nya murar mellan människor, är nästa elände en verklighet. Men till skillnad från ett elakt virus är Putin och Rysslands angreppskrig mot sitt grannland Ukraina planerat och genomfört av människor.