Krönika

Follow the money

Davids krönika. Jag är varken jurist eller psykolog, sannerligen inte. Men jag kan se en poäng med strängare straff för grov kriminalitet.

Inte för att jag tror att det skulle vara någon quick fix mot gängbrottsligheten. I USA har man dödsstraff i många stater utan att ens det verkar hjälpa.

Men en del personer kan tydligen inte vara ute på gatorna och vistas bland andra människor på ett säkert sätt.

Den så kallade 4–100-principen skulle också kunna få en knäck med strängare straff. Alltså idén om att en minderårig som exempelvis mördar, får max fyra års ungdomsfängelse och sedan blir kung i sitt kvarter med 100 procent respekt.

 

I dag handlar allt vi gör i samhället om pengar. Inte bara i våra arbeten. I skolan ska bolag göra vinst, helst på tiotals procent per år på varje elev. Blir vi sjuka ”pinnar” vårdgivaren av sjukbesöken flera åkommor ger fler besök – och ”pinnar”.

I tv, tidningar och internet konsumerar vi reklam och förväntas köpa varor så att både mediebolag och varuproducenten gör vinst. På börserna ringer klockorna varje dag för ”all time high”. Allt medan vi plockas på miljontals kronor i räntor för boende, bilar, båtar och sommarhus. Pengarna talar och skapar kapital och tillgångar för ett antal personer.

 

Det finns dock olika former av kapital. Det kan vara värdepapper, fastigheter och företag för de rikaste. Sedan finns det ett annat kapital: ”våldskapitalet” för de allra fattigaste. Och varför skulle inte de vilja vara med i utelivet runt Stureplan där kvinnorna flockas runt den nya Porschen?

Numera är det inte bara inhemska kriminella utan också de vars föräldrar ofta är flyktingar, traumatiserade av att ha sett sina hem bombade och släktingar mördas. De, barnen till dem, är nästan analfabeter men vill också köra BMW (fast antagligen utan körkort). De vill kunna köpa sig uppmärksamhet, men med knarkaffärer (med de rika). Även om deras kapital är våldet.

Så denna ”marknadsliberalism”, allas vår totala fixering vid att i varje enskilt ögonblick tjäna pengar, droppar till slut ner till de fattigaste som ökar sitt ”kapital” genom att ha ihjäl varandra. Cash is king!

Det finns ingen quick fix mot det här. Men att återinföra människovärdet och ett mänskligt samhälle som norm är kanske ett sätt att stoppa gängvåldet?

Att acceptera att invandring är en komplex sak som kräver tid. Och samtidigt glädjas åt alla de hundratusentals invandrare som tagit sig över språk- och andra barriärer, och nu bidrar till allas vår välfärd i Sverige.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Enda kvinnan ombord

Davids krönika. Bokläsandet minskar. Förlagen går back. Deras eviga strategimöten hjälper föga och de drar ner på personal och sparkar författare. Ljudböcker går lite bättre men där är avanserna så små att de knappt täcker sina kostnader.

Skrivandet är en viktig pusselbit i Alexandra Einerstams liv, men hon drömmer inte om att försörja sig som författare. Hon vill fortfarande ha båda fötterna på jorden. ”Vissa politiker har aldrig haft ett riktigt jobb eller varit i ett fikarum. De blir världsfrånvända.” Foto: Kamilla Kvarntorp

Locket på är inte lösningen

Krönika. Inom varje bransch finns det rötägg och bevakningsbranschen är inget undantag. Att använda ett eller ett par rötägg för att döma ut en hel yrkeskår är både lättvindigt och respektlöst. Men om det inte rör sig om några rötägg, utan hela avdelningar, kanske hela företag, kan vi inte sopa det under mattan.

Kollektivavtal eller slaveri

Davids krönika. På fackliga grundkurser är kursledarens första fråga så gott som alltid: – Vilken är lägstalönen i Sverige? Händerna som far upp i luften är många, liksom buden: Trettontusen, tjugosjutusen!

Samhällets problem blir folkrörelsernas utmaningar

Folkrörelser. Det är märkligt tyst. Tyst kring att folkbildningen är under attack. Den rörelse som byggt Sverige. Det Sverige vi varit så stolta över. Jag säger varit, för jag är inte så stolt nu när snus och plastpåsar blivit viktigare än folkbildning.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Enda kvinnan ombord

Jämställdhet. Bokläsandet minskar. Förlagen går back. Deras eviga strategimöten hjälper föga och de drar ner på personal och sparkar författare. Ljudböcker går lite bättre men där är avanserna så små att de knappt täcker sina kostnader.

Kollektivavtal eller slaveri

Den svenska modellen. På fackliga grundkurser är kursledarens första fråga så gott som alltid: – Vilken är lägstalönen i Sverige? Händerna som far upp i luften är många, liksom buden: Trettontusen, tjugosjutusen!

Ur led är tiden

Livet. ”Ur led är tiden”, vad menas egentligen med de orden? Från början myntade av William Shakespeare. Tiden är vad den är och går inte att ändra på vad vi än gör. Kanske är de där orden bara ett sätt att markera att något gått åt helvete och blivit en ”utmaning”.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Skrivandet är en viktig pusselbit i Alexandra Einerstams liv, men hon drömmer inte om att försörja sig som författare. Hon vill fortfarande ha båda fötterna på jorden. ”Vissa politiker har aldrig haft ett riktigt jobb eller varit i ett fikarum. De blir världsfrånvända.” Foto: Kamilla Kvarntorp

Locket på är inte lösningen

Bevakning. Inom varje bransch finns det rötägg och bevakningsbranschen är inget undantag. Att använda ett eller ett par rötägg för att döma ut en hel yrkeskår är både lättvindigt och respektlöst. Men om det inte rör sig om några rötägg, utan hela avdelningar, kanske hela företag, kan vi inte sopa det under mattan.

Var lite snäll mot dig själv!

Självmedkänsla. De flesta av oss hyser medkänsla – att känna för någon utan att dela dennas känsla. Medkänsla ska inte förväxlas med empati som är förmågan att känna med andra (och kan vara slitsamt och inte alltid så konstruktivt).

Egon tar över i de offentliga rummen

Spaning. Känner ni till radioprogrammet Spanarna? En programledare och tre så kallade spanare försöker avläsa trender i vår vardag och kommer med visioner för framtiden. Här kommer min spaning.

Nytt år och nya insatser

Ordförandeord. Visst är det så att uttrycket ”nytt år och nya insatser” är ett ganska vanligt uttryck. Till viss del kanske det stämmer även om det fackliga arbetet oftast består av envetet och målinriktat arbete.

Arbetaren ingen förbrukningsvara

Debatt. I skrivandes stund har, enligt Arbetsmiljöverket, 65 arbetare dött i sitt arbete. Arbetare som gått till arbetet i vanlig ordning men som inte kommer hem igen. Familjer som väntar förgäves på att de ska sitta som en hel familj vid middagsbordet.

Dödligaste året på över ett decennium

Ledare. Året började kallt och med rejäla snösmockor i hela vårt avlånga land. Det ställde till det ordentligt på stora som små vägar. Vägsträckor där trafiken stått stilla i upp till ett dygn och där personer i närområdet kommit till undsättning med mat och varma filtar.

Stå upp mot högerns angrepp på arbetarrörelsen

Debatt. Den samlade högern med Tidöpartierna, SD och Timbro i spetsen angriper arbetarrörelsen på bred front för att rasera det arbetare, med gemensamma krafter, byggt upp under mer än hundra år. Hela arbetarrörelsen, politiken, fackföreningarna och folkbildningen måste enas i motståndet mot angreppet på vår framtid.

Var lite snäll mot dig själv!

Krönika. De flesta av oss hyser medkänsla – att känna för någon utan att dela dennas känsla. Medkänsla ska inte förväxlas med empati som är förmågan att känna med andra (och kan vara slitsamt och inte alltid så konstruktivt).

Den här kampen kan vi inte förlora!

Ledare. Under den senaste tiden har det fackliga fokuset nästan uteslutande hamnat på IF Metalls kamp mot TM Sweden (Tesla Sverige) angående ett kollektivavtal. Vi var först ut i LO-familjen med sympativarsel. Vi stängde ner de svenska hamnarna för lossning och lastning av Teslor.

Schysta villkor åt alla!

Ledare. Året är snart slut och mycket har handlat om kollektivavtalsförhandlingar. Nästan alla har fått nya avtal och med det löneökningar och andra ersättningar. I de allra flesta fall har förhandlingarna avlöpt utan större gupp.