Debatt. Det finns en gräns för när någon måste sätta ner foten och säga ifrån mot åtgärder som skjuter en verksamhet i sank. En livsviktig företagsnäring dessutom, som påverkar alla i vårt land.
De senaste besluten från regeringens sida äventyrar chaufförens möjligheter att kunna utföra sitt arbete på ett trafiksäkert och lagenligt sätt. De föranleder detta högst personliga ställningstagande för bättre villkor, en hållbar miljöutveckling, rättvis konkurrens och fler arbetstillfälle i Sverige.
Till detta kan vi sedan lägga beslut om att ”fasa ut” antalet utbildade trafikpoliser inom tung trafik genom att låta dessa övergå i lokala organisationer.
I strax trettio år har jag varit verksam inom Europas transportnäring och delvis, tråkigt nog, bidragit till dess tvivelaktiga utveckling. Med erfarenhet och djup insikt i frågeställningen säger jag därför att rådande transportpolitik är i akut behov av direkta operativa åtgärder.
Genom åren har teknik öppnat upp för bättre utnyttjande av ledig kapacitet och därmed lägre utsläpp och färre tom-mil. Samma teknik har tyvärr även bjudit in lyckosökare och dagsländor i en bransch som genomgår en negativ förändring framför våra ögon utan att någon reagerar.
Något som personer i beslutsfattande ställning inte är sena att utnyttja. Kör- och vilotider, cabotage och lastoptimering är inte något nytt. Att företag och enskilda personer bryter mot regler är heller ingen nyhet, det sker varje dag, varje timme.
Det är däremot nytt att brott får fortsätta, ostraffat, och att ingen lyfter på ögonbrynen när vederbörande inte hålls ansvarig, trots att både polis och tulltjänstemän får ingripa.
Etik, moral och företagande med individen i fokus har fått stå tillbaka för slutkonsumenternas begär till kortare ledtider, fler avgångar, större urval och högre krav på lägre priser till maximerad servicegrad utan avvikelser.
På nittiotalet ville uppdragsgivare/transportbeställare och transportleverantör ha ett givande samarbete och långsiktigt utveckla sina verksamheter tillsammans.
Vi fick vara med att skapa ett nytt Transporteuropa i det nya EU och gladdes åt alla förenklingar och möjligheter till ”bättre” affärer. Vi fick, tyvärr, också uppleva krisen i Baltikum, på Balkan, den svenska bankkrisen vid millenniumskiftet och en kraftig reducering av tillgängliga fordon under en längre tid.
Vi ser utveckling, ny teknik och en möjlighet att utveckla kompetens och mänskligt kapital. Men vi ser också att man inte drar sig för att utnyttja andra, tänja och göra vidlyftiga tolkningar av avtalsregler för att vinna fördelar och en ”billigare” lösning.
Vad har vi då vunnit, med all denna ”utveckling”, och vad är ”billigt”?
Vill vi eftersträva ett samhälle där man systematiskt utnyttjar den ”billigaste” arbetskraften, utan att se till att befintliga lagar följs? Så det kortsiktiga tankesättet skapar en skev och oetisk marknad, där den sociala statusen ogenerat byts mot ”lägsta pris”?
Givetvis måste vi ta ämnet om rättvis konkurrens och hållbara arbetsförhållande för mannen/kvinnan bakom ratten i beaktande.
Utan lastbilen stannar Europa. Utan regler och lagar blir det snabbt anarki, och mottot ”endast den starkaste överlever” blir den nya ledstjärnan. Behovet av kontroller och/eller poliser är stort, och det finns samhällsfördelar i hur man arbetar inom både GAD och GITD.
Genom liknande arbete på våra vägar får man även en positiv miljöaspekt och behovet av investeringar inom landsvägsslitage kan avsevärt reduceras. Denna besparing kan läggas på andra insatser som gäller järnväg och övrig transportinfrastruktur i stället.
Man behöver inte längre förhala den allmänna kännedomen i branschen. Förutom den kunskap som finns hos branschbolag så finns det åtskilliga enskilda rapporter, utredningar och analyser, många beställda av er direkt, som alla pekar på samma sak: Följ de lagar och regler som redan finns, de är tillräckliga, om de efterlevs!
Se över hur bemanningsföretag i EU, med verksamhet i Sverige, följer arbetsmarknadsmässiga lagar och regelverk. Se över näringsdepartementets arbete med intermodala noder i det svenska godstransportsystemet, som mer är ett hinder än ett verktyg att skapa europeisk konkurrens för en utökning av miljötransporter.
Inför trafikinspektörer i Sverige för att avlasta polis och tulltjänstemän som behöver prioritera sina resurser på övrig verksamhet.
Se över möjlighet att använda DUO-ekipage i våra sydsvenska korridorer, eftersom både vägar och broar är kapabla att hantera belastningen. Det framgår även av de testresor som ett holländskt bolag utfört mellan Skåne och Stockholm.
Satsa på hållbara miljövänliga åtgärder som främjar svensk transportnäring och som bidrar till anpassad konsumtion, fler arbetstillfälle och som visar att Sverige inte tvekar att ta täten i EU när det gäller en rättvis och hållbar transportnäring.
Färre fordon med bättre kapacitet sänker transportkostnaderna och reducerar emissionerna.
Bättre utbildad personal sänker antalet dödsoffer i trafiken. Rättvisa förhållanden stärker den enskilde och företagsklimatet i Sverige och bidrar till en hållbar näringsverksamhet i Sverige och i EU.
Sverige kan inte tveka om att ta täten i EU när det gäller den viktiga verksamheten som sätter mat på våra bord och som fyller våra hem med varor från olika delar av vår värld.
