”Det skulle inte gå att vara trevlig mot kunderna om man inte är det mot de andra som jobbar. Alla här ställer upp för varandra”, säger Peter Svensson på OKQ8:s anläggning söder om Varberg. Foto: Lilly Hallberg
Close
”Det skulle inte gå att vara trevlig mot kunderna om man inte är det mot de andra som jobbar. Alla här ställer upp för varandra”, säger Peter Svensson på OKQ8:s anläggning söder om Varberg.
Close

Får vi be om lite hövlighet på jobbet, tack!

Arbetsmiljö. Om hövlighetsforskaren Kristoffer Holm får bestämma blir alla vänligt bemötta på sin arbetsplats. Nu ska han skapa metoder som hjälper arbetsgivare att se till att så sker.

Man säger hej till alla och man säger förlåt när man puffar till nån. Hur svårt kan hövlighet vara? Faktiskt jättesvårt, ofta. Flera branscher har problem med ohövlighet på jobbet, har forskaren Kristoffer Holm kommit fram till.

Kristoffer Holm. Foto: Nille Leander
Kristoffer Holm. Foto: Nille Leander

I sin avhandling har han undersökt hur ohövlighet på arbetsplatsen är förknippad med hur man upplever sin arbetsmiljö. Sambanden är starka – den som känner sig ohövligt bemött av chefen upplever också att man har högre krav i arbetet, mindre kontroll över sina arbetsuppgifter, och mindre socialt stöd. En ohövlig chef kan alltså skapa upplevelsen av en dålig psykosocial arbetsmiljö.

– Vi såg också att man inte behöver vara utsatt själv för att de negativa effekterna ska uppstå. Det räcker om man har sett chefen bete sig ohövligt.

Arbetsmiljön påverkar

Dessutom påverkar arbetsmiljön uppkomsten av ohövlighet. Där det är höga krav och litet socialt stöd, ökar risken att medarbetare ska börja bete sig ohövligt mot varandra. Även omorganisation under det senaste året ökar risken.

– Respektlöst formulerad feedback har också tydlig påverkan på prestation, särskilt i fråga om kreativa arbetsuppgifter. Medarbetare som utsattes för det presterade betydligt sämre, visar studier i USA.

Andra former av ohövlighet kan vara att man är avfärdande i sitt kroppsspråk, att man inte lyssnar på vad andra säger, att man yttrar sarkastiska eller förolämpande saker. Eller att man bjuder med två av dem som befinner sig i sammanhanget på lunch men exkluderar den tredje. Det är alltså frågan om lågintensiva negativa beteenden, till skillnad från mer tydliga systematiska kränkningar som ingår i mobbning eller trakasserier.

– I fråga om mobbning handlar det också som regel om att den som utsätts befinner sig i underläge. De beteenden vi tittar på uppstår mellan jämlikar, och det är inte lika tydligt och inte heller systematiskt.

Främja hövlighet

Nu har Kristoffer Holm fått finansiering i tre år för att hitta metoder att främja hövlighet på jobbet. Den forskningen bygger på den ohövlighetsforskning han disputerade på. Han har alltså i sin avhandling redan visat att det är väl investerad tid att arbeta med hövlighet på jobbet, och nu vill han skapa verktyg för att arbetsgivare ska kunna göra det.

Det är ju så med problem – man ser dem helst först när det finns en lösning.

– Det är lätt att tänka att man har mer påtagliga problem att ta itu med på en arbetsplats. Men ohövlighet får tydliga negativa konsekvenser, och det kan också förvärras på sikt, berättar han.

Ohövlighet smittar

Han kallar det för att ohövlighet smittar, att det är som ett virus. Den som ser en kollega bete sig förolämpande eller nonchalant mot andra på arbetsplatsen löper hög risk att själv bete sig ohövligt mot någon. I värsta fall kan det bli en tråkig spiral som får pågå ostörd tills den har satt sig i väggarna.

Nu är det många som hellre skulle svimma än förolämpa en annan person. Inom vissa branscher skulle vi kunna se dem svimma oupphörligt innan de till sist lämnade arbetsplatsen. De skulle få svårt att klara sig i den typen av atmosfär som brukar kallas ”rå men hjärtlig”.

– Som jag ser det handlar det om vilken kultur man förväntar sig i en viss bransch. Det som jag tror ligger närmast transportyrkena av de branscher jag undersökt är restaurangbranschen. Här förväntades man ha skinn på näsan och kunna ge igen med samma mynt för att vara en i gänget.

Grova skämt

Kristoffer Holm påpekar att det inte alltid behöver vara negativt. Men finns det någon som upplever att atmosfären är olustig, så blir den ju det. Och den personen ger sig kanske inte gärna till känna – inte om gensvaret med 99 procents säkerhet blir ”tål du inte skämt?”.

När ohövligheterna maskeras av skämt, vilket inte sällan är fallet, blir de särskilt svåra att komma åt av flera anledningar. En skämtsam stämning kan göra det svårt att läsa av när man går över gränsen, att veta när det blir lite för grovt. Det kan också etableras som en arbetsplatskultur.

– I restaurangbranschen kunde vi se en hög frekvens av ohövliga beteenden och lågintensiva kränkningar, här fanns också som nämnts en skämtsam ton. Ohövlighet får lätt fäste i en miljö där det kan vara svårt att göra motstånd mot den.

Dessutom, påpekar han, blir ohövligheterna i en sådan miljö ofta omedvetna. Man förstår helt enkelt inte att det man säger eller gör kan uppfattas illa av någon.

”Människor – inte möbler”

En jättefin populärdefinition på hövlighet som vi alla kan förstå har presenterats i en krönika av en ledarskribent i Svenska Dagbladet – det är tio år sedan, men ändå: ”Genom hövlighet påminner vi varandra om att vi är människor, och inte möbler, maskiner eller luft”.  Det kan inte sägas bättre – genom hövlighet får vi varandra att känna oss sedda.

Fast i samma text förklarar ledarskribenten att han blir ouppmärksam av ohövlighet. Om exempelvis nån som sitter på sätet innanför hans på tunnelbanan reser sig upp för att markera att hen vill kliva av, då förblir den här gubben sittande. För det minsta man kan förvänta sig, det är minsann ett vänligt ”ursäkta”.

Hövlighet kan som synes vara jättesvårt, även för de mer väluppfostrade. Hur ska det då inte vara på arbetsplatser där fokus ligger på uppgifterna snarare än på relationerna?

– Ohövlighet kan ofta vara saker som vi gör utan att vi tänker på det. Omedvetna övertramp. För att komma tillrätta med det behöver man avsätta tid för att prata. Man behöver synliggöra, visa att det är viktigt att fokusera på detta.

Ta fram metod

Den forskning han nu ägnar sig åt kommer att leda fram till en metod för att vi ska bli bättre på hövlighet på jobbet, men det dröjer ett par år. Tills vidare kan vi berätta att en amerikansk modell ligger till grund för hur metoden designas, den heter ”Civility, respect, and engagement in the workplace”.

Modellen bygger på att man försöker främja positiva värden på arbetsplatsen, att man identifierar när positiva beteenden uppstår och när det finns en risk att vi beter oss ohövligt.

– Viktigt i den amerikanska modellen var att arbetsgrupperna fick sätta egna mål i hövlighetsarbetet. Det gav mer ägandeskap över processen och motiverade dem att fortsätta – det är tänkt som ett långsiktigt arbete.

I den modellen träffades grupperna tillsammans med processledare en timme varje vecka, i Kristoffer Holms forskning är det en lite längre stund en gång i månaden under ett halvår.

– Vi jobbar intensivt med att diskutera bemötandefrågor under den tiden, och hjälper dem att sätta mål som de arbetar med löpande mellan träffarna. Det ska bli en del av arbetsvardagen.

Klara regler för feedback

Målen skiftar. Det kan vara att sätta upp klara regler för feedback – att man tar det ansikte mot ansikte och inte per mejl. Att man hälsar på alla när man kommer till jobbet, att man inte uttrycker sig på ett respektlöst sätt.

– Det är en del av forskningen. Vi kommer också att gå in i lite mer specifika situationer, ta reda på hur deltagarna uppfattar dem. Vad hände, hur önskar de att det hade gått till i stället?

Men ingen behöver vänta på hans forskning, menar han. Mycket handlar om att medvetandegöra, att sätta i gång reflektioner omkring hur man beter sig emot varandra på arbetsplatsen. Hur man vill göra det är upp till var och en, huvudsaken är att man avsätter tid till det.

– Det blir väldigt lätt att inte göra något om man inte specifikt avsätter tid till det. Men alla mår bra av att ibland ta de här diskussionerna om bemötande.

Arbetsgivarens ansvar

För den medarbetare som just nu står svimfärdig i en kultur som tycks kräva av hen att medverka till negativa beteenden har han två goda budskap. Det första är att arbetsgivaren ska visa att de beteenden som går över gränsen inte är acceptabla. Att det är lättare att försöka passa in än att förändra kulturen ska inte vara medarbetarens problem.

– Arbetsgivaren har ansvar för att säkerställa en god arbetsmiljö och det innefattar sociala beteenden. Det ska inte ligga på en enskild medarbetare att förstärka en negativ kultur genom att gå in i den, det är också mycket svårt eftersom det krävs en kritisk massa för den typen av förändring.

Det andra goda budskapet är att även vänligheter smittar. Man kan inte vända hela situationen själv, men kanske ändå karva ut en liten sfär av hövlighet:

– Man kan aktivt visa ett hövligt och respektfullt beteende mot andra. Visa att man håller vänlighet högt, skicka i väg ett leende. Då brukar andra svara på ett positivt sätt.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Anders Palmqvist & Bert Johansson, avd 12

Vi är alla människor

Debatt. För inte så länge sen så råkade ett matbud ut för att personer kastade sten på hen vid Triangeln i Malmö och matbudet fick uppsöka sjukhus för sina skador. När vi träffar matbud i Malmö så berättar de att hot, våld, rån och kränkningar från allmänheten blivit en del av deras arbetsvardag.

Jamie Svensson. Foto: John Antonsson

Jamie Svensson

…som jobbar som taxichaufför i Varberg. Varför är det så svårt att locka folk till taxibranschen?

Vad gör jag om soporna brinner?

Miljö. Lasten börjar brinna i sopbilen. Vad gör jag? – Det är inte jättevanligt men det händer då och då, säger brandingenjör Anders Palm vid Storstockholms brandförsvar. Han ger några råd.

Snabbkoll
Snabbkoll: Dags att skola om dig? Illustration: Mattias Käll

Dags att skola om dig?

Studieledighet. Du vet väl att du har rätt att vara tjänstledig för att plugga, även om studierna inte har med ditt nuvarande arbete att göra? Nu kan du dessutom söka ett nytt omställningsstudiestöd som motsvarar 80 procent av din lön.

Val 2022
Partiloggor

Vad vill riksdagspartierna?

Partienkät. Den 11 september är det dags att gå och rösta. Är du osäker på vad? Transportarbetaren har tagit pulsen på riksdagspartierna i frågor om till exempel a-kasseersättning, karensavdrag, upphandlingar och marknadshyror.

John Antonsson. Foto: Christina Ahlund

Partienkäten – en kompass som pekar dig i rätt riktning

John Antonsson. För fyra år sedan gjorde Transportarbetaren också en valenkät med liknande frågor. Då varnade vi för att man inte kan ta partiernas svar som ett facit. I dag finns det inga block som varar för evigt…

Kongress 2022

De vill leda Transport

Transport. Svenska Transportarbetareförbundet utser den högsta ledningen, sitt verkställande utskott (VU), för kommande mandatperiod vid kongressen, som startar den 26 augusti.

Kultur
Borgvattnets prästgård i Jämtland, ”Sveriges mest hemsökta hus”, har varit öppen för allmänheten sedan 1970. Gungstolen sägs komma i gungning av sig själv och påstås ha kastat ut en präst på 1940-talet. Foto: Borgvattnet Prästgård & Vandrarhem

Spökturism i sommarland

Semestertider. Spökturism har blivit stort. Ofta går det att kombinera skräck med fika i naturskön omgivning. Här är några tips på gastkramande upplevelser i Sverige, ett land ovanligt rikt på spöken (eller i alla fall platser där de påstås synas till).

Semester på rull
Är du en av många som väljer att semestra i husvagn, husbil eller tält i sommar? Foto: Lilly Hallberg

Det ska va’ husvagn – eller husbil?

Campingliv. Intresset för att köpa ny husvagn eller husbil är större än någonsin. Mer än varannan svensk kan tänka sig att semestra mobilt. Men vilket boende är egentligen bäst – och för vem?

John Antonsson. Foto: Lilly Hallberg

En lovsång till budgetsemestern

Krönika. När jag var liten grabb brukade vi dra en lånad husvagn söderut. Kanske stannade vi redan vid Byske Havsbad, eller så hamnade vi vid någon camping i Umeå. Helt säkert visste jag att resan hade ett oändligt långt stopp på Ikea i Sundsvall.

Kongress 2022
Transports kongress 2017

Facket ska välja väg

Transport. Den 26 augusti öppnar förbundet sin kongress i Örebro. Där ska man ta ställning till 229 motioner och besluta om organisationens vägval.

Snabbkoll
Snabbkollen – Nyanställd

Första jobbet: Tänk på det här!

Arbetsliv. Har du tagit studenten och ska börja jobba i sommar? Eller går du i gymnasiet och ska sommarjobba för första gången? Då har du säkert många funderingar. Här är några tips som är bra att ha i bakhuvudet.

Arbetsmiljö
Husen i Gamla stan är k-märkta, vilket innebär att man inte får ändra särskilt mycket. För Rabbes och Pierres del innebär det att de får släpa sopsäckar och kärl långa sträckor där sopbilen inte kommer fram. Foto: John Antonsson

Stolta sopgubbar i Gamla stan

Miljöarbetare. Soprum i svårtillgängliga källarvalv, ojämna kullerstenar och trånga gränder. Transportarbetaren följde med Pierre Yudego och Rabbe Collmar när de hämtade sopor en tidig morgon i Stockholms Gamla stan.

Transports ungdomsforum
Anna Fröberg, Tobias Bergqvist, Marko Markovic och Reber Omar deltog på förbundets ungdomsforum på Bommersvik. Foto: Kristina Sjöberg

Tre dagar med facket i fokus

Fackligt. Efter två år av restriktioner och inställda fysiska möten kunde ett 30-tal unga transportare i början av maj mötas på kursgården Bommersvik. I dagarna tre diskuteras fackliga frågor blandat med föreläsningar och paneldebatt.

I frågan om övervakning var panelen inte helt överens, de flesta höll upp rött kort. Luf var det enda ungdomsförbundet som enbart visade grönt kort. I panelen från vänster: John Granqvist, Muf, Erik Berg, Luf, Stefan Sarmes, KDU, Oscar Berggren, Cuf, Ava Rudberg, Ung Vänster, och Lisa Nåbo, SSU. Foto: Kristina Sjöberg

Rött kort för övervakning…

Politik. Ungdomsforums andra dag gästades av representanter från Moderaternas, Liberalernas, Kristdemokraternas, Centerns, Vänsterpartiets och Socialdemokraternas ungdomsförbund.

Morgan Finnsiö. Foto: David Lagerlöf/Expo

Expo om SD:s framväxt i Sverige

Politik. Transport har en tydlig hållning mot Sverigedemokraterna. På Ungdomsforum fanns Morgan Finnsiö från Expo på plats för att berätta om ytterhögern, arbetarrörelsen och Sverigedemokraternas framväxt.