”Fantastiskt med en stor familj!”
Storfamilj. Improvisation är en konst för sexbarnspappan och fackligt engagerade sopgubben Jan Selin och hans fru Mathilda. – Vi är vad arbetsgivarna brukar gilla, flexibla, fast noga med rutiner, säger han.
Barnaskaran börjar med 20-åriga William och sträcker sig fram till halvåriga Lumi. Det är liv och rörelse och fast familjens hyresrätt är på 94 kvadrat börjar den kännas lite trång. Ändå har de båda yngsta sönerna, Vide och Wilton, öroninflammation och lite feber.
Så de går inte på 100 procent, berättar föräldralediga Mathilda som mättar tre munnar med mellanmål i köket.
Janne är lite mosig efter att ha somnat med ett av barnen mellan arbets- och familjepasset. Klockan ringde halv fyra i morse men han snoozade till fyra, bredde några mackor och hoppade in i bilen hos kollegan.
De turas om att köra. Kommunalt skulle resan ta Janne en timme och 20 minuter. Nu är han vid firman på knappa halvtimmen, och hinner prata en stund innan han styr i väg mot hämtningen av hushållssopor i Stockholm city.
Vintern har slagit till med snökaos. Men för Janne har dagen ändå gått jämförelsevis hyfsat, trots ymnigt snöfall och upplogade snövallar. Han sjunker ner i den mjuka soffhörnan. På väggen bakom honom lyser sinnesrobönen i skrift omgiven av inramade foton på familjen: ”Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.”
– 2007 drack jag min sista alkohol, säger Janne.
Han letar runt efter utmärkelsen för sitt första vita år från Anonyma alkoholister, men går bet.
I andra änden av vardagsrummet slår sig Mathilda ner i enkelsoffan med Lumi vid bröstet. Hennes namn betyder snö på finska och skvallrar om Jannes växelvisa flyttar mellan Finland och Sverige, där han till slut rotade sig.
Det la grunden till hans önskan att bilda en stor familj.
– Jag växte upp med min mamma, var lite ensamvarg och saknade alltid kompisar. Nu är barnen nära varandra i ålder. När vi är hemma, eller ute i naturen på helgerna, har de alltid ett gäng kompisar. Äldsta sonen William hjälper också till och tar hand om killarna när vi behöver gå i väg på något.
Skillnaden mellan att ha ett och två barn var större än mellan tre och fyra, tycker Janne.
Utom när de är sjuka förstås, fyller Mathilda i. För henne kändes tre som ett ojämnt tal och de var överens om att skaffa barn i tät följd, för att få en sammanhängande blöjtid.
– Jag har aldrig haft så roligt som i mitt föräldraskap. Visst blir jag trött och förbannad ibland, men ändå. Det är helt fantastiskt med en stor familj.
Janne vill nog ha fler barn, tror Mathilda.
– Nej, då skulle vi behöva flytta till hus, säger Janne Selin.
