EU-parlamentet signalerar stopp för social dumpning
(UPPDATERAD) Dagens omröstning i EU-parlamentet i Strasbourg gav en tydlig signal till EU-kommissionen. Stoppa dumpningen av löner och arbetsvillkor för anställda som jobbar tillfälligt, som utstationerade i andra unionsländer.
Det konstaterar en glad Marita Ulvskog, vice ordförande i EU-parlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor efter dagens votering om en rapport (initiativbetänkande) kring social dumpning inom EU.
Omröstningen slutade med en klar majoritet, 458 röster, för rapporten och 199 mot.
– Det här är en mycket bra utgångspunkt för oss i arbetet med ett nytt direktiv för utstationerad arbetskraft. Inte bara inom väg utan också inom flyg, järnväg och sjöfart, säger Marita Ulvskog (S) till Transportarbetarens utsända i Strasbourg.
EU-parlamentet gör genom att acceptera rapporten en viljeyttring och visar att social dumpning är oacceptabelt, konstaterar hon.
– Det ska inte gå att konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Det ska finnas klara regelverk och tydlig lagstiftning. Det arbetet kan vi nu påbörja i sysselsättningsutskottet.
Marita Ulvskog syftar på förslaget till ett nytt utstationeringsdirektiv, som ska skydda anställda som jobbar tillfälligt i andra länder. Förslaget stötte för en tid sedan på patrull genom så kallat ”gult kort” från ett tiotal länder främst inom östra Europa.
Men den kristdemokratiska sysselsättningskommissionären Marianne Thyssen, från Belgien, har under EU-parlamentets fyradagarsmöte gjort klart att arbetet med förslaget till ändrade regler ändå fortsätter.
Nöjd är också Jens Nilsson (S), som arbetat med att samla viljorna i trafikutskottet kring betänkandet.
– Det här är ett steg i rätt riktning mot bättre verktyg för att kontrollera att lagar och inte minst cabotageregler följs inom transportbranschen. Mycket bra, jämfört med hur diskussionerna gick för ett par år sedan.
– Nu måste vi ta kontakt med EU-kommissionen och tala om att det är allvar när det gäller att ta fram ett nytt åtgärdspaket inom vägtrafiken, säger han.
Rapporten innehåller en rad förslag, som inte enbart handlar om ändrad lagstiftning. Här följer de i sammanfattning:
- Inför ett elektroniskt och integrerat operatörsregister och smarta färdskrivare i alla transportfordon som kör inom EU. Möjliggör kontroll av kör- och vilotider, besiktning, giltigt körkort, om operatören har licens med mera.
- Upprätta en ”svart lista” över företag som begått brott, exempelvis så kallade brevlådeföretag utan egentlig verksamhet. Bolag som bryter mot regler ska inte kunna anlitas vid upphandlingar.
- Överväg att inrätta en europeisk vägtrafikmyndighet för att kontrollera brott mot kör- och vilotider med mera.
- EU-länderna bör samarbeta närmare med kontrollmyndigheterna Euro Controlé Route och nätverket för europeiska trafikpolisen.
- Inför och tillhandahåll ett förfalskningssäkert europeiskt socialförsäkringskort eller ett unionstäckande dokument.
- I länder med vägavgiftssystem ska kontrollmyndigheter få tillgång till uppgifter som gör det lättare att kontrollera brott mot cabotageregler, olaglig inrikestrafik av utländska företag.
- Genomför inga ytterligare lättnader inom cabotage (tillåtna körningar av utländska bolag i andra EU-länder). Sträva i stället efter att verkligen genomföra nuvarande regler och kontrollera att de följs.
- Gör en översyn av kombidirektivet (som reglerar vägtransporter som kombineras med järnvägstransporter).
Jens Nilsson i transportutskottet kommenterar:
– Transports ordförande Lars Lindgren har sagt att vi borde skrota kombidirektivet helt och hållet. Det fick jag ingen majoritet för i transportutskottet, men vi fick i alla fall med en uppmaning till kommissionen om att se över direktivet.
– Reglerna kom till av miljöskäl, men de är ju närmast omöjliga att kontrollera i dag.
Trots att bänkraderna gapade tomma under tisdagskvällens sena debatt om social dumpning, regelbrott och illojal konkurrens (det är vid votering ledamöterna strömmar till) blev tonen stundtals hetsig. Det finns en klar skiljelinje mellan Öst- och Västeuropa.
Varför missunnar ni anställda i era hemländer att jobba för lika lön och lika villkor, ville en socialdemokratisk ledamot från väst veta. Nog skulle vi vilja att våra medborgare fick samma lön som ni, när de jobbar i väst, men det är långt kvar innan vi är i kapp er i social standard, blev svaret från en polsk parlamentariker. Social säkerhet kostar pengar.
Från den liberala sidan i kammaren höjdes protester mot begreppet social dumpning, som man anser ”missbrukas” i tid och otid. Trots att det fortfarande saknas en tydlig juridisk term för vad det innebär. Mindre krångliga regleroch byråkrati skapar fler välmående företag och då får också löntagarna det bättre, löd ytterliga några argument.
Att reglerna kring EU-medborgare som arbetar tillfälligt i andra unionsländer är krångliga, och resurserna för kontroller begränsade, illustrerar ett färskt exempel från Sverige.
Transport har anmält det slovakiska företaget Bring trucking till kontrollmyndigheten Arbetsmiljöverket. Företag som anlitar anställda från andra EU-länder för arbete i mer än fem dagar ska anmäla detta till utstationeringsregistret. Bring trucking hävdar dock att chaufförerna i Jönköping inte är att betrakta som utstationerade och Arbetsmiljöverket menar att frågan är för krånglig och tidskrävande att utreda.
Fotnot. Grundregeln för utstationerade arbetare är att värdlandets bestämmelser kring bland annat minimilön, antal betalda semesterdagar, längsta arbetstid och kortaste vilotid gäller.
