Ekonomisk tvärnit
6 frågor. Efter flera år på högvarv hade Sveriges ekonomi börjat svalna. Nu har den tvärbromsat ihop med övriga världsekonomin, som en följd av pandemin. Håkan Hellstrand är LO-ekonom.
1. Hur allvarligt är läget?
– Vi kan se att ekonomin har minskat som en konsekvens av pandemin. Det är inte så mycket man kan göra åt det annat än att få den att överleva. Jag tycker att regeringen har riggat det ganska bra så att löntagare inte förlorar för mycket inkomster, i och med permitteringarna. Men det finns omedelbara problem med att en del individer kommer att hamna dåligt till ekonomiskt. De kan få stora problem att betala sina räkningar. Jag kan tycka att man inte gått tillräckligt långt för dem.
2. Hur ser du på de stödpaket som kommit?
– Stödpaketen till företagen är lite bättre. Permittering och företagsakuten är träffsäkra satsningar. Men den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften är mer eller mindre bortkastade pengar. Den kostar ungefär 30 miljarder kronor.
– Åtgärderna från staten kan leda till stora vinster. Frågan är om staten borde gå in som ägare i företag när den satsar kapital, så att man kan få del av vinsten längre fram. Det har man gjort vid tidigare kriser. Annars finns det en risk att vi går ur den här krisen med en förmögenhetsförflyttning. Staten räddar företag och står sedan kvar med skulder som löntagarna får betala med högre inkomstskatter.
3. Vad krävs för att få fart på ekonomin sen?
– Två saker behövs. Att det finns en efterfrågan och att företagen kan komma i gång och ta investeringsbeslut. Kanske krävs det någon typ av investeringsstöd.
– Det behövs också satsningar på privat konsumtion som annars tar stryk. Hushållen kan bli försiktiga med att göra större köp. Då är det viktigt att alla ser att arbetslösheten hålls nere, för att man ska våga använda sina pengar. Konsumtionen kan stimuleras med allt från höjt barnbidrag till sänkt moms.
4. Hur kommer arbetslösheten att utvecklas?
– Den kommer att sticka i väg rätt ordentligt under sommaren. Den närmaste tiden är det viktigt att se till att ekonomin är någorlunda dräglig för de arbetslösa. Vi kan se att arbetslöshetsförsäkringen varit alltför dålig. Det blir tydligt i ett sånt här läge, men regeringen var snabb att höja taket. Man ska ha i minnet att inte bara företag ska klara sig genom krisen. Utan de arbetslösa också.
5. Hur kan transportmarknaden förändras?
– Internationella organisationer försöker få länder att samarbeta och inte göra internationell handel svårare. Men en del av problemen som vi ser nu är föranledda av globaliseringen. Någonstans bör man nog dra några slutsatser när ekonomin kommer i gång igen.
– Industrin har förlitat sig på att komponenterna är i transport hela tiden. Lastbilar har nästan varit deras lager, just-in-time. Vi kan nog räkna med att fler försöker samla större delar av produktionen på nära håll. Då minskar transporterna.
6. Vad är ett värsta scenario om de ekonomiska stimulanserna inte biter?
– Det kan gå hur dåligt som helst. Men en realistisk risk är att vad som är normal arbetslöshet växlas upp och biter sig kvar. Som vid 1990-talskrisen. Inför den här krisen hade vi en arbetslöshet på 6–7 procent. Risken är att den stannar på 8–9 procent när det är över. Det är vad som händer om man inte för en tillräckligt bra politik.
