Domstolsbeslut sätter stopp för prisgolv
Flyttupphandling. Noll kronor i timmen för en flyttbil med chaufför. Erfarna flyttföretagare skakar på huvudet. Ett försök att motverka prisdumpningen gick i stöpet när landets högsta jurister grep in.
I decennier har den offentliga sektorn och de återkommande upphandlingarna varit en motor bakom pris- och lönedumpningen i branscher som flytt, hävdar kritiska röster.
Upphandlingarna har dessutom blivit en födkrok för jurister. Transportarbetaren kontaktade förvaltningsrätterna i Stockholm och Göteborg och bad om en lista på alla överklagade upphandlingar de senaste två åren. Det är över 2 100 ärenden. 22 av dem handlar om flytt.
Just låga priser är en stridsfråga i många av processerna. Statliga Migrationsverket var en aktör som ville prova något nytt – för att undvika priskrig och tidsödande överklagningar.
Vid en stor landsomfattande upphandling av bohagsflyttar angav myndigheten ett prisgolv. Ett lägsta pris som ingen fick bjuda under.
Timpriset sattes till 350 kronor i timmen för en expressarbetare. Källor i branschen uppger att 350 kronor är ungefär den nivå som krävs – om företaget ska kunna betala en vit schyst lön. Inklusive saker som arbetskläder, sjuklön och den dötid som automatiskt uppstår för den som på riktigt fastanställer flyttpersonal.
Märklig
Migrationsverkets upphandling ser märklig ut för den som inte känner till bakgrunden. Med ett enda undantag har de 14 vinnande flyttföretagen erbjudit exakt samma priser. Det vill säga precis på den lägsta ribba som ingen fick gå under.
Seriöst satta prisgolv vore en dröm för facket inte bara i upphandlingar inom flyttnäringen – utan också inom exempelvis färdtjänst, sophämtning och bevakning. Det skulle ju säkerställa att företagen får in pengar nog att betala avtalsenliga löner.
Fast prisgolvet sket sig som idé.
Parallellt med Migrationsverkets flyttupphandling drev en målerifirma en juridisk process. Ett kommunalt bostadsbolag hade satt upp samma prisgolv – 350 kronor per timme – för inhyrda målare.
Måleriupphandlingen överklagades. Bostadsbolaget vann i de två första rättsliga instanserna. Det var okej med prisgolv för att skydda sig mot oskäligt låga priser, ansåg domstolarna.
Men ärendet överklagades till allra högsta instans.
Bakläxa
När domen föll i juni 2018 gav Högsta förvaltningsdomstolen bakläxa åt bostadsbolaget, som måste göra om hela upphandlingen. Det är inte okej med prisgolv, anser rätten.
Det är ett prejudicerande utslag som påverkar hela den offentliga sektorn. Visserligen har upphandlare relativt stor frihet att bestämma vilka krav som ska ställas på entreprenörerna. Men ett obligatoriskt krav på lägstapris förhindrar leverantörer att konkurrera med priset, anför juristerna i domen.
I lagen om offentlig upphandling finns skrivningar om att myndigheter och kommuner faktiskt kan förkasta ”onormalt låga anbud”. Men då måste upphandlaren först kontakta anbudsgivaren och begära en förklaring till de låga priserna.
Migrationsverket hann avsluta sin stora flyttupphandling innan Högsta förvaltningsdomstolens utslag kom i måleritvisten. Hos Migrationsverket gäller alltjämt prisgolvet, 350 kronor i timmen, för en expressarbetare.
Men i framtiden är det kört för prisgolv.
Såvida inte riksdagen griper in och ändrar upphandlingslagen.
