Uppsala domkyrka hösten 2020. En ständigt pågående renovering.
Close
Uppsala domkyrka hösten 2020. En ständigt pågående renovering.
Close
Kultur

Dom sticker upp

Landmärken. Genom seklen har de stora katedralerna hälsat resande på landsvägar och till sjöss. Högt över andra byggnader och synliga på mils avstånd – välbekanta och kanske lugnande för den som färdats genom mörka skogar eller stormiga hav. Eller bästa landmärket att tävla om att se först från bilen.

Svenska kyrkans stift
Grafik: Svenska kyrkan

Svenska kyrkan räknar femton domkyrkor. En domkyrka (av latinets Domus Dei, ”Guds hus”) eller katedral (av grekiskans catethedra,”lärostol”) är den kyrka där stiftets biskop håller hus. Residerar.

Det är lätt att tänka på domkyrkorna som oföränderliga där de strävar med sina torn mot himlen. Men det är nästan tvärtom. Liksom i många andra länder har katedralerna snarare årsringar, som visar hur konst och arkitektur förändrats. Både Uppsala och Linköpings dom hade länge inte alls smala, spetsformade tornspiror utan mer ett slags mössliknande prydnad. De så kallade Hårlemanska huvarna. De åkte av i samband med arkitekten Helgo Zettervalls renovering under senare delen av 1800-talet. Han har även restaurerat Lunds, Västerås och Skara domkyrkor. Mot slutet av sin levnad var Zettervall (1831–1907) Sveriges mest utskällda arkitekt. Han ansågs ha förstört framför allt Uppsaladomen, genom att renovera utifrån sin vision av hur de medeltida katedralerna skulle se ut.

Linköpings domkyrka. Allhelgona 2020.
Linköpings domkyrka. Allhelgona 2020. Foto: Lilly Hallberg

Men när det var dags för ny restaurering, redan under första hälften på 1900-talet, hade opinionen vänt. Allmänheten ville ha kvar katedralen så som man vant sig vid att den såg ut, med de två höga tornspirorna. Nu var det i stället förslaget om att ersätta dem med en kampanil som upprörde.

(En kampanil är en fristående klockstapel. Världens mest kända kampanil är förmodligen lutande tornet i Pisa. Begreppet kampanilism används ofta förklenande som en metafor för inskränkthet; att inte kunna se vidare än trakten där hemkyrkans klockklang hörs.)

Hierarki

Hösten 2020 pågår åter byggarbeten utvändigt på en av Helgo Zettervalls med tiden allt mer älskade tornspiror i Uppsala.

Domkyrkorna som tillhör Svenska kyrkan har ett slags hierarki. Finast är självklart Uppsala, i ärkebiskopsstiftet. Det var inte självklart att Uppsala skulle upphöjas, men så skedde år 1164. Linköping fick plats två i rangordningen. I dag är domen i Linköping Sveriges största kyrkobyggnad, näst Uppsala. Efter att Helgo Zettervall försett katedralen med den nya tornspiran var den under några årtionden landets högsta byggnad. Tills Uppsala fick sina nya spiror, alltså.

Skrytbygge

Lunds domkyrka, Nordens största kyrka i romansk stil. Det är en äldre stil, som föregick gotiken på medeltiden. En gång var Lund ärkestift för hela Norden. Katedralen började byggas på 1000-talet, under den danska tiden. Men först sedan landet förlorat Skåne och Blekinge, flera århundraden senare, blev den domkyrka i ett svenskt stift. Foto: Shutterstock
Lunds domkyrka, Nordens största kyrka i romansk stil. Det är en äldre stil, som föregick gotiken på medeltiden. En gång var Lund ärkestift för hela Norden. Katedralen började byggas på 1000-talet, under den danska tiden. Men först sedan landet förlorat Skåne och Blekinge, flera århundraden senare, blev den domkyrka i ett svenskt stift. Foto: Shutterstock

Författaren Sven Wernström (1925–2018) skriver i boken Trälarna, från 1973, om hur biskopen i Linköping ville ha en lika fin domkyrka som biskoparna i Lund och Uppsala att skryta med. Men så kom digerdöden och arbetarna, som skulle uppföra bygget, föll döda ned till marken.

Ungdomsboken har en tydlig vänsterprägel och är också starkt färgad av tidsandan på 1970-talet.

I samma tid skrev Barbro Lindgren sin självbiografiska trilogi om uppväxten i Bromma i Stockholm. I den första boken, Jättehemligt, upplever en av berättarjagets vänner att det är pinsamt med släkten Billings stolta tradition av att inneha höga, kyrkliga poster. Klassens killar pikar henne för att ha ”svenskt familjerekord i biskopar”.

Linköpings biskop Martin Modéus.
Linköpings biskop Martin Modéus. Foto: Daniel Lönnbäck

Dagens Linköpingsbiskop, Martin Modéus, kommer inte från någon utpräglad prästsläkt. Fast ”brorsan, Fredrik, är biskop i Växjö”. Något behov av att skryta med katedralen har inte biskop Martin.

– Det är inte en tävling på det sättet. Vi kan tala lite skämtsamt om hierarkin. Men alla vill väl ha det vackert och fint, som någon som vill ha snyggast motivlack på bilen.

Linköpings biskop sedan 2009 talar med värme om ”sin” katedral, som han känner innerligt för.

– Den är oerhört speciell, har stått här

i nästan 1 000 år. Tänk alla som gått i mittgången sedan medeltiden, biskopar, präster och diakoner, säger Martin Modéus, nummer 64 i Linköpings biskopslängd.

– Jag tycker att det är en väldigt vacker kyrka, som har både en sorts renhet och värme. Det är inte plottrigt, men heller inte så stort att man tappar andan.

Landmärke

Kyrktornen syns vida omkring i Linköping. Foto: Lilly Hallberg

Martin Modéus förstår laddningen den mäktiga katedralen har som landmärke. Traditionen att bygga högt, så att kyrkan syns vida omkring, har sina skäl: Det var hela bygdens angelägenhet att det finaste man hade, ofta skapat med egna händer, bokstavligen skulle få en upphöjd plats.

– Jag tänkte på det här med landmärke, jag talade med en stridsflygare – en Viggenpilot – som berättade att de navigerade efter kyrktornen när de flög över Östergötland.

Påfallande ofta berättar människor om relationen till den egna kyrkan, som man minns från barndomen. En rörande kärlek, tycker Martin Modéus. Själv har han en speciell relation till en fyr i Sankt Anna skärgård:

– Jag har en liten segelbåt, som jag brukar segla runt i. När jag ser fyren sticka upp är det en särskild känsla.

Så att människor använder katedralerna för att orientera sig, också i världslig bemärkelse, är inget fel enligt biskopen. Det kan i stället tillföra en dimension.

Visby Sankta Maria domkyrka byggdes ursprungligen som gästkyrka för tyska handelsmän. Foto: Shutterstock
Visby Sankta Maria domkyrka byggdes ursprungligen som gästkyrka för tyska handelsmän. Foto: Shutterstock

– Och någon gång kanske man vill besöka kyrkan när man har vägen förbi med husbilen. Det handlar inte om att försöka lägga på någon en trosuppfattning. Vill man bara titta in är det också bra.

Men Linköpings stift har varit tvungna att flytta fram årets planerade 900-årsfirande på grund av coronapandemin. Inom stiftet tar man det med ro.

– Det visade sig att stiftet är ännu äldre. Vi har skrattat och sagt att vi får fira att det är minst 900 år, men senare. Det är inte helt lätt att veta hur det ska räknas, heller. Det är som med domkyrkan, när exakt kan man säga att det började? Med tanke på alla till- och påbyggnader?

Äldsta stiftet

Skara stift räknas som Sveriges äldsta stift och har rangplats tre. Strängnäs, Västerås och Växjö stift fick senare plats fyra, fem respektive sex. Under stormaktstiden bildades nya stift, både i Sverige och i erövrade områden. Göteborg blev biskopssäte på 1660-talet, efter att Halland och Bohuslän erövrats av Sverige.

Luleå domkyrka ritades av Adolf Emil Melander från Stockholm och invigdes 1893. Foto: Karin Holmgren Tyskling
Luleå domkyrka ritades av Adolf Emil Melander från Stockholm och invigdes 1893. Foto: Karin Holmgren Tyskling

Lund hade blivit biskopssäte redan på 1000-talet och upphöjdes knappt hundra år senare till ärkestift för hela Norden. Innan dess lydde alla under biskopen i Hamburg-Bremen.

Trots att Sverige har 13 stift finns det hela 15 domkyrkor. Det beror på att Kalmar stift slogs ihop med Växjö för drygt hundra år sedan, men Kalmars domkyrka har behållit sin status trots att biskopen numera sitter i Växjö. Mariestads domkyrka har kvar sitt namn, trots att den inte längre räknas som en sådan, och ingår i Karlstads stift sedan mitten på 1600-talet.

Stockholm fick en egen domkyrka först på 1940-talet, men den har alltid kallats Storkyrkan.

Domkyrkorna har också fungerat som lärdomscentrum, i Norden såväl som på kontinenten. Även om de som går i Katedralskolan, oavsett (resident)stad, knappast har mer att göra med kyrkan än andra gymnasieelever i dag.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Alexandra Einerstam. Foto: Kamilla Kvarntorp

Hon vill skriva om sin egen generation

Skrivlust. Arbetare i 40- och 50-årsåldern behöver någon att identifiera sig med. Det tycker Alexandra Einerstam, som gick LO:s och ABF:s skrivarkurs i våras. Nu vill hon skriva om sin egen generations vardag.

Svordomar. Illustration: Mattias Käll. Kristy Beers Fägersten. Foto: Anna Hartvig / Södertörns högskola

Hon vill ge svordomen upprättelse

Kraftuttryck. Ett litet ”jävlar” kan vara tricket om du vill ha en vän. Det funkar också mot smärtan om du råkar tappa domkraften på tån. Lingvisten Kristy Beers Fägersten vet massor om konstruktivt svärande, och hon vill gärna ge svordomen upprättelse. Vi behöver den.

Collage första maj 1899, 1917 och 2014

Osäker framtid för första maj

Arbetarrörelsen. Internationalen, röda fanor och tal om vägen mot ljuset, inför tusenden på stadens stora torg. Eller streamat genom Facebook? Förstamaj-firandet genomförs i år åter digitalt, på grund av pandemin. Frågan är om det innebär slutet på historien om Rörelsens egen helg.

Snabbkoll
coronavirus, Covid 19

Så starkt skydd ger vaccinet mot covid-19

Corona. Samhället börjar öppnas upp igen efter ett och ett halvt år av coronarestriktioner. Öppningen sker efter att runt 75 procent av alla över 16 år fått två doser vaccin. Men hur skyddade är vi egentligen?

Snabbkoll
Snabbkoll: Motioner

Så skriver du bästa motionen

Inför kongressen. Påverka Transport genom att skriva motioner (förslag) till förbundets kongress 2022. Det här är vår guide.

Kultur
Svordomar. Illustration: Mattias Käll. Kristy Beers Fägersten. Foto: Anna Hartvig / Södertörns högskola

Hon vill ge svordomen upprättelse

Kraftuttryck. Ett litet ”jävlar” kan vara tricket om du vill ha en vän. Det funkar också mot smärtan om du råkar tappa domkraften på tån. Lingvisten Kristy Beers Fägersten vet massor om konstruktivt svärande, och hon vill gärna ge svordomen upprättelse. Vi behöver den.

Snabbkoll
Snabbkoll: Semesterlöner. Illustration: Mattias Käll

Håll koll på semesterlönen

Lön & avtal. Alla arbetstagare har rätt till semester. Men hur mycket du får betalt avgörs av lagen eller ditt kollektivavtal.

André Edlund klättrar upp i planet. Håkan Ångqvist hoppar in i traktorn framför. Det går undan. Tillsammans bogserar de en Fokker 50 till hangaren där planet vilar över natten, inför återresan till Stockholm, tidigt nästa morgon.

Samspelt lag på flygplatsen i Vilhelmina

Flyg. ”Pang!” Knallskottet går och kanadagåsen lämnar till slut banan fri. Ramparbetarna André, Håkan och Mikael går som en man ut för att ta emot Fokkern från Stockholm. Nattkvarter är South Lapland Airport.

Kultur
Foto från utställningen: Kofi Gyan, lagerarbetare, Kungälv. Foto: Elisabeth Ohlson

Utställning värd en omväg

Arbetare. ”När arbetsdagen är över känner jag mig stolt och trött. När jag vet att jag har orkat göra det jag ska, för det är en bedrift. Sex timmars arbetsdag vore kanon för oss som arbetar på lager.” Kofi Gyan i Kungälv är en av de 33 arbetare som porträtteras på utställningen "Vi som arbetar med våra kroppar".

30 stuveriarbetare varslades initialt. 26 fick till slut gå när pappersbruket lades ner. ”Vi har nya produkter och nya kunder på gång”, säger Richard Emanuelsson. Foto: Justina Öster

”Nedläggningen blev en rejäl kalldusch”

Hamn. SCA:s nedläggning av pappersbruket i Sundsvall blev ett dråpslag för hamnen. Hälften av godset försvann och 30 av 55 stuveriarbetare varslades om uppsägning.

Sommarsverige
Köerna ringlade långa i väntan på att Vildmarksvägen ska öppna.

Vackraste vägen

Stekenjokk. Björkskogen blir glesare och snölegorna allt större. Framme vid bommen är det kalfjäll. En kilometerlång karavan av husbilar, husvagnar och motorcyklister köar. Om en timme öppnar Sveriges kanske vackraste väg.

Kultur
Aj, aj, lägga handen i en myrstack … Gör det inte ont? ”Nej, det kliar lite”, hävdar insektskocken Ola Albrektsson. Så gör han för att fånga myror till dagens insektstacos. Myrorna smakar syrligt, som citron och lime.

Käka myror?

Nymat. Hos insektskocken Ola Albrektsson kittlar de dödsskönt i kistan. Och ger en syrlig smak på tungan – både tillagade och levande. Vi pratar nymat över några insektstacos i det gröna.