Uppsala domkyrka hösten 2020. En ständigt pågående renovering.
Close
Uppsala domkyrka hösten 2020. En ständigt pågående renovering.
Close
Kultur

Dom sticker upp

Landmärken. Genom seklen har de stora katedralerna hälsat resande på landsvägar och till sjöss. Högt över andra byggnader och synliga på mils avstånd – välbekanta och kanske lugnande för den som färdats genom mörka skogar eller stormiga hav. Eller bästa landmärket att tävla om att se först från bilen.

Svenska kyrkans stift
Grafik: Svenska kyrkan

Svenska kyrkan räknar femton domkyrkor. En domkyrka (av latinets Domus Dei, ”Guds hus”) eller katedral (av grekiskans catethedra,”lärostol”) är den kyrka där stiftets biskop håller hus. Residerar.

Det är lätt att tänka på domkyrkorna som oföränderliga där de strävar med sina torn mot himlen. Men det är nästan tvärtom. Liksom i många andra länder har katedralerna snarare årsringar, som visar hur konst och arkitektur förändrats. Både Uppsala och Linköpings dom hade länge inte alls smala, spetsformade tornspiror utan mer ett slags mössliknande prydnad. De så kallade Hårlemanska huvarna. De åkte av i samband med arkitekten Helgo Zettervalls renovering under senare delen av 1800-talet. Han har även restaurerat Lunds, Västerås och Skara domkyrkor. Mot slutet av sin levnad var Zettervall (1831–1907) Sveriges mest utskällda arkitekt. Han ansågs ha förstört framför allt Uppsaladomen, genom att renovera utifrån sin vision av hur de medeltida katedralerna skulle se ut.

Linköpings domkyrka. Allhelgona 2020.
Linköpings domkyrka. Allhelgona 2020. Foto: Lilly Hallberg

Men när det var dags för ny restaurering, redan under första hälften på 1900-talet, hade opinionen vänt. Allmänheten ville ha kvar katedralen så som man vant sig vid att den såg ut, med de två höga tornspirorna. Nu var det i stället förslaget om att ersätta dem med en kampanil som upprörde.

(En kampanil är en fristående klockstapel. Världens mest kända kampanil är förmodligen lutande tornet i Pisa. Begreppet kampanilism används ofta förklenande som en metafor för inskränkthet; att inte kunna se vidare än trakten där hemkyrkans klockklang hörs.)

Hierarki

Hösten 2020 pågår åter byggarbeten utvändigt på en av Helgo Zettervalls med tiden allt mer älskade tornspiror i Uppsala.

Domkyrkorna som tillhör Svenska kyrkan har ett slags hierarki. Finast är självklart Uppsala, i ärkebiskopsstiftet. Det var inte självklart att Uppsala skulle upphöjas, men så skedde år 1164. Linköping fick plats två i rangordningen. I dag är domen i Linköping Sveriges största kyrkobyggnad, näst Uppsala. Efter att Helgo Zettervall försett katedralen med den nya tornspiran var den under några årtionden landets högsta byggnad. Tills Uppsala fick sina nya spiror, alltså.

Skrytbygge

Lunds domkyrka, Nordens största kyrka i romansk stil. Det är en äldre stil, som föregick gotiken på medeltiden. En gång var Lund ärkestift för hela Norden. Katedralen började byggas på 1000-talet, under den danska tiden. Men först sedan landet förlorat Skåne och Blekinge, flera århundraden senare, blev den domkyrka i ett svenskt stift. Foto: Shutterstock
Lunds domkyrka, Nordens största kyrka i romansk stil. Det är en äldre stil, som föregick gotiken på medeltiden. En gång var Lund ärkestift för hela Norden. Katedralen började byggas på 1000-talet, under den danska tiden. Men först sedan landet förlorat Skåne och Blekinge, flera århundraden senare, blev den domkyrka i ett svenskt stift. Foto: Shutterstock

Författaren Sven Wernström (1925–2018) skriver i boken Trälarna, från 1973, om hur biskopen i Linköping ville ha en lika fin domkyrka som biskoparna i Lund och Uppsala att skryta med. Men så kom digerdöden och arbetarna, som skulle uppföra bygget, föll döda ned till marken.

Ungdomsboken har en tydlig vänsterprägel och är också starkt färgad av tidsandan på 1970-talet.

I samma tid skrev Barbro Lindgren sin självbiografiska trilogi om uppväxten i Bromma i Stockholm. I den första boken, Jättehemligt, upplever en av berättarjagets vänner att det är pinsamt med släkten Billings stolta tradition av att inneha höga, kyrkliga poster. Klassens killar pikar henne för att ha ”svenskt familjerekord i biskopar”.

Linköpings biskop Martin Modéus.
Linköpings biskop Martin Modéus. Foto: Daniel Lönnbäck

Dagens Linköpingsbiskop, Martin Modéus, kommer inte från någon utpräglad prästsläkt. Fast ”brorsan, Fredrik, är biskop i Växjö”. Något behov av att skryta med katedralen har inte biskop Martin.

– Det är inte en tävling på det sättet. Vi kan tala lite skämtsamt om hierarkin. Men alla vill väl ha det vackert och fint, som någon som vill ha snyggast motivlack på bilen.

Linköpings biskop sedan 2009 talar med värme om ”sin” katedral, som han känner innerligt för.

– Den är oerhört speciell, har stått här

i nästan 1 000 år. Tänk alla som gått i mittgången sedan medeltiden, biskopar, präster och diakoner, säger Martin Modéus, nummer 64 i Linköpings biskopslängd.

– Jag tycker att det är en väldigt vacker kyrka, som har både en sorts renhet och värme. Det är inte plottrigt, men heller inte så stort att man tappar andan.

Landmärke

Kyrktornen syns vida omkring i Linköping. Foto: Lilly Hallberg

Martin Modéus förstår laddningen den mäktiga katedralen har som landmärke. Traditionen att bygga högt, så att kyrkan syns vida omkring, har sina skäl: Det var hela bygdens angelägenhet att det finaste man hade, ofta skapat med egna händer, bokstavligen skulle få en upphöjd plats.

– Jag tänkte på det här med landmärke, jag talade med en stridsflygare – en Viggenpilot – som berättade att de navigerade efter kyrktornen när de flög över Östergötland.

Påfallande ofta berättar människor om relationen till den egna kyrkan, som man minns från barndomen. En rörande kärlek, tycker Martin Modéus. Själv har han en speciell relation till en fyr i Sankt Anna skärgård:

– Jag har en liten segelbåt, som jag brukar segla runt i. När jag ser fyren sticka upp är det en särskild känsla.

Så att människor använder katedralerna för att orientera sig, också i världslig bemärkelse, är inget fel enligt biskopen. Det kan i stället tillföra en dimension.

Visby Sankta Maria domkyrka byggdes ursprungligen som gästkyrka för tyska handelsmän. Foto: Shutterstock
Visby Sankta Maria domkyrka byggdes ursprungligen som gästkyrka för tyska handelsmän. Foto: Shutterstock

– Och någon gång kanske man vill besöka kyrkan när man har vägen förbi med husbilen. Det handlar inte om att försöka lägga på någon en trosuppfattning. Vill man bara titta in är det också bra.

Men Linköpings stift har varit tvungna att flytta fram årets planerade 900-årsfirande på grund av coronapandemin. Inom stiftet tar man det med ro.

– Det visade sig att stiftet är ännu äldre. Vi har skrattat och sagt att vi får fira att det är minst 900 år, men senare. Det är inte helt lätt att veta hur det ska räknas, heller. Det är som med domkyrkan, när exakt kan man säga att det började? Med tanke på alla till- och påbyggnader?

Äldsta stiftet

Skara stift räknas som Sveriges äldsta stift och har rangplats tre. Strängnäs, Västerås och Växjö stift fick senare plats fyra, fem respektive sex. Under stormaktstiden bildades nya stift, både i Sverige och i erövrade områden. Göteborg blev biskopssäte på 1660-talet, efter att Halland och Bohuslän erövrats av Sverige.

Luleå domkyrka ritades av Adolf Emil Melander från Stockholm och invigdes 1893. Foto: Karin Holmgren Tyskling
Luleå domkyrka ritades av Adolf Emil Melander från Stockholm och invigdes 1893. Foto: Karin Holmgren Tyskling

Lund hade blivit biskopssäte redan på 1000-talet och upphöjdes knappt hundra år senare till ärkestift för hela Norden. Innan dess lydde alla under biskopen i Hamburg-Bremen.

Trots att Sverige har 13 stift finns det hela 15 domkyrkor. Det beror på att Kalmar stift slogs ihop med Växjö för drygt hundra år sedan, men Kalmars domkyrka har behållit sin status trots att biskopen numera sitter i Växjö. Mariestads domkyrka har kvar sitt namn, trots att den inte längre räknas som en sådan, och ingår i Karlstads stift sedan mitten på 1600-talet.

Stockholm fick en egen domkyrka först på 1940-talet, men den har alltid kallats Storkyrkan.

Domkyrkorna har också fungerat som lärdomscentrum, i Norden såväl som på kontinenten. Även om de som går i Katedralskolan, oavsett (resident)stad, knappast har mer att göra med kyrkan än andra gymnasieelever i dag.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940. Foto: Mary Evans/AF Archive / TT Nyhetsbyrån

Det våras för nostalgin

Trendig känsla. Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.

”Jag har ett naturligt sätt att skriva som passar i ljudböcker”, säger Daniel Åberg. Foto Emma-Sofia Olsson

”En ljudbok måste fånga lyssnaren redan från början”

Berättare. Med den dystopiska ljudbokserien Virus blev Daniel Åberg en av de första svenska författarna att skriva direkt för ljudbokspubliken. Nu undervisar han andra författare i konsten att skriva berättelser som går hem i lurarna.

Pesten utlöste våldsam förföljelse i jakten på syndabockar. Judar i flera städer på kontinenten anklagades för att sprida smitta, bland annat genom att förgifta brunnar, och dömdes efter tortyr som ”skyldiga”. Nürnbergkrönikan från 1493 visar avrättning på bål.

Pandemier och teorier, pest eller kolera ibland

Farsoter. När nya, tidigare okända sjukdomar härjar ligger det i människans natur att söka orsaker. Också långt bortom Folkhälsomyndighetens förklaringar. Arga gudar, dålig luft, CIA, förgiftade brunnar, mobilmaster och minoriteter har alla pekats ut som skyldiga – teorierna som följer i pandemiers spår är en mörk historia långt före dagens antivaxxare.

Kultur
Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940. Foto: Mary Evans/AF Archive / TT Nyhetsbyrån

Det våras för nostalgin

Trendig känsla. Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.

Transportarbetaren testar
Transportarbetaren testade sex termosar för att se hur de klarade att hålla värmen under en hel arbetsdag. Foto: Pernilla Ahlsén

Dyraste termosen inte alltid bäst

Test. En bra termos är ett måste för dig som vill ha med dig varm dryck på jobbet. Men vilken ska man välja? Är en dyrare termos nödvändigtvis bättre? Nej, inte alltid, visar vårt termostest. Här guidar vi dig till den bästa termosen utifrån dina behov.

Respekttrappan
Respekttrappan. Illustration: Mattias Käll

Sju steg mot en schystare arbetsplats

Arbetsmiljö. Har ni fördomar på jobbet? Är ni arbetskamrater schysta mot varandra? Det kan alltid bli bättre. Med Respekttrappan är tanken att ni ska ta sju steg mot en mer inkluderande arbetsplats.

Olivera Pobra. Foto: Lilly Hallberg

Det ska inte vara valfritt att följa värdegrunden på arbetsplatsen

Regionala skyddsombudet. Olivera Pobra är regionalt skyddsombud på Stockholmsavdelningen. Hon kan tänka sig att arbeta med ett verktyg som Respekttrappan. Och tycker att det är självklart att alla ska delta i sådana aktiviteter om de erbjuds på jobbet.

Respektfullt bemötande och diskrimineringsfrågor ingår som en del i Byas introduktionsutbildning för blivande väktare. Foto: Bya

”Syna fördomar genom att prata om dem”

Bya. Bevakningsbranschen ska förmedla trygghet, därför är det extra viktigt med ett respektfullt och likvärdigt bemötande. Det framhåller Ronny Fredriksson, chef för arbetsmiljöenheten på Bya, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

Gustaf Järsberg

”Vi använder redan olika modeller i arbetsmiljöarbetet”

Transport. När medlemmar hör av sig till sin avdelning eller sina skyddsombud är arbetsmiljöproblemet ofta redan stort och infekterat. Gustaf Järsberg är central arbetsmiljösamordnare på Transport och berättar att det finns flera modeller att ta till hjälp.

Kriget i Ukraina
Hryhorij Varunok är chaufför och hjälper till att lasta ur en minivan med förnödenheter från Frankrike. Foto: Tadeusz Rawa

Chaufförerna krigets tysta hjältar

Hjälparbetare. De är de tysta hjältarna i krigets Ukraina. Chaufförer som kör lastbilar, bussar, minivans och personbilar. De ser till att humanitär hjälp kommer fram till krigsdrabbade områden och att flyende människor kan ta sig därifrån. Journalisten Tadeusz Rawa har för Transportarbetaren träffat några av dem.

Kultur
Ljudbokslyssnarna är lite mer svårflörtade än de som läser vanliga böcker. Om berättelsen inte fångar deras intresse från början är risken stor att de tröttnar och börjar lyssna på något annat i stället, konstaterar Daniel Åberg. Foto: Shutterstock

”En ljudbok måste fånga lyssnaren redan från början”

Berättare. Med den dystopiska ljudbokserien Virus blev Daniel Åberg en av de första svenska författarna att skriva direkt för ljudbokspubliken. Nu undervisar han andra författare i konsten att skriva berättelser som går hem i lurarna.

Snabbkoll
Två kvinnliga hemvärnssoldater bevakar kaj.

Hemvärnet för dig som är anställd

Försvar. Rekordmånga söker till hemvärnet och frivilligkårerna just nu. Men vad är det egentligen som gäller för dig som har ett jobb? Hemvärnet är halva försvaret. Den som är med kan när som helst kallas in för att hjälpa till vid kris eller för att skydda Sverige vid angrepp.

Möte med makten
Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin pratar valår med Transportarbetarens reporter John Antonsson. Foto: Pernilla Ahlsén

”Det har varit en tuff tid”

Val 2022. Den 11 september är det val i Sverige. LO kommer att satsa rekordmycket resurser på en socialdemokratisk valvinst. Men vad gör Socialdemokraterna för att förtjäna stödet? Partisekreterare Tobias Baudin lovar ett parti som visar Sveriges arbetare respekt och försvarar samtidigt svängningen i LAS-frågan.

Vägsträckan
Jätten Vist med Visingsö i sina händer. Konstnären Calle Örnemark (1933–2015) uppförde träskulpturen i Huskvarna i början av 1970-talet. Foto: Lilly Hallberg

På väg med svindlande utsikt

Vätterleden. Den har kallats Sveriges vackraste väg, också före namnbytet till E4 och innan epitetet ”motor” lades till – leden som sträcker sig utmed Vätterns djupa vatten. Häromåret firade första delen av Vätterleden 60 år.