Uppsala domkyrka hösten 2020. En ständigt pågående renovering.
Close
Uppsala domkyrka hösten 2020. En ständigt pågående renovering.
Close
Kultur

Dom sticker upp

Landmärken. Genom seklen har de stora katedralerna hälsat resande på landsvägar och till sjöss. Högt över andra byggnader och synliga på mils avstånd – välbekanta och kanske lugnande för den som färdats genom mörka skogar eller stormiga hav. Eller bästa landmärket att tävla om att se först från bilen.

Svenska kyrkans stift
Grafik: Svenska kyrkan

Svenska kyrkan räknar femton domkyrkor. En domkyrka (av latinets Domus Dei, ”Guds hus”) eller katedral (av grekiskans catethedra,”lärostol”) är den kyrka där stiftets biskop håller hus. Residerar.

Det är lätt att tänka på domkyrkorna som oföränderliga där de strävar med sina torn mot himlen. Men det är nästan tvärtom. Liksom i många andra länder har katedralerna snarare årsringar, som visar hur konst och arkitektur förändrats. Både Uppsala och Linköpings dom hade länge inte alls smala, spetsformade tornspiror utan mer ett slags mössliknande prydnad. De så kallade Hårlemanska huvarna. De åkte av i samband med arkitekten Helgo Zettervalls renovering under senare delen av 1800-talet. Han har även restaurerat Lunds, Västerås och Skara domkyrkor. Mot slutet av sin levnad var Zettervall (1831–1907) Sveriges mest utskällda arkitekt. Han ansågs ha förstört framför allt Uppsaladomen, genom att renovera utifrån sin vision av hur de medeltida katedralerna skulle se ut.

Linköpings domkyrka. Allhelgona 2020.
Linköpings domkyrka. Allhelgona 2020. Foto: Lilly Hallberg

Men när det var dags för ny restaurering, redan under första hälften på 1900-talet, hade opinionen vänt. Allmänheten ville ha kvar katedralen så som man vant sig vid att den såg ut, med de två höga tornspirorna. Nu var det i stället förslaget om att ersätta dem med en kampanil som upprörde.

(En kampanil är en fristående klockstapel. Världens mest kända kampanil är förmodligen lutande tornet i Pisa. Begreppet kampanilism används ofta förklenande som en metafor för inskränkthet; att inte kunna se vidare än trakten där hemkyrkans klockklang hörs.)

Hierarki

Hösten 2020 pågår åter byggarbeten utvändigt på en av Helgo Zettervalls med tiden allt mer älskade tornspiror i Uppsala.

Domkyrkorna som tillhör Svenska kyrkan har ett slags hierarki. Finast är självklart Uppsala, i ärkebiskopsstiftet. Det var inte självklart att Uppsala skulle upphöjas, men så skedde år 1164. Linköping fick plats två i rangordningen. I dag är domen i Linköping Sveriges största kyrkobyggnad, näst Uppsala. Efter att Helgo Zettervall försett katedralen med den nya tornspiran var den under några årtionden landets högsta byggnad. Tills Uppsala fick sina nya spiror, alltså.

Skrytbygge

Lunds domkyrka, Nordens största kyrka i romansk stil. Det är en äldre stil, som föregick gotiken på medeltiden. En gång var Lund ärkestift för hela Norden. Katedralen började byggas på 1000-talet, under den danska tiden. Men först sedan landet förlorat Skåne och Blekinge, flera århundraden senare, blev den domkyrka i ett svenskt stift. Foto: Shutterstock
Lunds domkyrka, Nordens största kyrka i romansk stil. Det är en äldre stil, som föregick gotiken på medeltiden. En gång var Lund ärkestift för hela Norden. Katedralen började byggas på 1000-talet, under den danska tiden. Men först sedan landet förlorat Skåne och Blekinge, flera århundraden senare, blev den domkyrka i ett svenskt stift. Foto: Shutterstock

Författaren Sven Wernström (1925–2018) skriver i boken Trälarna, från 1973, om hur biskopen i Linköping ville ha en lika fin domkyrka som biskoparna i Lund och Uppsala att skryta med. Men så kom digerdöden och arbetarna, som skulle uppföra bygget, föll döda ned till marken.

Ungdomsboken har en tydlig vänsterprägel och är också starkt färgad av tidsandan på 1970-talet.

I samma tid skrev Barbro Lindgren sin självbiografiska trilogi om uppväxten i Bromma i Stockholm. I den första boken, Jättehemligt, upplever en av berättarjagets vänner att det är pinsamt med släkten Billings stolta tradition av att inneha höga, kyrkliga poster. Klassens killar pikar henne för att ha ”svenskt familjerekord i biskopar”.

Linköpings biskop Martin Modéus.
Linköpings biskop Martin Modéus. Foto: Daniel Lönnbäck

Dagens Linköpingsbiskop, Martin Modéus, kommer inte från någon utpräglad prästsläkt. Fast ”brorsan, Fredrik, är biskop i Växjö”. Något behov av att skryta med katedralen har inte biskop Martin.

– Det är inte en tävling på det sättet. Vi kan tala lite skämtsamt om hierarkin. Men alla vill väl ha det vackert och fint, som någon som vill ha snyggast motivlack på bilen.

Linköpings biskop sedan 2009 talar med värme om ”sin” katedral, som han känner innerligt för.

– Den är oerhört speciell, har stått här

i nästan 1 000 år. Tänk alla som gått i mittgången sedan medeltiden, biskopar, präster och diakoner, säger Martin Modéus, nummer 64 i Linköpings biskopslängd.

– Jag tycker att det är en väldigt vacker kyrka, som har både en sorts renhet och värme. Det är inte plottrigt, men heller inte så stort att man tappar andan.

Landmärke

Kyrktornen syns vida omkring i Linköping. Foto: Lilly Hallberg

Martin Modéus förstår laddningen den mäktiga katedralen har som landmärke. Traditionen att bygga högt, så att kyrkan syns vida omkring, har sina skäl: Det var hela bygdens angelägenhet att det finaste man hade, ofta skapat med egna händer, bokstavligen skulle få en upphöjd plats.

– Jag tänkte på det här med landmärke, jag talade med en stridsflygare – en Viggenpilot – som berättade att de navigerade efter kyrktornen när de flög över Östergötland.

Påfallande ofta berättar människor om relationen till den egna kyrkan, som man minns från barndomen. En rörande kärlek, tycker Martin Modéus. Själv har han en speciell relation till en fyr i Sankt Anna skärgård:

– Jag har en liten segelbåt, som jag brukar segla runt i. När jag ser fyren sticka upp är det en särskild känsla.

Så att människor använder katedralerna för att orientera sig, också i världslig bemärkelse, är inget fel enligt biskopen. Det kan i stället tillföra en dimension.

Visby Sankta Maria domkyrka byggdes ursprungligen som gästkyrka för tyska handelsmän. Foto: Shutterstock
Visby Sankta Maria domkyrka byggdes ursprungligen som gästkyrka för tyska handelsmän. Foto: Shutterstock

– Och någon gång kanske man vill besöka kyrkan när man har vägen förbi med husbilen. Det handlar inte om att försöka lägga på någon en trosuppfattning. Vill man bara titta in är det också bra.

Men Linköpings stift har varit tvungna att flytta fram årets planerade 900-årsfirande på grund av coronapandemin. Inom stiftet tar man det med ro.

– Det visade sig att stiftet är ännu äldre. Vi har skrattat och sagt att vi får fira att det är minst 900 år, men senare. Det är inte helt lätt att veta hur det ska räknas, heller. Det är som med domkyrkan, när exakt kan man säga att det började? Med tanke på alla till- och påbyggnader?

Äldsta stiftet

Skara stift räknas som Sveriges äldsta stift och har rangplats tre. Strängnäs, Västerås och Växjö stift fick senare plats fyra, fem respektive sex. Under stormaktstiden bildades nya stift, både i Sverige och i erövrade områden. Göteborg blev biskopssäte på 1660-talet, efter att Halland och Bohuslän erövrats av Sverige.

Luleå domkyrka ritades av Adolf Emil Melander från Stockholm och invigdes 1893. Foto: Karin Holmgren Tyskling
Luleå domkyrka ritades av Adolf Emil Melander från Stockholm och invigdes 1893. Foto: Karin Holmgren Tyskling

Lund hade blivit biskopssäte redan på 1000-talet och upphöjdes knappt hundra år senare till ärkestift för hela Norden. Innan dess lydde alla under biskopen i Hamburg-Bremen.

Trots att Sverige har 13 stift finns det hela 15 domkyrkor. Det beror på att Kalmar stift slogs ihop med Växjö för drygt hundra år sedan, men Kalmars domkyrka har behållit sin status trots att biskopen numera sitter i Växjö. Mariestads domkyrka har kvar sitt namn, trots att den inte längre räknas som en sådan, och ingår i Karlstads stift sedan mitten på 1600-talet.

Stockholm fick en egen domkyrka först på 1940-talet, men den har alltid kallats Storkyrkan.

Domkyrkorna har också fungerat som lärdomscentrum, i Norden såväl som på kontinenten. Även om de som går i Katedralskolan, oavsett (resident)stad, knappast har mer att göra med kyrkan än andra gymnasieelever i dag.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Stängda toaletter hos kunder de levererar gods till är ett pandemiproblem för lastbilschaufförer. ”Det känns som om vi kom med pesten”, tycker en av dem. Foto: Adam Wrafter / SvD / TT

Inför corona är vi alla lika – eller?

Klass & corona. Du knegar på som vanligt, men jag kan jobba hemma. Hon följer slaviskt myndigheternas rekommendationer medan han sippar öl på myllrande krogar. Frågan gnager: Är corona en klassfråga?

”Mina robotar ser lite gammaldags, plåtiga och tekniska ut, som man tänkte sig robotar på 1950-, 60- och 70-talen. Ibland mänskliga, ibland inte. En del är små och rädda, andra kramgoa”, säger Stefan Blomberg som bygger sina skapelser av fyndat skrot.

”Robotnisse” ger nytt liv åt gammalt skrot

Robotbyggaren. På dagarna kör han fisk i en bil märkt ”Kunglig hovleverantör”. Fast han är republikan. Kvällarna tillbringar Stefan Blomberg hemma i verkstan och skruvar ihop underfundiga robotar – av fyndat skrot.

Jesse Eisenbergs rollfigur Columbus tampas med mordiska zombier i skräckkomedin Zombieland från 2009. Foto: IMDB/©Columbia/Tristar

Skräck i pandemins tid

Rädslor. Vad kan skräcken lära oss när hela vår tillvaro präglas av ett osynligt hot som sprider sig till världens alla hörn? Skräckförfattaren Madeleine Bäck tror att den får oss att tänka klarare genom att vi lär oss att förstå vår rädsla.

Kultur
Influencern Therése Lindgren intervjuar statsministern i ett avsnitt av ”We are the future” på Youtube.

Influerad av en influencer?

De nya inflytesrika. De som sägs styra världen genom sociala medier, som älskas och följs av miljoner. Och drar in miljoner. Influencers. Vår tids opinionsbildare? I alla fall allt mer utnyttjade av traditionella makthavare för att sprida politiska budskap och information.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Snabbkoll
Snabbkoll: Strejk Illustration: Mattias Käll

Vad gäller vid strejk?

Konflikt. Strejk, blockad, varsel och lockout – självklara ord i tider av konflikt, mindre självklart vad de betyder i praktiken. Här kommer grundfakta.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Två hotfulla incidenter när han skulle leverera gods, har gjort Anders Nygren Forssling försiktig. ”Jag får inte råka illa ut. Två av mina barn har bara mig”, säger han. Fackkompisen Janne Kirkhaug har aldrig upplevt något bråk i Tjärna Ängar.

”Jag var skiträdd!”

Chaufförer. Åkeriförarna Janne ”Kirre” Kirkhaug och Anders Nygren Forssling är kompisar genom facket. Kirre har kört mat till Tjärna centrum utan incidenter. Anders har råkat illa ut två gånger, men inte där.