;
Ledare

Det finns en stor grupp förlorare

Ledare. I de avtalsförhandlingar som redan startat är höjd avtalspension ett tungt fackligt krav. Huvudorsaken är förstås de katastrofalt låga allmänna pensionerna. De som blev resultatet av den stora pensionsblåsningen, förlåt pensionsreformen, för 20 år sedan.

Höjd avtalspension handlar egentligen om höjda premier. Pengar som arbetsgivaren betalar in på ditt eget individuella pensionskonto. För den som tjänar låt säga 350 000 kronor i årslön handlar det i nuläget om nästan 16 000 kronor i årspremie.

Höjd avtalspension bäddar för bättre ekonomi på ålderns höst. Eller kanske en möjlighet att lämna arbetslivet lite tidigare, för de som slitit ut sig på jobbet.

Men det finns ett aber. I lönerörelserna har trenden allt mer gått mot att arbetsgivarna kräver full kompensation, full ”avräkning”, för varje förbättring som löntagarna begär.

Avräkningen ska ske mot det tillgängliga löneutrymme som parterna slåss om. I praktiken har det blivit mot det ”märke” som industrins parter i många år dikterat. Om facket kräver exempelvis höjt ob är svaret numera givet. ”Visst, men det kostar si eller så många procentenheter av de totalt 2,3 procent som är märket.”

En del fackförbund försöker sprattla emot och kräva förbättringar, utan att medlemmarna automatiskt måste betala med lägre löneökning. Hittills är det få som lyckats. Kommunals underbetalda undersköterskor är en grupp. De fick lite mer än andra i förra avtalsrörelsen.

Om trenden håller i sig är risken stor att majoriteten av LO-medlemmarna får betala en eventuell förbättring av avtalspensionen själva – i stället för att arbetarna får en lite större del av företagens vinster.

Är det problematiskt? Nej, inte för landets företagare och kapitalägare. De anser att landets arbetare nådde vägs ände för länge sedan. ”Ni har fått den del av kakan ni förtjänar.”

För den som tror på minskade klyftor i samhället och att arbetarna har rätt till större andel av vinsterna är avräkningen mer svårsmält.

Skulle LO-förbunden byta höjd avtalspension mot en lägre löneökning finns det en stor grupp förlorare. Nämligen alla de hundratusentals arbetstagare som jobbar på företag utan kollektivavtal. Där betalar arbetsgivaren normalt inte in premier till avtalspension.

Nu kan man förstås invända att arbetare utan kollektivavtal redan är förlorare. De har varken rätt till avtalspension eller avtalsenlig lön.

Vad är motmedlet för de som drabbas? Jo, kräv kollektivavtal! En förutsättning för att facket och de anställda ska vinna den kampen är att det finns medlemmar på arbetsplatsen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Vad gäller vid kombinerad tjänst?

Transport. Vad gäller vid kombinerad tjänst som chaufför/transportledare/terminalarbetare och när slutar inbetalningarna till tjänstepensionen? Det är två frågor som Transports experter svarar på denna gång.

Nima Farahi, Foto: Dexter Svärd Huss

Nima Farahi

... ny utredare på Transport. Under det kommande halvåret ska du bland annat hjälpa förbundet att räkna på krav och kostnader i den aktuella avtalsrörelsen.

Snabbkoll om kollektivavtal. Illustration: Mattias Käll

Så avgörs din lön 2027

Lön & avtal. Under hösten börjar arbetet med de nya lönerna för 2027. Då ska yrkesaktiva medlemmar få chansen att påverka vilka krav på löner och villkor som de fackliga förhandlarna ska ta till arbetsgivarna.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Valfusk?

Valbevakning. Media har spelat en icke obetydlig roll i årets valrörelse. Såpass att det kanske varit enklast om de själva fått utse en regering.

Det var i säck innan det kom i påse!

Politik. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Tiden AI frigör borde gå till arbetarna

Ny teknik. Någon mer än jag som minns Terminator? AI-nätverket Skynet har tagit makten, världen ligger i ruiner och några få i motståndsrörelsen kämpar emot den. Science fiction men tanken har stannat kvar: vad händer när vi ger teknik makt som vi sedan inte kan kontrollera?

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Makt. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

En sak vet jag om tid: Jag hann inte klart

Redaktionens krönika. Jag skulle gissa att det tar fem minuter för vår kaffebryggare att få fram en kanna kaffe. Jag vet att det tar exakt tio minuter för mig och barnen att ta oss ner till parkeringen. Allt som allt tar det ungefär 32 minuter från barnens skola till jobbets ytterdörr.

I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda

Replik. Pontus Blümes debattartikel tydliggör att Transportarbetarförbundets stämningsansökan vilar på en huvudsakligen ideologisk grund där tillsvidareanställning ses som den enda normen på arbetsmarknaden och andra sysselsättningsformer betraktas som atypiska. I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda.

Någonting bra har hänt!

Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!

En stolt ordförande

Ordförandeord. Efter många om och men så gick det ändå vägen i valet. Socialdemokraterna ska nu försöka bilda regering vilket är ett glädjande valresultat, eftersom det är Socialdemokraterna som står upp mest för frågorna som är viktiga för medlemmarna i Transport.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Redaktionens krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

;