Christopher Pihl: Samma löneskillnader nu som på 1500-talet
Att de låga lönerna är ungefär samma för män som för kvinnor är ingen nyhet. Inte heller att löneskillnaderna ökar ju högre upp i hierarkin ett jobb är. Historieforskaren Christopher Pihl har bevis för att det såg likadant ut redan på 1500-talet.
Bland snirkliga handskrifter på inscannade, halvt millenniegamla, pappersark har Christopher Pihl, filosofie doktor i historia, försökt kartlägga, utläsa och förstå hur uppdelningen mellan manliga och kvinnliga arbeten såg ut på 1500-talet.
Materialet, som är grunden till Christophers doktorsavhandling, kommer från den svenska staten, kronan.
Kronan expanderade kraftigt under 1500-talet och tusentals människor anställdes för att sköta gårdarna runt om i landet.
För att ha kontroll på alla började man med detaljerad bokföring, något som inte funnits tidigare. Registren och uppgifterna är det äldsta material som finns tillgängligt att studera.
Christopher Pihl har bland annat tittat på vilken betydelse arbetet hade och hur lönerna skiljde sig mellan män och kvinnor.
– Det är vanligt inom historia att studera staten, men det är ofta en avsaknad av könsaspekten, säger han.
Vid tidigare forskning har fokus legat på jordens betydelse för makt och försörjning men Christopher menar att man då missar viktiga delar.
– Lönearbete var en viktig inkomstkälla för en stor del av befolkningen och en källa till medel att köpa jord för. I det dåtida samhället la man stor vikt vid arbete och en individs flit i bedömningen av människor.
Att jobba för en arbetsgivare och få lön blev allt vanligare under den här perioden, något som har varat sedan dess och som format samhället i övrigt. Det gör det både viktigt och intressant att studera hur arbetet organiserades och värderades, menar Christopher.
– Ett långt tidsperspektiv på jobbande kan vara betydelsefullt för förståelsen av arbetet i dag och hur man kan förändra det. Till exempel ett yrkes könskodning
eller värdering, säger Christopher.
– Om kvinnor under de senaste 500 åren har tjänat hälften eller två tredjedelar av mäns löner kan man dra slutsatsen att det krävs mycket genomgripande förändringar för att bryta det mönstret.
De flesta som arbetade ute på gårdarna, från pigor och drängar till sadelmakare och bagerskor var årsanställda och fick mat och husrum som lön.
Men eftersom det under 1500-talets slut var ekonomisk kris i Sverige, med hög inflation, hade kronan dåligt med resurser. Värdet på maten motsvarade därför en stor del av lönen, omkring 70–80 procent.
Trots att de anställda inte alltid fick kontanter, och kunde lägga undan pengar, räknades kronan som en jämförelsevis stabil arbetsgivare eftersom det fanns mat och husrum.
Hur hög lönen skulle vara beslutades centralt och går att följa upp genom kronans löneregister.
– Kronans material är väldigt detaljerat, man kan se hur varje korv tillverkades, säger Christopher, som har gått igenom bokföring från 15 gårdar under cirka 60 år.
– Risken är att man fastnar i detaljer när man sitter och går igenom allt.
Han berättar om att han till exempel hittat en notis bland informationen om skattebetalarnas dagsverken. På ett ställe fanns en anteckning om en kvinna som under dagsverket födde barn. Enligt uppgifterna blev hon kvar på gården i tre dagar för att återhämta sig.
Anledningen till att det står med är att hon var tvungen att äta och innebar en kostnad för gården under den här tiden.
– Men det visar att kvinnor, även höggravida, var med och arbetade och gjorde dagsverke, konstaterar Christopher.
Den generella bilden av att kvinnor skulle vara i hemmet menar Christopher Pihl annars vara ett senare ideal, från 1800-talet.
– På 1500- och 1600-talet sågs det inte som något fel att kvinnor arbetade. Det var snarare betydelsefullt och viktigt att kvinnan också skulle bidra. Och det stärkte sannolikt kvinnans position i hushållet, säger han.
Oavsett vilka teorier som har funnits tidigare om kvinnors sysslor finns det inga bevis för en syn på att kvinnorna skulle vara hemma.
– Jag kan inte se hur man värderade det, men jag kan se att de hade arbete, säger han.
Christopher Pihl menar att det går att dra svaga paralleller till dagens utvecklingsländer.
– I Indien till exempel. Där får kvinnan en starkare position i hushållet om hon får ett arbete utanför hemmet. Problemet är att jag inte kan gå in och studera hushållen från 1500-talet ytterligare, som man kan göra med hushållen i Indien.
Inte bara inställningen till arbete, utan även lönerna, var lika för män och kvinnor.
Lika låga.
Trots detta vill Christopher inte kalla det för ett jämställt samhälle.
– Det var inte jämställt, men annorlunda jämfört med senare perioder när kvinnan skulle vara hemma och vara passiv.
På kronans gårdar fanns också flera höga kvinnopositioner.
Högst var fataburshustrun, med stort ansvar och stor ekonomisk betydelse för gårdarna och kronan.
– Vissa av de här kvinnorna var gifta. Man hade kunnat tro att hon förväntades vara gift med fogden, som var den motsvarande manliga positionen, men det finns flera exempel på att de inte var gifta med varandra utan med andra.
Det var alltså viktigare att man var gift än vem man var gift med.
– Det skapade status och visade att man var vuxen. Det var bland annat viktigt att vara gift för att kunna göra karriär.
Åtminstone till viss del, eftersom alla högre ämbeten var reserverade för män.
Och då som nu ökar löneskillnaderna högre upp i hierarkin. Om alla mäns löner i slutet av 1500-talet slås ihop i en klump, och alla kvinnors löner blir en klumpsumma, så motsvarar kvinnornas lön som mest tre fjärdedelar av männens.
När tiden gick och gårdarna växte ökade också kraven på specialkunskaper inom olika områden.
Arbetsuppgifter som tidigare varit allmänna kunskaper blev mer yrkesspecifika. Samtidigt blev de mer manliga.
– Eftersom kronan ville stärka sin position och förbättra produktionen tog man in utländsk expertis.
– Jag har bland annat tittat på produktionen av textil och öl, arbeten som dittills skötts av kvinnor. På kontinenten fanns redan synsättet att vävare och bryggare var manliga yrken. Därför skickade man inte dit kvinnor som redan kunde en del om till exempel vävning, utan män som skulle lära sig och bli mästare, berättar Christopher Pihl.
Kvinnosysslorna handlade om att städa, tvätta, hålla på med smådjur. Ofta var det som ett paket av sysslor medan männen ofta hade mer specialiserade arbeten.
– Kvinnor var mer kvar i det allmänna, som i stort i samhället. Det finns andra forskare som har studerat hur arbeten byter könskod i nutid, och jag tycker mig kunna se en sådan händelse här. När ett arbete specialiseras blir det mer manligt, säger Christopher.
I dag är den allmänna strävan att arbetsmarknaden ska bli mer jämställd. I många yrken som tidigare varit mans- eller kvinnodominerade arbetar man aktivt för att få en bättre balans mellan män och kvinnor.
– Men det vi kan se i dag är en ”femininisering” av många arbeten. Lärare till exempel, där lönen blir lägre när det blir fler kvinnor i yrket.
På 1500-talet var det mer fråga om en ”maskulinisering”, när arbeten som tidigare varit allmänna blev mer specialiserade. Eftersom det var männen som fick specialistkompetensen och mästaryrkena började de också att dra ifrån lönemässigt.
Att de lågbetalda i botten, både män och kvinnor, hade mer jämställda löner kan i det perspektivet ses som en klen tröst.
