Hryhorij Varunok är chaufför och hjälper till att lasta ur en minivan med förnödenheter från Frankrike. Foto: Tadeusz Rawa
Close
Hryhorij Varunok är chaufför och hjälper till att lasta ur en minivan med förnödenheter från Frankrike.
Close
Kriget i Ukraina

Chaufförerna krigets tysta hjältar

Hjälparbetare. De är de tysta hjältarna i krigets Ukraina. Chaufförer som kör lastbilar, bussar, minivans och personbilar. De ser till att humanitär hjälp kommer fram till krigsdrabbade områden och att flyende människor kan ta sig därifrån. Journalisten Tadeusz Rawa har för Transportarbetaren träffat några av dem.

Volodymyr Ladyka har varit yrkesförare i flera decennier. Nu har han i ett par veckor kört åt ett tv-team från brittiska BBC i Lviv.
Volodymyr Ladyka har varit yrkesförare i flera decennier. Nu har han i ett par veckor kört åt ett tv-team från brittiska BBC i Lviv. Foto: Tadeusz Rawa

Volodymyr Ladyka, 51 år, kommer från Lviv i västra Ukraina och har under sitt yrkesliv kört nästan alla fordon som köras kan.

Han har en flexibel form av anställning hos Taras Ostapyk som har en firma med flera minibussar för persontransport. När det finns jobb tjänar han omkring 20 000–25 000 hryvnia (7 000–8 000 kronor). Det är en bra lön i Ukraina. Under de perioder Taras inte har något jobb åt honom får han en grundlön på 6 000 hryvnia (2 000 kronor) och är fri att ta andra uppdrag.

– Det är ett bra system och jag lever ett bra liv. Jag kan även hjälpa min dotter som studerar engelska och språkvetenskap i polska Poznan med pengar, säger Volodymyr.

På morgonen den 24 februari fick han information om att kriget hade börjat.

– För mig, och för alla andra, var det en chock. Få trodde att Putin skulle starta en sådan galenskap, säger Volodymyr.

Taras Ostapyk (längst till vänster) tillsammans med tre flyktingar från Chernihiv som han just kört från Lviv till den polska gränsen. Från vänster: Nadija Parchomenko, Alexandr Chubuk och Zhanna Parchomenko. Foto: Tadeusz Rawa
Taras Ostapyk (längst till vänster) tillsammans med tre flyktingar från Chernihiv som han just kört från Lviv till den polska gränsen. Från vänster: Nadija Parchomenko, Alexandr Chubuk och Zhanna Parchomenko. Foto: Tadeusz Rawa

Taras Ostapyk är Volodymyr Ladykas chef. Efter krigsutbrottet försvann de flesta uppdragen till firman. Mycket snabbt visade det sig att det fanns hur mycket jobb som helst för förare som vill jobba som volontärer. Flyktingar från de krigsdrabbade områdena i östra Ukraina behövde köras till västra Ukraina och till grannländerna. Nästan genast startade också ett flöde av humanitär hjälp till Ukraina från utlandet.

– Vi kör förnödenheter från polska gränsen till Lviv där de samlas och sorteras i särskilda center som drivs på volontärbasis, säger Taras.

– Jag får inte betalt för det och måste själv bekosta bränsle och betala minimilöner till mina chaufförer. Det är tur att jag har lite sparade resurser, säger han.

Dagen efter möter Taras upp fem personer på en parkeringsplats utanför ett köpcenter i Lviv. De har flytt från krigsdrabbade Charkiv och Tjernihiv. Alla har de historier att berätta om bombningar, döda släktingar och vänner, veckor i källare, skyddsrum och nere i tunnelbanan.

En vägpostering utanför Lviv. Det finns många sådana längs de ukrainska vägarna. Foto: Tadeusz Rawa
En vägpostering utanför Lviv. Det finns många sådana längs de ukrainska vägarna. Foto: Tadeusz Rawa

Längs vägen mot den polska gränsen är det vägposteringar var femte till tionde kilometer, med betongblock, sandsäckar och stridsvagnshinder. Många är bemannade av beväpnade soldater från Ukrainas försvar som ibland kontrollerar de resandes id-handlingar.

Framme vid gränsstationen i Krakovets blir det ett par timmars väntan utanför en bensinmack. En förare från tyska Düsseldorf, som ska komma med humanitär hjälp, är sen.

– All denna trafik organiseras via telefon, med folk i Ukraina och utomlands som jag känner från jobbet och sociala medier, berättar Taras.

Den tyska föraren, som vill vara anonym, kommer till slut. Det är hans tredje runda mellan Tyskland och Ukraina. Kartonger med förnödenheter packas över till Taras minivan och passagerna sätter sig i tyskens minivan. Alla ska de till Tyskland förutom Julia som ska av i Krakow och ta tåget till Warszawa.

Dags att ge sig av till Lviv. Alla kartonger ska till ett hjälpcenter.

Volontärer på hjälpcentret. Från vänster: Natalia Sjatylo, Svetlana Fydorenko, Olha Pastusjenko, Lida Hrycyna, Hrihorij Varunok (förare), Alina Lavska. Foto: Tadeusz Rawa
Volontärer på hjälpcentret. Från vänster: Natalia Sjatylo, Svetlana Fydorenko, Olha Pastusjenko, Lida Hrycyna, Hrihorij Varunok (förare), Alina Lavska. Foto: Tadeusz Rawa

När jag besöker ett sådant hjälpcenter i Lviv, inhyst i en stor konsertsal tillhörande Lvivs Tekniska Högskola, pågår ett frenetiskt arbete där. En minivan med humanitär hjälp från Frankrike har just anlänt. Alla kartonger ska bäras in, alla varor ska kollas och sorteras. Snart kommer en till – med nödhjälp från Polen.

– Vi skickar listor på det vi behöver till våra vänner utomlands – organisationer, företag och privatpersoner, berättar Svetlana Fydorenko, föreståndare för centret.

I vanliga fall är det här en konsertsal som tillhör Lvivs Tekniska Högskola. Men nu används den som omlastningshub för humanitär hjälp som ska vidare till de krigsdrabbade områdena i östra Ukraina. Foto: Tadeusz Rawa
I vanliga fall är det här en konsertsal som tillhör Lvivs Tekniska Högskola. Men nu används den som omlastningshub för hjälpsändningarna. Foto: Tadeusz Rawa

– Sedan matchar vi det mot de listor vi får från våra partners i de krigsdrabbade områdena. Vi sorterar, packar om och skickar i väg.

På centret arbetar 12–15 volontärer, både Lvivbor, flyktingar från de krigsdrabbade områdena i östra Ukraina och ett par utlänningar.

Och så är det förarna utan vilka allt detta inte skulle fungera. De flesta är inte yrkesförare.

De kör fram till polska gränsen dit humanitär hjälp körs av deras kollegor från Polen, Frankrike, Tyskland, Italien och andra länder. De kör sedan förnödenheterna till de krigsdrabbade områdena i öst.

Ihor Luhovyj kör med sina fyra minivans i skytteltrafik mellan Lviv och de krigsdrabbade områdena i östra Ukraina. Foto: Tadeusz Rawa
Ihor Luhovyj kör med sina fyra minivans i skytteltrafik mellan Lviv och de krigsdrabbade områdena i östra Ukraina. Foto: Tadeusz Rawa

En av dem heter Ihor Luhovyj. Han har ett företag i Tjernihiv som bygger trähus.

– Jag har ett brett kontaktnät i Ukraina och andra länder. När kriget bröt ut samlade jag pengar med hjälp av mina vänner utomlands och köpte fyra begagnade minivans, säger han.

– Vi kör både dag och natt med pauser för att vila och sova.

Ihor understryker att tunga lastbilar får svårt att röra sig i krigszonen.

– Vägarna är ofta sönderbombade eller minerade. Det ligger också en massa blindgångare. Bara mindre fordon kan klara att nå små orter. Ibland kör vi nästan på ren intuition för att undvika alla faror, berättar han.

Det hörs ingen pessimism i Ihors röst. Han och alla andra jag träffar kan vara stressade och trötta, ja, ofta rädda, men alla tror bergfast på en seger i kriget mot den ryska angriparen och på en bra framtid för sitt land.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transports ordförande Tommy Wreeth. Foto: Martin Hörner Kloo

Transport: Blockaden har haft effekt

Konflikt. Transports blockad av ryska, ryskkontrollerade och ryskflaggade fartyg pågår som varslats hela maj månad. Något beslut om förlängning är ännu inte fattat.

Transportarbetarens logga

Transports blockad fortsätter

Hamn. Svenska Transportarbetareförbundets blockad av ryska och ryskkontrollerade fartyg i svenska hamnar fortsätter som planerat månaden ut.

Jimmy Åsberg är ordförande för Transports avdelning 1 Hamn Norrland/Mellansverige. Foto: Lilly Hallberg

”Att vi lägger ett sådant varsel är stort”

7 frågor. Hamnarbetarna har hamnat i fokus när det gäller aktioner till stöd för Ukraina i det ryska anfallskriget. Hamnavdelning 1:s ordförande Jimmy Åsberg svarar på frågor om blockaden.

Kultur
Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940. Foto: Mary Evans/AF Archive / TT Nyhetsbyrån

Det våras för nostalgin

Trendig känsla. Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.

Transportarbetaren testar
Transportarbetaren testade sex termosar för att se hur de klarade att hålla värmen under en hel arbetsdag. Foto: Pernilla Ahlsén

Dyraste termosen inte alltid bäst

Test. En bra termos är ett måste för dig som vill ha med dig varm dryck på jobbet. Men vilken ska man välja? Är en dyrare termos nödvändigtvis bättre? Nej, inte alltid, visar vårt termostest. Här guidar vi dig till den bästa termosen utifrån dina behov.

Respekttrappan
Respekttrappan. Illustration: Mattias Käll

Sju steg mot en schystare arbetsplats

Arbetsmiljö. Har ni fördomar på jobbet? Är ni arbetskamrater schysta mot varandra? Det kan alltid bli bättre. Med Respekttrappan är tanken att ni ska ta sju steg mot en mer inkluderande arbetsplats.

Olivera Pobra. Foto: Lilly Hallberg

Det ska inte vara valfritt att följa värdegrunden på arbetsplatsen

Regionala skyddsombudet. Olivera Pobra är regionalt skyddsombud på Stockholmsavdelningen. Hon kan tänka sig att arbeta med ett verktyg som Respekttrappan. Och tycker att det är självklart att alla ska delta i sådana aktiviteter om de erbjuds på jobbet.

Respektfullt bemötande och diskrimineringsfrågor ingår som en del i Byas introduktionsutbildning för blivande väktare. Foto: Bya

”Syna fördomar genom att prata om dem”

Bya. Bevakningsbranschen ska förmedla trygghet, därför är det extra viktigt med ett respektfullt och likvärdigt bemötande. Det framhåller Ronny Fredriksson, chef för arbetsmiljöenheten på Bya, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

Gustaf Järsberg

”Vi använder redan olika modeller i arbetsmiljöarbetet”

Transport. När medlemmar hör av sig till sin avdelning eller sina skyddsombud är arbetsmiljöproblemet ofta redan stort och infekterat. Gustaf Järsberg är central arbetsmiljösamordnare på Transport och berättar att det finns flera modeller att ta till hjälp.

Kultur
Ljudbokslyssnarna är lite mer svårflörtade än de som läser vanliga böcker. Om berättelsen inte fångar deras intresse från början är risken stor att de tröttnar och börjar lyssna på något annat i stället, konstaterar Daniel Åberg. Foto: Shutterstock

”En ljudbok måste fånga lyssnaren redan från början”

Berättare. Med den dystopiska ljudbokserien Virus blev Daniel Åberg en av de första svenska författarna att skriva direkt för ljudbokspubliken. Nu undervisar han andra författare i konsten att skriva berättelser som går hem i lurarna.

Snabbkoll
Två kvinnliga hemvärnssoldater bevakar kaj.

Hemvärnet för dig som är anställd

Försvar. Rekordmånga söker till hemvärnet och frivilligkårerna just nu. Men vad är det egentligen som gäller för dig som har ett jobb? Hemvärnet är halva försvaret. Den som är med kan när som helst kallas in för att hjälpa till vid kris eller för att skydda Sverige vid angrepp.

Möte med makten
Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin pratar valår med Transportarbetarens reporter John Antonsson. Foto: Pernilla Ahlsén

”Det har varit en tuff tid”

Val 2022. Den 11 september är det val i Sverige. LO kommer att satsa rekordmycket resurser på en socialdemokratisk valvinst. Men vad gör Socialdemokraterna för att förtjäna stödet? Partisekreterare Tobias Baudin lovar ett parti som visar Sveriges arbetare respekt och försvarar samtidigt svängningen i LAS-frågan.

Vägsträckan
Jätten Vist med Visingsö i sina händer. Konstnären Calle Örnemark (1933–2015) uppförde träskulpturen i Huskvarna i början av 1970-talet. Foto: Lilly Hallberg

På väg med svindlande utsikt

Vätterleden. Den har kallats Sveriges vackraste väg, också före namnbytet till E4 och innan epitetet ”motor” lades till – leden som sträcker sig utmed Vätterns djupa vatten. Häromåret firade första delen av Vätterleden 60 år.