Kissnödiga män och kvinnor
Close
Tidspassningen pressar färdtjänstchaufförerna. Många hinner inte gå på toa i tid.
Close
Blås inte blåsan på rasten

Chaufförer ska inte behöva göra på sig

Arbetsmiljö. Hälften av färdtjänstförarna som svarade på en enkät gjord av Transport i Göteborg uppgav att de någon gång inte hunnit på toa i tid. – Anmärkningsvärt. Det visar att vi måste ta frågan om pauser på allvar.

Så säger regionala skyddsombudet Johan Nyman på Transports avdelning i Göteborg. Den lokala enkäten genomfördes i slutet av förra året. Frågorna skickades ut till 305 chaufförer och 70 av dem svarade. Tre fjärdedelar av dem var män och medelåldern ganska hög. Ungefär hälften var mellan 46 och 60 år, en dryg fjärdedel över 60 och en minoritet under 30 år.

– Det här är ingen vetenskaplig undersökning, men vi bedömer att resultatet speglar åldersstrukturen ganska väl i branschen med en hög andel äldre och få kvinnor.

Johan Nyman, RSO på Transports Göteborgsavdelning. Foto: Avdelning 3
Johan Nyman, RSO på Transports Göteborgsavdelning. Foto: Avdelning 3

Ska färdtjänst- och sjukresebranschen kunna rekrytera fler kvinnor och unga för att ersätta dem som går i pension krävs krafttag, menar Johan Nyman.

– Det är svårare för kvinnor att gå ut i en buske och kissa i brist på toalett, så det här är också en jämställdhetsfråga.

Hög stress

Enkätsvaren ger en vink om att förarna upplever stor stress, hög arbetsbelastning och brist på återhämtning. Arbetsmiljölagen och skrivningar i kollektivavtal mellan arbetsgivare och fack skiljer på rast och paus.

På rasten kan du lämna arbetsplatsen och äta lunch, till exempel. Rasten är obetald och du behöver inte vara tillgänglig på telefon eller sms.

Pauser, alltså kortare uppehåll, ska läggas in i arbetstiden. De är mindre reglerade men däremot betalda. Pauser kan användas för toabesök eller fika med kollegorna. Hur många eller långa pauserna ska vara regleras inte i lagen, men arbetsgivaren är skyldig att lägga upp arbetet så att du hinner ta paus, när du behöver. (Antagandet om fem minuters paus per timme är en myt.)

Att döma av enkäten får majoriteten av förarna nu sina raster, även om vissa fortfarande har problem. Frågan om pauser är däremot fortsatt olöst och behöver lyftas, poängterar Johan Nyman.

– Vår enkät visar att över 85 procent arbetar mer än två och en halv timme i sträck utan att få paus under en normal arbetsdag.

Att förarna inte hinner på toa i tid kan tolkas på olika vis, allt från att ställa sig bakom en buske till att verkligen kissa på sig.

– Vi har nåtts av rapporter om att förare gjort i byxan, så det är verkligen allvarligt. Sådana tillbud borde rapporteras, men att det inte sker är förståeligt: Chauffören skäms, fast det är ett systemfel.

Att förarna måste meddela trafikledningen när de lämnar bilen för paus eller rast sätter käppar i hjulet. Liksom viten och böter till åkarna om tiderna inte hålls.

– Tidspassningen pressar chaufförerna. De upplever att de inte kan ta de pauser de behöver och inte lämna bilen när de har passagerare, säger Johan Nyman.

För få pauser

Han refererar till domar och praxis och förordar pauser efter två till två och en halv timmes arbete. Men i enkäten svarar sex chaufförer av tio att de inte får tillräckligt med pauser.

Ytterst handlar frågan om upphandlingarna av sjuk-, färdtjänstresor och skolskjuts, konstaterar han. Göteborgsavdelningen har därför presenterat resultaten av enkäten för kommunledningen. Syftet är att lyfta chaufförernas situation och arbetsvillkor.

– Priset ska inte vara det enda som styr när resorna upphandlas. Beslutsfattarna måste ta hänsyn till att chaufförerna får sina nödvändiga pauser och raster, som andra yrkesgrupper, säger Nyman. Han jämför med industriarbetarnas förmiddagskaffe, lunchrast och eftermiddagsfika.

Men pauser handlar inte bara om att tillgodose sina mest basala behov som att gå på toaletten utan om återhämtning i stort. Det som gör att människor håller över tid, stressar ner, orkar mer och mår bra, betonar han.

– Det handlar om att gå ur bilen, sträcka på benen och få frisk luft. Ta en kopp kaffe och prata med kollegorna. Arbetet är ensidigt, hårt styrt och bundet. Majoriteten av förarna upplever också de får besvär i knän, axlar, rygg och nacke så pauser är verkligen viktigt, säger Johan Nyman.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Rasta Tönnebro. Foto: Justina Öster

Hinner du ta kisspaus?

Enkät. Är du stressad? Hinner du ta paus och kissa? Blir du insläppt under pandemin? Transportarbetaren knackade på hytten hos några lastbilschaufförer som parkerat vid Tönnebro rastplats i Hälsingland.

Stressad chaffis köper macka på truckstop i Örebro. Foto: Jan Lindkvist

Kissa i tid!

Hälsa. Fast i köer? Passagerare i bilen? Vårda blåsan som din bästa vän! Bärgaren Tuija Paasila och fjärrbilsföraren Freddy Welle vet vad det kostar – att inte gå på toa i tid.

Efter åtta dagar och två kurer med antibiotika mot njurbäckeninflammation och blodförgiftning är Tuija Paasila tillbaka på jobbet hon älskar, som bilbärgare. Foto: Justina Öster

”Man kan inte vara så pryd”

Hälsa. Tuija Paasila öppnar den bakre ”räddaren i nöden-luckan” på bärgningsbilen. Bakom den kan hon huka sig ner, om det kniper. – Man kan inte vara alltför pryd i den här branschen, säger hon.

Vid sidan av vägen
Bensinmack, kafé med butik och onödiga prylar i överflöd som reas ut. Här finns gott om plats för stora ekipage. Mr Li:s övergivna dröm om en handels- och kulturplats med hotell, restaurang och Kung fu-tempel är till stora delar bakom lås och bom. Men idéer finns.

Drakporten till Kina kantad av skandaler

Mini-Kina. Säkert har du sett det sticka upp i underligt majestät. Som om en jätte greppat en näve Kina och kastat ut bland barrträden vid E4:an i Älvkarleby. Jätten var miljardären Li Jingchun, Mr Li. Nu har han sålt sin dröm.

Jan Fleischmann, tidningsbud Mariestad

Nattjobb

Tidningsbud. "Vi kommer från Jemen, Sverige, Afghanistan, Irland, Gambia och fler länder. Alla arbetar vi för NWT Direkt med att dela ut tidningar och paket i norra Skaraborg." Jan Fleischmann är tidningsbudet som själv dokumenterat sitt och arbetskamraternas nattliga slit.

Medlemmarna på arbetarkooperativet träffas en gång i veckan för ett obligatoriskt möte. Foto: John Antonsson

Cykelbud i Malmö startade eget kooperativ

Cykelbud. Alternativa Kuriren bildades av längtan efter att få vara något annat än en siffra i gigföretagens kalkylark. På det cyklande arbetarkooperativet finns inga chefer och varje arbetare har en röst.

Kultur
Demonstration i Stockholm år 1899. (Fotograf okänd, lån av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.)

Osäker framtid för första maj

Arbetarrörelsen. Internationalen, röda fanor och tal om vägen mot ljuset, inför tusenden på stadens stora torg. Eller streamat genom Facebook? Förstamaj-firandet genomförs i år åter digitalt, på grund av pandemin. Frågan är om det innebär slutet på historien om Rörelsens egen helg.

Ett år med corona
Flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten tycker att läget börjar ljusna ”även om det finns svårigheter kvar att övervinna”. Efter varierande permitteringsgrad är han tillbaka på 80 procent arbete vid Arlanda.

”Osäkerheten är jobbigast”

Flyget. Kasten har varit många för flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten. Fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan under ett års pandemi. – Kommer vi att klara det? Vad händer när permitteringsstödet löper ut?

Väntan, hopp som glimmat till och ny väntan. Efter ett år med corona är flygets framtid ännu oviss och hallarna ganska tomma på Arlanda.

Flyget behöver konstgjord andning

Krisbransch. Permitteringar, varsel, uppsägningar, tänt hopp som släckts igen. Ett års kamp mot corona har tärt hårt på flygbranschen. ”Flyget ligger i respirator, väntar på vaccin och hävda inreseförbud”.

Namnet lever kvar i utbildningscentret, som ligger i Varbergs utkant. Åkeriet startade utbildning av yrkesförare redan i början av 1980-talet. Sedan mitten av 1990-talet driver C-R Utbildning trafikskola och, på entreprenad för kommunen, gymnasiets transportprogram.

Vad hände med C-R Johanssons åkeri?

Åkeri. Anrika C-R Johansson var ett av Hallands största, obundna åkerier med kunder som Arla och Posten. För jätten GDL skulle köpet av familjebolaget bli en förstärkning i Västsverige. Knappt tre år senare återstår en bråkdel. Och den sista mars fick ytterligare 13 anställda gå.

Las & rätt
Enigt i LO i juni förra året. Dåvarande ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, IF Metalls Marie Nilsson och Kommunals Tobias Baudin på presskonferens där las-utredningen totalsågades.

Las – omstridd från start

Arbetsrätt. Förändrad, ”moderniserad”, arbetsrätt var ett krav från Centern och Liberalerna. Utan deras stöd hade Stefan Löfven inte kunnat bilda regering efter valet 2018. Januariavtalet mellan partierna innebär bland annat att turordningsreglerna i anställningsskyddet ses över.

Sofie Rehnström beskriver las som ett kommunicerande kärl: Varje förändring påverkar hela lagen och därmed nivån på anställningsskyddet. Som redan är försvagat enligt LO-juristen.

”Anställningsskyddet är redan försvagat”

Arbetsrätt. Sofie Rehnström beskriver las som ett kommunicerande kärl: Varje förändring påverkar hela lagen och därmed nivån på anställningsskyddet. Som redan är försvagat enligt LO-juristen.