Kissnödiga män och kvinnor
Close
Tidspassningen pressar färdtjänstchaufförerna. Många hinner inte gå på toa i tid.
Close
Blås inte blåsan på rasten

Chaufförer ska inte behöva göra på sig

Arbetsmiljö. Hälften av färdtjänstförarna som svarade på en enkät gjord av Transport i Göteborg uppgav att de någon gång inte hunnit på toa i tid. – Anmärkningsvärt. Det visar att vi måste ta frågan om pauser på allvar.

Så säger regionala skyddsombudet Johan Nyman på Transports avdelning i Göteborg. Den lokala enkäten genomfördes i slutet av förra året. Frågorna skickades ut till 305 chaufförer och 70 av dem svarade. Tre fjärdedelar av dem var män och medelåldern ganska hög. Ungefär hälften var mellan 46 och 60 år, en dryg fjärdedel över 60 och en minoritet under 30 år.

– Det här är ingen vetenskaplig undersökning, men vi bedömer att resultatet speglar åldersstrukturen ganska väl i branschen med en hög andel äldre och få kvinnor.

Johan Nyman, RSO på Transports Göteborgsavdelning. Foto: Avdelning 3
Johan Nyman, RSO på Transports Göteborgsavdelning. Foto: Avdelning 3

Ska färdtjänst- och sjukresebranschen kunna rekrytera fler kvinnor och unga för att ersätta dem som går i pension krävs krafttag, menar Johan Nyman.

– Det är svårare för kvinnor att gå ut i en buske och kissa i brist på toalett, så det här är också en jämställdhetsfråga.

Hög stress

Enkätsvaren ger en vink om att förarna upplever stor stress, hög arbetsbelastning och brist på återhämtning. Arbetsmiljölagen och skrivningar i kollektivavtal mellan arbetsgivare och fack skiljer på rast och paus.

På rasten kan du lämna arbetsplatsen och äta lunch, till exempel. Rasten är obetald och du behöver inte vara tillgänglig på telefon eller sms.

Pauser, alltså kortare uppehåll, ska läggas in i arbetstiden. De är mindre reglerade men däremot betalda. Pauser kan användas för toabesök eller fika med kollegorna. Hur många eller långa pauserna ska vara regleras inte i lagen, men arbetsgivaren är skyldig att lägga upp arbetet så att du hinner ta paus, när du behöver. (Antagandet om fem minuters paus per timme är en myt.)

Att döma av enkäten får majoriteten av förarna nu sina raster, även om vissa fortfarande har problem. Frågan om pauser är däremot fortsatt olöst och behöver lyftas, poängterar Johan Nyman.

– Vår enkät visar att över 85 procent arbetar mer än två och en halv timme i sträck utan att få paus under en normal arbetsdag.

Att förarna inte hinner på toa i tid kan tolkas på olika vis, allt från att ställa sig bakom en buske till att verkligen kissa på sig.

– Vi har nåtts av rapporter om att förare gjort i byxan, så det är verkligen allvarligt. Sådana tillbud borde rapporteras, men att det inte sker är förståeligt: Chauffören skäms, fast det är ett systemfel.

Att förarna måste meddela trafikledningen när de lämnar bilen för paus eller rast sätter käppar i hjulet. Liksom viten och böter till åkarna om tiderna inte hålls.

– Tidspassningen pressar chaufförerna. De upplever att de inte kan ta de pauser de behöver och inte lämna bilen när de har passagerare, säger Johan Nyman.

För få pauser

Han refererar till domar och praxis och förordar pauser efter två till två och en halv timmes arbete. Men i enkäten svarar sex chaufförer av tio att de inte får tillräckligt med pauser.

Ytterst handlar frågan om upphandlingarna av sjuk-, färdtjänstresor och skolskjuts, konstaterar han. Göteborgsavdelningen har därför presenterat resultaten av enkäten för kommunledningen. Syftet är att lyfta chaufförernas situation och arbetsvillkor.

– Priset ska inte vara det enda som styr när resorna upphandlas. Beslutsfattarna måste ta hänsyn till att chaufförerna får sina nödvändiga pauser och raster, som andra yrkesgrupper, säger Nyman. Han jämför med industriarbetarnas förmiddagskaffe, lunchrast och eftermiddagsfika.

Men pauser handlar inte bara om att tillgodose sina mest basala behov som att gå på toaletten utan om återhämtning i stort. Det som gör att människor håller över tid, stressar ner, orkar mer och mår bra, betonar han.

– Det handlar om att gå ur bilen, sträcka på benen och få frisk luft. Ta en kopp kaffe och prata med kollegorna. Arbetet är ensidigt, hårt styrt och bundet. Majoriteten av förarna upplever också de får besvär i knän, axlar, rygg och nacke så pauser är verkligen viktigt, säger Johan Nyman.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Ungas kommande pensioner. Illustration: Mattias Käll

Kommer dagens unga kunna leva på sin pension?

Pensioner. Den transportarbetare som föddes 2001 och började arbeta som 20-åring kan räkna med pension tidigast vid 67 år. Och om det ska bli en hygglig pension måste hen fortsätta jobba till minst 70.

Claes Thim, ombudsman Transport avd 5 Stockholm. Foto: Petra Hägglund

Nu ökar dödsolyckorna på jobbet igen

Debatt. Pandemin är långt ifrån över men om vi ska nämna något positivt så har allt fler kunnat gå tillbaka till arbetet. Nu var det väldigt många som inte kunnat arbeta hemifrån men åtskilliga arbetsplatser stängde ner eller minskade kraftigt på sin verksamhet. Baksidan? Från minskade dödsolyckor ser vi nu helt plötsligt en ökning. Elva arbetare fler än 2020 har fått sätta livet till på grund av livsfarlig arbetsmiljö. Totalt 42 människor som är våra vänner, mammor, pappor eller syskon som aldrig mer fick komma hem.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Stora olycksrisker inom e-handel

Arbetsmiljö. Risken för skadlig stress, förslitningsskador och olyckor bland arbetare inom den växande e-handeln är alarmerande. Och arbetsmiljön har stora brister – åtta av tio arbetsgivare brister i arbetsmiljöarbete. Det visar inspektioner av terminaler och utlämningsställen som Arbetsmiljöverket (AV) genomför.

Ungas kommande pensioner. Illustration: Mattias Käll

Kommer dagens unga kunna leva på sin pension?

Pensioner. Den transportarbetare som föddes 2001 och började arbeta som 20-åring kan räkna med pension tidigast vid 67 år. Och om det ska bli en hygglig pension måste hen fortsätta jobba till minst 70.

Snabbkoll
Tjänsteförmåner, illustration av Mattias Käll

Förmån eller fälla – så funkar tjänstefringisarna

Förmåner. Hur stor vinst är det egentligen med bilen som arbetsgivaren ”bjuder” på? Och ger fri surf på jobbmobilen rätt att surfa hur mycket som helst, på vad som helst? Tjänsteförmåner ger inte vinst varje gång till den anställda.

Miljardmissen
Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Skolbussföraren Shabaz Jamal, ombudsman Lone Olsson och uppsökaren Jon Wall på parkeringsplatsen utanför Vellinge taxi.

”Utan avtal ingen klisterlapp”

Taxiprojektet. Regn, rusk och grillad korv. Skolbussföraren Shabaz Jamal skakar hand med ombudsman Lone Olsson. Men alla blir inte lika glada när Transports Malmögäng dyker upp för att märka bilar. Med kollektivavtal.

Minimilöner
Minimilöner EU. Grafik: Christina Ahlund

”Vi vill inte ha den här skiten i Sverige”

EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Svenskt Näringsliv fortsatt kritiskt mot minimilöner

EU. Svenskt Näringsliv tycker att kompromissen om minimilöner, som ministerrådet har förhandlat fram, är bättre än EU-kommissionens tidigare förslag. Men arbetsgivarorganisationen tycker fortfarande att det är dåligt med ett EU-direktiv om minimilöner.

Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

Kultur
Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.

Vem tror du att du är?

Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.

Folkmassa och siffror

Miljardmissen

Pensioner. Nästan 80 000 människor som har arbetat tillfälligt i Sverige har inte fått ut allmän pension som de har tjänat in. Totalt ligger över 6 miljarder kronor och väntar på dem i pensionssystemet. Och hos pensionsbolagen finns tjänstepension att hämta. Många vet inte vilka rättigheter de har. Nu efterlyser Transport mer information.

Bidhu Bhushan Das. Foto: Kamilla Kvarntorp

”Många kollegor vet inget om svensk pension”

Pensioner. Flera utländska bud som Transportarbetaren har träffat har inga eller dåliga kunskaper om sin svenska pension. De som vet att de tjänar in till pensionen vet inte hur de ska göra för att få ut pengarna.

Kjell Rautio jobbar som utredare på LO. Han har skrivit och debatterat om sjukförsäkringen i mer än tio år.

”Inkomstskyddet måste förstärkas”

7 frågor. Hur trygg är den som blir sjuk? Och vad betyder regeringens nya giv om sjukförsäkringen? Kjell Rautio, LO:s expert på sjukförsäkringar, svarar på sju frågor.