Biodrivmedel klimatsmartare än elbilar
Tillverkningen av batteriet till en elbil genererar nästan lika stora koldioxidutsläpp som hela den övriga produktionen av bilen. Biodrivmedel är i nuläget det mest kostnadseffektiva sättet att minska trafikens klimatpåverkan.
Bakom slutsatserna står fysikstudenten Johan Kollberg, som i ett examensarbete vid Lunds universitet granskat vilka fossilfria drivmedel som är mest kostnadseffektiva.
– Lösningen mot en fossiloberoende fordonsflotta består sannolikt av en kombination av biodrivmedel och elektriska drivlinor. Inget enskilt alternativ kan ensamt lösa alla utmaningar, säger Johan Kollberg i en kommentar.
Sverige har antagit hårda krav på minskade klimatutsläpp från transportsektorn. Den stora frågan är vilka drivmedel som ska ersätta fossil olja, kol och gas.
Många debattörer förespråkar el. Kruxet är att framställningen av elbilar – och särskilt batterierna – medför stora utsläpp av koldioxid.
Johan Kollberg har studerat hela livscykeln hos olika fordon, motorer och bränslen. Han kommer fram till att biometanol av vete och biodiesel gjord på skogsråvara, tallolja, ger mest klimatnytta per satsad krona.
Studien utgår från en personbil som rullar 20 000 mil.
Drivs den av en dieselmotorer som i stället för fossilt bränsle tankas med ren biodiesel, HVO, så kostar klimatinsatsen 1 207 kronor per reducerat ton koldioxid. För RME är prislappen något högre, 1 368 kronor.
Bensinbilen då? Här fylls tanken i stället med ”alkoholerna” biometanol eller bioetanol. Nu kostar varje reducerat ton 1 504 kronor (metanol) och 2 037 kronor (etanol). Att bensinbilen halkar efter dieseln beror på högre bränsleförbrukning och högre kostnader för framställningen av drivmedlen.
Elbilen med batteri klarar sig betydligt sämre, enligt livscykelanalysen. Baseras produktion och drift på en mix av svensk el hamnar kostnaden – per minskat ton koldioxid – på närmare 4 300 kronor. Skulle elen komma från kolkraft blir notan närmare 13 800 kronor.
Johan Kollberg pekar på andra faktorer som spelar in för trafikens klimatpåverkan. En dieselbil som bantas från 1 600 kilo till 1 200 kilo får 16 procent lägre bränsleförbrukning. Samma koncept på en bensinbil ger 13 procents minskning.
Mindre cylindervolym ger också påtagligt positiva effekter.
Elbilens facit kan förbättras på flera sätt. Den gör sig bättre i tätort, än på landväg. Orsaken är att inbromsningarna i tätortstrafiken kan tas tillvara av elmotorn, som förvandlas till generator.
Elbilen drar också dubbel så mycket energi i motorvägsfart som i stadstrafik. Bensin och dieselbilar drar ungefär lika mycket oavsett var de körs.
Det är alltså smart att köra elbil i stan. Där kan batteripacket göras mindre, med mindre klimatpåverkan i produktionsprocessen som följd. På pluskontot finns också nollutsläpp av kväveoxider och partiklar på platser där flest människor bor.
Johan Kollberg menar att det ur miljösynpunkt är en dålig idé att skapa elbilar med så lång räckvidd som möjligt. Ju större batterier desto större utsläpp under tillverkningen.
På motsvarande sätt är det viktigt att få ned storleken på diesel- och bensinbilar, för att minska motorernas förbrukning.
Elektrifierade vägar kan förändra ekvationen för elbilar. Störst koldioxidutsläpp skapar elbilen under själva produktionen. När den väl är klar bör den rulla många mil. På el som producerats klimatsmart.
