Ledare

Bered dig på ett liv som fattigpensionär

Ledare. Är du strax över 20 år och lastbilschaufför? Då kan du på ålderdomen se fram mot ungefär 11 400 kronor i pension från staten, förutsatt att du pallar att köra till fyllda 65 år.

Alltså 11 400 spänn. Minus skatt. Betyder runt 8 500 i fickan.

Jämför det med din lön som fjärrchaufför som antagligen ligger kring 28 000–29 000 kronor, brutto. Ett tapp på minst elva tusen netto varje månad, klarar du det?

Det är inget skämt. Nya larmrapporter visar att den som är född kring år 2 000 bara kommer att få ut 40 procent av slutlönen i allmän pension från samhället.

Det kan jämföras med farfar, född i slutet av 1930-talet. Han lyfter inte fullt ut 65 procent av slutlönen, som tanken en gång var med det gamla pensionssystemet (ATP). Men väl drygt 60 procent.

Räknar man in även tjänstepension får farfar faktiskt uppåt 75–80 procent av slutlönen i pensionskuvertet.

Hur kunde det bli så här?

”Ni lever för länge. Vi visste inte att medellivslängden skulle öka så mycket!” Så försvarar sig arkitekterna bakom det nya reformerade pensionssystem som sjösattes på 1990-talet.

Skrev jag reform?

Förlåt. I mitt huvud för ordet ”reform” tanken till något positivt. Fast det gäller ju inte i debatten om las. Där betyder reformera att man försämrar tryggheten för arbetstagarna.

Inget blev positivt med det nya pensionssystemet. Inte ens staten är vinnare. Det nya systemet hyllades som robust och hållbart, men det visade sig ganska snart att det inte kommer att funka.

Varför? Jo, för att vi löntagare fortsätter att gå i pension kring 65 år. Inte vid 70, som vi skulle behöva om den nya pensionsmodellen ska överleva.

Så du som är kring 20 år i dag: Vad göra? Bli fattigpensionär? Dö tidigt? Eller jobba tills du stupar?

Ett fjärde alternativ är att ”reformera” pensionssystemet. Igen. Det skulle kräva att vi alla sätter av mer av lönen till ålderdomen.

Vill du det? Redan nu betalar du över 20 procent av din lön till din egen pension. Och till farfars. Du visste väl att farfar och hans generationskamrater inte har en egen jättehög med pengar liggande i någon AP-fond? Hela det gamla systemet bygger på solidaritet. Att de arbetande generationerna år efter år pröjsar för de som redan gått i pension.

När jag skrev att du som ung lastbilschaufför bara får ut 11 400 kronor vid fyllda 65 så är det inte helt sant. Många har tjänstepension också.

På fackligt språk kallas det avtalspension. Förhoppningsvis ska den ge åtminstone 5 000–6 000 kronor i extra tillskott varje månad.

Fast det finns ett aber. Tjänstepension förutsätter att du jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal.

Så om du inte har avtal, börja bråka rejält med arbetsgivaren! Och även med facket.

Eller byt jobb.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Transport stämmer åkeri: ”Vägrade ge information”

Arbetsrätt. Det var åkeriet i Kungsbacka som kallade till förhandling inför anlitande av bemanningsbolag utan kollektivavtal. Men när Transports förhandlare ville ha information om de anställdas villkor tog det stopp. Nu har facket stämt åkeriföretaget i Arbetsdomstolen.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

När facket är starkt vågar medlemmarna höja rösten

Debatt. Vi som arbetar på vägarna, i hamnarna och på terminalerna vet att trygghet inte bara handlar om försäkringar. Trygghet handlar om att våga säga ifrån när något är fel – och om att veta att man inte står ensam när man gör det.

Peter Winsén. Foto: Martin Hörner Kloo

Delpension från 62 – så går det till

Avtalat. Under avtalsrörelsen 2025, infördes möjlighet till delpension i flera av Transports avtal. Så här ska det fungera:

När facket är starkt vågar medlemmarna höja rösten

Debatt. Vi som arbetar på vägarna, i hamnarna och på terminalerna vet att trygghet inte bara handlar om försäkringar. Trygghet handlar om att våga säga ifrån när något är fel – och om att veta att man inte står ensam när man gör det.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Lata speditörers paradis

Logistik. I en nattbuss på väg från jobbet kom jag i samspråk med föraren om våra respektive yrken. Han menade. – Att köra buss är bättre än att köra lastbil för här går paketen på själva. – Kan så vara, sa jag. Men mina paket är tysta och bråkar aldrig…

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Julfrid – och tack för att du läser oss

Ledare. Julen ska vara varm och glädjefylld, inte ett maraton av måsten. Låt oss släppa taget om perfektionen och hjälpas åt, så tindrar både barn och vuxna lite mer.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Skit i nyårslöften – välj intentioner

Tid för förändring. Om bara några dagar är det nyårsafton och då hopar sig förväntningarna. Mitt i nyårskvällen står vi och tittar upp mot himlen där raketerna avlöser varandra. Och just där och då ska nyårslöften avges och löften staplas på varandra.

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

Kortare arbetstid högt på agendan

Ordförandeord. År 2025 närmar sig sitt slut och jul- och nyårshelgerna är nära. Året som gått har varit minst sagt hektiskt. Det har varit en långdragen avtalsrörelse, som för oss i Transport pågått från mars till oktober.

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.