Ledare

Bered dig på ett liv som fattigpensionär

Ledare. Är du strax över 20 år och lastbilschaufför? Då kan du på ålderdomen se fram mot ungefär 11 400 kronor i pension från staten, förutsatt att du pallar att köra till fyllda 65 år.

Alltså 11 400 spänn. Minus skatt. Betyder runt 8 500 i fickan.

Jämför det med din lön som fjärrchaufför som antagligen ligger kring 28 000–29 000 kronor, brutto. Ett tapp på minst elva tusen netto varje månad, klarar du det?

Det är inget skämt. Nya larmrapporter visar att den som är född kring år 2 000 bara kommer att få ut 40 procent av slutlönen i allmän pension från samhället.

Det kan jämföras med farfar, född i slutet av 1930-talet. Han lyfter inte fullt ut 65 procent av slutlönen, som tanken en gång var med det gamla pensionssystemet (ATP). Men väl drygt 60 procent.

Räknar man in även tjänstepension får farfar faktiskt uppåt 75–80 procent av slutlönen i pensionskuvertet.

Hur kunde det bli så här?

”Ni lever för länge. Vi visste inte att medellivslängden skulle öka så mycket!” Så försvarar sig arkitekterna bakom det nya reformerade pensionssystem som sjösattes på 1990-talet.

Skrev jag reform?

Förlåt. I mitt huvud för ordet ”reform” tanken till något positivt. Fast det gäller ju inte i debatten om las. Där betyder reformera att man försämrar tryggheten för arbetstagarna.

Inget blev positivt med det nya pensionssystemet. Inte ens staten är vinnare. Det nya systemet hyllades som robust och hållbart, men det visade sig ganska snart att det inte kommer att funka.

Varför? Jo, för att vi löntagare fortsätter att gå i pension kring 65 år. Inte vid 70, som vi skulle behöva om den nya pensionsmodellen ska överleva.

Så du som är kring 20 år i dag: Vad göra? Bli fattigpensionär? Dö tidigt? Eller jobba tills du stupar?

Ett fjärde alternativ är att ”reformera” pensionssystemet. Igen. Det skulle kräva att vi alla sätter av mer av lönen till ålderdomen.

Vill du det? Redan nu betalar du över 20 procent av din lön till din egen pension. Och till farfars. Du visste väl att farfar och hans generationskamrater inte har en egen jättehög med pengar liggande i någon AP-fond? Hela det gamla systemet bygger på solidaritet. Att de arbetande generationerna år efter år pröjsar för de som redan gått i pension.

När jag skrev att du som ung lastbilschaufför bara får ut 11 400 kronor vid fyllda 65 så är det inte helt sant. Många har tjänstepension också.

På fackligt språk kallas det avtalspension. Förhoppningsvis ska den ge åtminstone 5 000–6 000 kronor i extra tillskott varje månad.

Fast det finns ett aber. Tjänstepension förutsätter att du jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal.

Så om du inte har avtal, börja bråka rejält med arbetsgivaren! Och även med facket.

Eller byt jobb.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Bakficka på jeans med två sedlar nedstoppade

Så blev de nya lönerna

Löner. Alla utom ett av Transports kollektivavtal är färdiga. Här är de nya lönerna – och så tycker facket, arbetsgivarna och arbetarna om de nya avtalen.

Kristina Sjöberg. Foto: Petrus Iggström

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Utlandstransporter

Hur fungerar rast och vila vid utlandstransporter?

Transport. Pontus undrar över kör- och vilotider för utlandstransporter. Börje vill veta om han fick rätt ersättning då han jobbade extra i midsomras. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Arbetsgivare, bered er på en match

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i princip klar för denna gång. Avtal har tecknats för alla Transports yrkesgrupper. Vissa har löst sig lättare än andra och på en del avtalsområden har vi tvingats varsla om konflikt för att nå fram.

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.