Ledare

Både plus och minus med samordning

Ledare. Det drar ihop sig till en oviss avtalsrörelse. Två LO-förbund har redan deklarerat att de inte tänker acceptera samordnade lönekrav och den normerande roll som industrin länge haft.

Först ut bland avhopparna var Pappers. Förbundet kräver fyra procent i lönelyft.

Saknar verklighetsförankring! mullrade arbetsgivarna.

Även IF Metall knorrade över Pappers friåkning.

Samtidigt växer kritiken mot industrins dominans när det så kallade märket spikas i LO-borgen.

I oktober var det Kommunals tur att hoppa av från samordningen. Utjämningen mellan män och kvinnor går alldeles för långsamt, hävdar Kommunalbasen Tobias Baudin, som klargjort att LO:s största fackförbund kommer att kräva mer till kommunalarna än vad andra får.

Kräver förändring

De fem förbunden i 6F är annars den grupperingen som mest ihärdigt krävt en förändrad löneprocess.

6F får tungt eldunderstöd av Lars Calmfors och andra inflytelserika ekonomer som hävdar att många år av låga löneökningar skapat problem för Sverige. Bland annat för låg inflation.

Många ekonomiska bedömare anser att den svenska tillväxten till stor del drivs av inhemsk efterfrågan. Är det då rimligt att den konkurrensutsatta exportindustrin, som stadigt tappar jobb, fortfarande ska vara normerande för alla?

Jo, hävdar industrins parter och målar upp skräckbilder av 1970-och 1980-talen då fackförbunden tävlade med varandra i lönematchen och inflationen nådde tvåsiffriga nivåer.

I kraven på återhållsamhet får arbetsgivarna draghjälp av en lågkonjunktur som ser ut att komma snabbare än väntat. Låga lönehöjningar, helst nollbud, är annars ett arbetsgivarmantra som fackets förhandlare vant sig vid. Oavsett konjunkturläge.

Fallande kronkurs

En faktor talar arbetsgivarna tyst om. Den svenska kronkursen. På bara några år har den fallit med över 20 procent. Ett ras som gjort att arbetskraftskostnaderna gått ner dramatisk för svenska företag – jämfört med viktiga konkurrentländer som Tyskland.

Transport då?

Det är ett förbund som både gynnas och missgynnas av en strikt LO-samordning. Pressade grupper som taxiförarna skulle ha mycket svårt att få ut samma lönelyft som andra LO-arbetare, utan draghjälp från det stora kollektivet.

Lastbil och bevakning är två branscher som skriker efter folk. Enligt marknadslogiken borde efterfrågan pressa upp lönerna. Det är troligt att LO-samordningen – och arbetsgivarnas ändå hårdare samordning – fungerat som en broms för åkerichaufförernas löneutveckling.

Det är möjligt att det vi ser nu är början till en återgång. Till en ordning då LO:s 14 fackförbund körde egna race. Mot sig har de ett arbetsgivarläger som kommer att bjuda stenhårt motstånd.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

De talar 1 maj 2026

Första maj. På fredag samlas arbetarrörelsen till sin internationella högtidsdag. Politiker och fackliga ledare talar på en lång rad platser runt om i landet – här hittar du information om några av dem.

Kristina Sjöberg. Foto: Petrus Iggström

Behöver man ha extra mycket skinn på näsan?

Ledare. Flera yrken som Transport organiserar utsätts mer än andra för hot och våld. Några av yrkena ingår i förolämpningslagen som kom förra året.

Arbetsdomstolens entré

Transport i domstol för Teslavarsel

Arbetsrätt. I december 2023 varslade Transport om sympatiåtgärd i Teslakonflikten: blockad av all avfallshantering vid elva bilverkstäder. Biltrafikens Arbetsgivareförbund stämde ett halvår senare fackförbundet för brott mot varselplikten enligt mbl. I mars hölls rättegång i Arbetsdomstolen.

Förare kan köra taxi på dagen och buss på kvällen, utan att någon ser arbetstiden

Debatt. I stora delar av transportsektorn saknas samordnad kontroll av arbetstid. Förare kan arbeta inom taxi, färdtjänst eller lätta lastbilar utan färdskrivare och därefter köra buss med ansvar för många resenärer. När systemen inte hänger ihop riskerar trafiksäkerheten att bygga mer på förarens egen redovisning än på faktisk kontroll.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Vägpirater

Hot och våld. Under alla mina år längs vägarna har jag aldrig blivit utsatt för fysiskt våld. Stölder ja, och hot, förtäckta eller öppna. Och ett par gånger för uppenbar skuggning.

Kör ut dem!

Migration. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

Ingen liten skitsak

Arbetsvillkor. AI-bubblan är något alla talar om. Den handlar om tusentals miljarder – dollar. Många gånger mer än exempelvis den svenska statsbudgeten. När och om bubblan spricker kan det bero på något helt oväntat.

Privatpersoner döms men företag får filma

Debatt. Sverige har förbud mot avbildning av skyddsobjekt. Den privatperson som råkar filma fel plats kan drabbas av omfattande konsekvenser – även utan uppsåt. Samtidigt hanteras systematisk inspelning i arbetslivet betydligt mjukare.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Erfarenheter som inte går att hänga av sig

Hot och våld. För några krönikor sedan skrev jag om den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman och den här texten kanske kan ses som en fortsättning på samma ämne. Det handlar återigen om negativa erfarenheter som inte går att hänga av sig tillsammans med uniformen.

Allt kan vara fejk

AI. Jag skrollar genom mitt flöde och vet inte längre vad som är verkligt. Det är inte bara att folk använder filter när de lägger ut foton, det är att allt kan vara fejk. Allt! Kommer ni ihåg klippen från Ryssland med människor som åker rutschkana från höghus ner i enorma snömassor? Några av klippen var äkta medan andra var AI-genererade.

På Island finns hoppet och inspirationen

Politik. Det är valår i år och enligt opinionsmätningarna ser det bra ut för S men … Tänk om Tidöpartierna, med SD i spetsen, får så många röster att de återigen kan bilda regering och denna gång får SD också ministerposter. Ja, då är det lätt att mista hoppet för såväl demokrati som fackliga rättigheter.

Hot och våld

Behöver man ha extra mycket skinn på näsan?

Ledare. Flera yrken som Transport organiserar utsätts mer än andra för hot och våld. Några av yrkena ingår i förolämpningslagen som kom förra året.

Hot och våld

Du ska aldrig behöva acceptera hot och våld

Ordförandeord. Hot, våld och rädsla på jobbet är tyvärr något många möter. För dig som är taxichaufför eller kabinanställd kan det vara aggressiva resenärer.

Tommy Wreeth (Foto: Emil Flisbäck), Tommy Jonsson (Foto: John Antonsson) och Jimmy Ovesson (Foto: John Antonsson)

Öppna upp för allmängiltigförklaring av utstationeringsavtal!

Debatt. Arbetsmarknaden är ständigt under förändring, kapitalet finner alltid nya vägar för att kringgå regelverk, och för att försvåra för våra myndigheter och fackförbund att utföra kontroller och teckna kollektivavtal.

Vill S ha min röst krävs en rejäl gir åt vänster

Debatt. Jag beundrar verkligen mina kamrater som engagerar sig i Socialdemokraterna och som försöker få till förändringar. Att Reformisterna växt och nu är S största partiförening och att fackligt aktiva kamrater finns på partiets listor ger hopp. Men uppförsbacken är ändå för lång för mig och den tycks bli allt längre.

Trygg trafik kräver politiskt mod

Ledare. Vinterns isgata har ännu en gång visat att landets förare håller Sverige rullande under villkor som ingen politiker själv skulle acceptera. Samtidigt som valåret drar i gång fortsätter bristerna i arbetsmiljö, rastplatser och grundläggande hygienmöjligheter att ignoreras. Förarna förtjänar mer än vackra ord – de förtjänar trygghet, respekt och konkreta förbättringar.

Kortare arbetstid är viktig för oss alla

Ordförandeord. Hur ska Transport lösa frågan om arbetstidsförkortning? Den frågan ställs mest när jag träffar förbundets medlemmar. Många är frågande till hur arbetstiden ska kunna kortas när jobbet knappt hinns med i dagens system.