Aj, aj, lägga handen i en myrstack … Gör det inte ont? ”Nej, det kliar lite”, hävdar insektskocken Ola Albrektsson. Så gör han för att fånga myror till dagens insektstacos. Myrorna smakar syrligt, som citron och lime.
Close
Aj, aj, lägga handen i en myrstack … Gör det inte ont? ”Nej, det kliar lite”, hävdar insektskocken Ola Albrektsson. Så gör han för att fånga myror till dagens insektstacos. Myrorna smakar syrligt, som citron och lime.
Close
Kultur

Käka myror?

Nymat. Hos insektskocken Ola Albrektsson kittlar de dödsskönt i kistan. Och ger en syrlig smak på tungan – både tillagade och levande. Vi pratar nymat över några insektstacos i det gröna.

Insektskocken Ola Albrektsson. Foto: Justina Öster
Insektskocken Ola Albrektsson. Syrsor och myror bidrar med protein.. Foto: Justina Öster
Insektskocken Ola Albrektsson. Foto: Justina Öster
Insektskocken Ola Albrektsson. Insektsfärs. Foto: Justina Öster
Insektskocken Ola Albrektsson. Insektstaco. Foto: Justina Öster
Insektskocken Ola Albrektsson. Foto: Justina Öster

Våren har kommit av sig men fåglarna sjunger, när vi parkerar bilen i en skogsglänta utanför Örebro. Ola Albrektsson försvinner snabbt bort mot två myrstackar, välbekanta skördeställen som brukar ge utdelning.

– Jaaa!

Han har funnit pricken över i:et som ska krydda och försköna anrättningen. Harsyra, små C-vitaminrika blad som påminner om klöver.

– De är så vackra och goda, smakar extra mycket nu på våren när de blommar.

Ola Albrektsson packar upp gasolköket, inhandlat långt innan det blev årets julklapp, och medhavd stekpanna. Bäst att laga coronasäkert, i det fria. Det passar honom, som tillbringat mycket tid i skog och mark med sin pappa. Han radar upp hackad tomat, rödlök och skivad purjolök mellan myrstackarna. Plockar sedan rädisor, riven ost och chilimajonnäs ur väskan.

Alltihop trygga ingredienser vi känner igen.

Men så visar insektskocken en burk med döda kryp, syrsor, inhämtade direkt hos en uppfödare. Frysta och tinade. Det är de han ska röra ihop till insektsfärs, tillsammans med några nävar ovetande myror, hemmagjord glace, olja, salt och peppar.

Ola Albrektsson lägger ner handen över den närmaste stacken. Hans favoriter, röda skogsmyror, skyndar till. Snart är hans hand ett svart myller.

Gör det inte ont?

– Man kan tro det men faktiskt inte. Det kliar lite av syran de ger ifrån sig och efteråt får man svagt rosa märken, men det är allt.

Fast ibland biter sig några små krigare sig fast i skinnet, vill inte släppa taget trots att Ola Albrektsson skakar med handen så att merparten faller ner i hans medhavda yoghurtburk. Några nävar till så har han sin skörd. Just här har Ola Albrektsson fyra stackar han brukar besöka. I en av dem har någon satt fula spår.

– Tråkigt, det är viktigt att inte förstöra. Jag vill ju kunna komma tillbaka hit. I Danmark, som kommit mycket längre med insekter i maten än vi, har jag sett kollegor gräva upp hela myrstackar.

Grejen är att samla myrorna så fria som möjligt från tallbarr och skräp när han samlar hem till frysen, förklarar Ola Albrektsson. Tänk: plocka svamp och slippa efterjobb vid spisen.

Umami

Himlen mulnar, ett litet stekmoln letar sig upp mellan granarna och kocken sträcker fram en sked med hoprörd syrs-smet. Insektsdelar som ben, huvud och antenner avtecknar sig. Lätt motvilligt för jag röran till munnen och upptäcker till min förvåning:

Det är gott. Smakar lite nötigt.

– Umami, säger Ola Albrektsson och ler. Den femte grundsmaken, lite som buljong och sjögräs.

Ola Albrektsson blandar mer protein i färsen.

Äta myror, varför då?

– För att de är så goda! Smakar citron och lime, ännu mer när man tar dem direkt så här.

Han fångar några myror i stacken och lägger direkt på tungan, hänvisar till mexikanska tacos med citron. Och berättar om danska krogar som ibland skiftar citron mot myror. Det är dags att ladda stekpannan med små tortillas. Albrektsson fyller dem med grönsaker, insektsfärs och garnerar med nyskördad harsyra. Jag glömmer att det är insekter jag äter och Sveriges kanske enda insektskock slår ut med armarna:

– När jag lagar vill jag skapa en upplevelse av en måltid. Det här kommer du att komma ihåg, liksom jag minns pappas makaroner med köttfärs i skogen.

Måltidsekolog är hans officiella titel efter utbildning vid Örebro universitet och praktik vid Restaurang- och Hotellhögskolan, Grythyttan. Ämnet greppar över hela livsmedelskedjan från jord till bord och siktar på hållbarhet. Fast Ola Albrektsson är varken miljöaktivist eller predikant för förändrad livsstil. Han äter det han är sugen på, vegetariskt och kött.

– Men det ska vara svenskt. Jag tycker man kan äta allt, men med måtta.

Vardagsmat

Insekter sägs i dag vara vardagsmat för minst två miljarder människor. Albrektsson räknar upp delar av Afrika, Öst- och Sydostasien, Syd- och Centralamerika.

– Både Finland och Danmark har kommit längre än Sverige när det gäller att sälja och servera insekter. Sverige tolkade EU:s regler väldigt strikt, innan insekter godkändes.

Vad behövs för att svenskar ska sätta gaffeln i insekter?

– Vi måste börja med den viktiga frågan: hur smakar insekter? Under min utbildning tog jag fram beskrivningar av smaken på olika insekter, ungefär som skyltarna på Systembolagets hyllor. Det är också stor skillnad på färska och frysta insekter. De färska smakar mer, torkade rekommenderar jag inte alls. De är mycket svårare att hantera.

Myror och syrsor, okej då. Men slingrande mjölmask…?

Ola Albrektssons recept är att servera maskar och insekter aptitligt, gärna insmugna i rätter vi känner igen, som tacos. Kräsmagade behöver ju inte börja med rostade mjölmaskar i fullformat (som sägs smaka ungefär som salta pinnar men med mer tuggmotstånd).

Maskarna kan malas till mjöl, mixas till färs och tillföra protein och fett till olika livsmedel. Google guidar också till en dansk tillverkare av ekologisk syrs-juice.

Smakar gott

Ute i världen äts insekter främst för att de anses smaka gott. De har högt näringsvärde och innehåller, förutom protein och fleromättat fett, olika mineraler och kostfibrer.

– En del insekter, som syrsor, innehåller också mycket järn och kan bidra till att motverka järnbrist. Vill du ha mer?

Ola Albrektsson borstar av förklädet och hämtar några myrnävar till. Sveriges lantbruksuniversitet skriver att insekter ”kräver betydligt mindre foder för att växa och ge kött”. Började vi spisa insekter skulle vår jordbruksmark ”kunna föda fler människor och utsläppen av växthusgaser minska”.

Men. Det tar nog några år innan småkryp ersätter falukorv i våra kök, tror Ola Albrektsson. Även om han själv ser fram mot att kunna plocka syrsor ur frysen i hembutiken. Till skolkök och krogar når nog insekter först om tio år, spår han.

– Motståndet är så pass stort och egentligen är det ju inte så konstigt. Vad har vi för associationer till insekter? Sjukdoms- och parasitbärare, mjölbaggar som skadedjur i mjölet. Det är inte så lätt att ändra på.

Mjölbaggar avger ett starkt sekret, upplyser skadedjursbekämparen Anticimex. Ola Albrektssons min antyder smaken. Fast det är baggens larver som lagas och de smakar faktiskt gott, tycker han.

Skildringar av insektsben och vingar som fastnar mellan tänderna finns. Fast dagens kock kontrar med att hallonkärnor och kött också gör det.

Ola Albrektsson bjuder på ännu en mini-taco, lagom för stekpannan.

Men hur ska en fullvuxen lastande och lossande chaufför bli mätt på det här?

– De får väl göra fler och större tacos! Fast det lär nog dröja innan insekter serveras på vägkrogar, ha ha. Redan vegetariskt är ju lite knepigt.

Som att plocka svamp

Ola Albrektsson får ibland gliringar om att stoppa i sig spyflugor eller höra att han kan väl gå ut i skogen och hämta mat. Fast riktigt så lätt är det inte. Han jämför med att plocka svamp och undvika de giftiga arterna i skogens skafferi. Själv bor han i lägenhet, saknar intresse för egen uppfödning och råder andra att vända sig till uppfödare. Som han.

Vad säger du till personer med ”neofobi”, rädsla för nya saker?

– Det är upp till var och en vad du vill äta. Jag moraliserar inte.

Fast Ola Albrektsson är nyfiken och ständigt på jakt efter nya smaker. Torsköga i Köpenhamn och grismatstrupe i Tokyo var riktigt vidrigt.

– Som att äta rent brosk, men ändå kul att ha testat. Snabbmakaroner med köttfärssås i skogen bräcker ändå det mesta, för att det var pappas!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

1945 invigdes Riksväg 6, ”Rikssexan” i folkmun, och 1962 bytte vägen namn till E3:an. Först 1992 blev det E20. Foto: Pernilla Ahlsén

E20 – en resa bland rövare och kungar

Örebro–Skara Genom de djupa skogarna i Tiveden och vidare ut på den öppna Västgötaslätten, förbi tusenåriga rastplatser och klassiska motell från bilismens guldålder. Med sitt strategiska läge är det här ett av landets viktigaste godsstråk och har varit det länge, även långt innan det blev motorväg. Följ med på en resa längs E20 – från Örebro till Skara.

Emma Brodin. Foto: Lilly Hallberg

”Jämställdhet är en fråga som angår alla”

Facket. Emma Brodin i Örebroavdelningen var med att dra i gång nätverket för kvinnor i Transport. Initiativet har spridit sig och i dag är fem avdelningar i gång.

Emma Brodin. Foto: Lilly Hallberg

Att kramas eller inte kramas post-covid

Gästkrönika. För inte så länge sen fick vi höra den goda nyheten och gissningen att vi kan släppa restriktionerna och börja återgå till det normala. Och det innebär en stor omställning för de flesta av oss.

Kultur
Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940. Foto: Mary Evans/AF Archive / TT Nyhetsbyrån

Det våras för nostalgin

Trendig känsla. Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.

Transportarbetaren testar
Transportarbetaren testade sex termosar för att se hur de klarade att hålla värmen under en hel arbetsdag. Foto: Pernilla Ahlsén

Dyraste termosen inte alltid bäst

Test. En bra termos är ett måste för dig som vill ha med dig varm dryck på jobbet. Men vilken ska man välja? Är en dyrare termos nödvändigtvis bättre? Nej, inte alltid, visar vårt termostest. Här guidar vi dig till den bästa termosen utifrån dina behov.

Respekttrappan
Respekttrappan. Illustration: Mattias Käll

Sju steg mot en schystare arbetsplats

Arbetsmiljö. Har ni fördomar på jobbet? Är ni arbetskamrater schysta mot varandra? Det kan alltid bli bättre. Med Respekttrappan är tanken att ni ska ta sju steg mot en mer inkluderande arbetsplats.

Olivera Pobra. Foto: Lilly Hallberg

Det ska inte vara valfritt att följa värdegrunden på arbetsplatsen

Regionala skyddsombudet. Olivera Pobra är regionalt skyddsombud på Stockholmsavdelningen. Hon kan tänka sig att arbeta med ett verktyg som Respekttrappan. Och tycker att det är självklart att alla ska delta i sådana aktiviteter om de erbjuds på jobbet.

Respektfullt bemötande och diskrimineringsfrågor ingår som en del i Byas introduktionsutbildning för blivande väktare. Foto: Bya

”Syna fördomar genom att prata om dem”

Bya. Bevakningsbranschen ska förmedla trygghet, därför är det extra viktigt med ett respektfullt och likvärdigt bemötande. Det framhåller Ronny Fredriksson, chef för arbetsmiljöenheten på Bya, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

Gustaf Järsberg

”Vi använder redan olika modeller i arbetsmiljöarbetet”

Transport. När medlemmar hör av sig till sin avdelning eller sina skyddsombud är arbetsmiljöproblemet ofta redan stort och infekterat. Gustaf Järsberg är central arbetsmiljösamordnare på Transport och berättar att det finns flera modeller att ta till hjälp.

Kriget i Ukraina
Hryhorij Varunok är chaufför och hjälper till att lasta ur en minivan med förnödenheter från Frankrike. Foto: Tadeusz Rawa

Chaufförerna krigets tysta hjältar

Hjälparbetare. De är de tysta hjältarna i krigets Ukraina. Chaufförer som kör lastbilar, bussar, minivans och personbilar. De ser till att humanitär hjälp kommer fram till krigsdrabbade områden och att flyende människor kan ta sig därifrån. Journalisten Tadeusz Rawa har för Transportarbetaren träffat några av dem.

Kultur
Ljudbokslyssnarna är lite mer svårflörtade än de som läser vanliga böcker. Om berättelsen inte fångar deras intresse från början är risken stor att de tröttnar och börjar lyssna på något annat i stället, konstaterar Daniel Åberg. Foto: Shutterstock

”En ljudbok måste fånga lyssnaren redan från början”

Berättare. Med den dystopiska ljudbokserien Virus blev Daniel Åberg en av de första svenska författarna att skriva direkt för ljudbokspubliken. Nu undervisar han andra författare i konsten att skriva berättelser som går hem i lurarna.

Snabbkoll
Två kvinnliga hemvärnssoldater bevakar kaj.

Hemvärnet för dig som är anställd

Försvar. Rekordmånga söker till hemvärnet och frivilligkårerna just nu. Men vad är det egentligen som gäller för dig som har ett jobb? Hemvärnet är halva försvaret. Den som är med kan när som helst kallas in för att hjälpa till vid kris eller för att skydda Sverige vid angrepp.

Möte med makten
Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin pratar valår med Transportarbetarens reporter John Antonsson. Foto: Pernilla Ahlsén

”Det har varit en tuff tid”

Val 2022. Den 11 september är det val i Sverige. LO kommer att satsa rekordmycket resurser på en socialdemokratisk valvinst. Men vad gör Socialdemokraterna för att förtjäna stödet? Partisekreterare Tobias Baudin lovar ett parti som visar Sveriges arbetare respekt och försvarar samtidigt svängningen i LAS-frågan.

Vägsträckan
Jätten Vist med Visingsö i sina händer. Konstnären Calle Örnemark (1933–2015) uppförde träskulpturen i Huskvarna i början av 1970-talet. Foto: Lilly Hallberg

På väg med svindlande utsikt

Vätterleden. Den har kallats Sveriges vackraste väg, också före namnbytet till E4 och innan epitetet ”motor” lades till – leden som sträcker sig utmed Vätterns djupa vatten. Häromåret firade första delen av Vätterleden 60 år.