;

Är demokratin självdestruktiv?

Krönika. Analyserna duggar tätt efter att det amerikanska folket valt Donald J Trump till president för en av världens mäktigaste nationer.

Frågan är: Hur kunde en person som under hela den långa valkampanjen hetsat mot folkgrupper, och krävt att motståndare ska fängslas, bli vald till president?
En som dessutom uppmanat folk som stöder ”the second amendment” i landets konstitution (det vill säga rätten att bära och använda vapen) att ”lösa problemet Hillary”, ett uttalande som allmänt uppfattades som en uppmaning till mordförsök. Som sagt, hur var detta möjligt?

Ordet demokrati är en sammanfogning av de grekiska orden demos = folket och kratos = styre, med den ungefärliga betydelsen ”folkstyre”. Ordet återfinns så tidigt som 1596 i den svenska historien. Den moderna demokratin uppstod i västvärlden på 1700- och 1800-talen, med Frankrike och USA som tidiga exempel. Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter, och om möjligheten att vara med och bestämma.

Jag tror att våra far- och morföräldrar och generationerna före dem skulle vara förvånade om de hade kunnat se vad det demokratiska styrelseskicket uträttat i vårt land. De hade säker varit lika förvånade över det ointresse som de demokratiska frågorna möter bland dagens medborgare. Demokrati förutsätter att man som medborgare utnyttjar möjligheten att vara med och bestämma om sin framtid.

Det gjorde cirka 50 procent av det amerikanska folket den 8 november 2016. Cirka 25 procentenheter av dessa 50 lade sin röst på Donald J Trump. Ja, ni läste rätt, det är endast en fjärdedel av USA:s befolkning som röstade fram presidenten som har alla förutsättningar att förändra världen till något vi inte vill vara med om. I vart fall om man ska tro på hans vallöften.

Är då demokratin självdestruktiv? Ja, om vi väljer det. Om en majoritet av medborgarna vänder demokratin ryggen och överlåter åt andra att bestämma – då är demokratin självdestruktiv. Det öppnar för andra ideologier som vi förknippar med hemska minnen och händelser som inträffade för inte allt för länge sedan.

Brexit i Storbritannien var egentligen inte en omröstning huruvida landet skulle kvarstå som medlem i EU eller ej. Det var snarare en omröstning mot etablissemanget i London. Resultatet av presidentvalet i USA kan knappast ses på något annat sätt, denna gång i Washington.

Likadant är det i Polen, Ungern och Turkiet, länder som genom demokratiska val fått despotiska ledare som utövar en diktatorisk makt. I dessa länder har domstolsväsenden starkt begränsats, och journalister har förbjudits att kritiskt rapportera om vad som sker. Politiska motståndare motarbetas med alla möjliga och omöjliga metoder.

Nästa år är det val i Frankrike. Det skulle inte förvåna om Nationella frontens ledare Marine Le Pen blir nästa president i ett demokratiskt val.

Det är nu hög tid att vi slår vakt om vår demokrati. Det är hög tid att arbetarrörelsen startar en folkbildningskampanj om demokratin och vårt samhälle – och framför allt vad som står på spel! Frihet, jämlikhet och demokrati eller fascism och rasism.

Valet är vårt!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Alexandras krönika. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Apropå första maj!

Politik. Donald Trump kan knappast sägas vara något strategiskt geni. Men frågan är hur mycket man kan anklaga just honom för att hela världen är i gungning i bränslebristens spår.

Alexandra Einerstam

På Island finns hoppet och inspirationen

Alexandras krönika. Det är valår i år och enligt opinionsmätningarna ser det bra ut för Socialdemokraterna men … tänk om. Tänk om Tidöpartierna, med Sverigedemokraterna (SD) i spetsen, får så många röster att de återigen kan bilda regering och denna gång får SD också ministerposter. Ja, då är det lätt att mista hoppet för såväl demokrati som fackliga rättigheter.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Valfusk?

Valbevakning. Media har spelat en icke obetydlig roll i årets valrörelse. Såpass att det kanske varit enklast om de själva fått utse en regering.

Det var i säck innan det kom i påse!

Politik. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Tiden AI frigör borde gå till arbetarna

Ny teknik. Någon mer än jag som minns Terminator? AI-nätverket Skynet har tagit makten, världen ligger i ruiner och några få i motståndsrörelsen kämpar emot den. Science fiction men tanken har stannat kvar: vad händer när vi ger teknik makt som vi sedan inte kan kontrollera?

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Makt. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

En sak vet jag om tid: Jag hann inte klart

Redaktionens krönika. Jag skulle gissa att det tar fem minuter för vår kaffebryggare att få fram en kanna kaffe. Jag vet att det tar exakt tio minuter för mig och barnen att ta oss ner till parkeringen. Allt som allt tar det ungefär 32 minuter från barnens skola till jobbets ytterdörr.

I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda

Replik. Pontus Blümes debattartikel tydliggör att Transportarbetarförbundets stämningsansökan vilar på en huvudsakligen ideologisk grund där tillsvidareanställning ses som den enda normen på arbetsmarknaden och andra sysselsättningsformer betraktas som atypiska. I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda.

Någonting bra har hänt!

Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!

En stolt ordförande

Ordförandeord. Efter många om och men så gick det ändå vägen i valet. Socialdemokraterna ska nu försöka bilda regering vilket är ett glädjande valresultat, eftersom det är Socialdemokraterna som står upp mest för frågorna som är viktiga för medlemmarna i Transport.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Redaktionens krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

;