Anne Richter: Vi mår dåligt av otrygga anställningar
Alla vet att otryggheten ökar i arbetslivet, men hur påverkas en människa egentligen av att ha en osäker anställning? Och varför ökar de otrygga jobben över nästan hela världen? Det är frågor som intresserar arbetsmiljöforskaren Anne Richter, som fått Afa Försäkrings stipendium på en miljon kronor för att forska på anställningsotrygghet.
– Mitt forskningsområde, anställningsotrygghet, är ju väldigt aktuellt nu. Titta bara på SAS och på den globala utvecklingen, svarar Anne Richter på frågan om varför just hon blivit den första som får Afa:s nya arbetsmiljöstipendium.
Att människor inte mår bra av att ha otrygga anställningar är redan välkänt, så Anne Richter ska snarare undersöka varför det är på det viset. Vilka är egentligen konsekvenserna av otrygga jobb?
– Till 99,9 procent påverkas vi negativt, både psykologiskt och fysiskt. Vad sysslar vi mest med? Arbetet. Många identifierar sig väldigt mycket med jobbet – och den första frågan man får när man träffar nya människor brukar ju vara ”Vad jobbar du med?”
– Så det berör oss väldigt djupt när vi oroar oss för att förlora jobbet. Hälsan påverkas genom att vi får högt blodtryck, och en konstant hög nivå av stresshormoner i blodet försvagar immunförsvaret.
Vissa studier tyder på att anställningsotrygghet ger högre prestation, enligt Anne Richter.
– Om jag är rädd att få sparken kanske jag jobbar hårdare, men den effekten är kortvarig. I förlängningen tappar man sitt engagemang. Och en organisation mår bra om de anställda visar det lilla extra och vågar ”tänka utanför lådan”, men när vi är stressade och oroliga får vi tunnelseende och gör bara det vi vet att vi kan.
– En annan sak som är viktig, inte minst för er i transportbranschen, är att stressade människor slarvar med säkerhets- och skyddsåtgärder. De gör fler fel, helt enkelt.
Varför ökar då otryggheten på arbetsmarknaden hela tiden? Anne Richter menar att den ”traditionella” karriären där man jobbade livet ut på samma arbetsplats, helt enkelt inte är hållbar i dag. Varken för den anställde eller för organisationen.
– Företagen arbetar på större marknader, arbetet går snabbare, den tekniska utvecklingen har gjort att vi är nåbara dygnet runt i stället för som tidigare mellan 9 och 5. Mycket av produktionen har mekaniserats vilket gett en förskjutning mot ett tjänstesamhälle. Det finns många orsaker.
– Vi kan aldrig gå tillbaka till den arbetsmarknad vi hade på 1950- och 60-talen, och det kanske inte heller är önskvärt. Att vi byter organisation oftare, innebär ju också att vi kan lära oss mer. Att arbetsmarknaden förändrats tycker jag nog att vi får leva med, men min forskning syftar till att minska de negativa konsekvenserna av det.
Hur hoppas du att dina forskningsresultat ska användas rent konkret?
– Till exempel till att utveckla bättre kommunikationskedjor i företagen. Hur en organisation kommunicerar förändringar är oerhört viktigt. Ett av de stora problemen, när man upplever anställningsotrygghet, är att man fortfarande befinner sig i den anställdes roll. När, eller om, man väl blivit av med sitt jobb – då har man ett tydligt beteendemönster att förhålla sig till.
– Man vet att man måste söka nytt arbete och så vidare. Men för den otrygge är allting mera oklart: Vad kommer att hända? Vad ska jag göra? De anställda behöver beslutsunderlag, och organisationen ligger alltid före i informationsflödet. Därför måste man vara väldigt rak och öppen med hur det ligger till.
Tack vare stipendiet kan Anne Richter under två års tid besöka olika utländska universitet, som kommit långt inom arbetsmiljöforskningen. Men där fokus ibland ligger på andra infallsvinklar än inom den svenska forskningen. Första steget blir Claremont-universitetet i Kalifornien, där man specialiserat sig på så kallad positiv psykologi.
– Då tittar man inte bara på negativa faktorer, utan även på vad som får människor att må bra och fungera bra på arbetsplatsen. Det är en gren av psykologin som kommit starkt från USA de senaste åren, förklarar Anne Richter.
Må bra-psykologi från Kalifornien, är man fördomsfull kan man tycka det låter lite flummigt…
– (Skratt) Det finns ju en del stereotyper, men den positiva psykologin är vetenskapligt beforskad precis som andra grenar av psykologin. Den har inte mycket gemensamt med feel good-litteraturen och allt sådant. Slutmålet är att jag ska ta med mig något konkret, en applicerbar metod, som kan överföras till företag på den svenska arbetsmarknaden.
Nästa höst ska Anne Richter undervisa i ledarskap och organisationsteori på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.
– Forskningen vid Claremont kommer ju att påverka min undervisning direkt, i vad jag för vidare till mina studenter som sedan tar det med sig ut på arbetsmarknaden. Det känns som ett stort privilegium.
Längre fram blir det forskning i Nya Zeeland och Belgien, där Anne Richter kommer att arbeta med så kallade experimentella metoder.
– Det innebär att man tar in människor till labbet, där de får gå igenom olika typer av datorsimuleringar för att man ska se hur de reagerar i olika situationer. Jag hoppas även få åka ut till arbetsplatser på fältstudier.
Anne Richter ska också forska på ledarskapets roll för anställningsotryggheten.
– Chefen kan naturligtvis påverka situationen i hög grad, både positivt och negativt. Ledaren ska ju vara en trygg och stabil person. Men vad händer om chefen själv är otrygg?
