”Tyvärr är det vanligt att ingen betalar skatt och sociala avgifter för rumänska förare”, säger fackförbundet SLT:s ordförande Elena ”Nina” Frandes.
Close
”Tyvärr är det vanligt att ingen betalar skatt och sociala avgifter för rumänska förare”, säger fackförbundet SLT:s ordförande Elena ”Nina” Frandes.
Close
Fiffel & båg

”Utvecklingen för rumänska förare är inte ljus”

Åkeri. Bemanningsföretag används för att ducka skatten och förarna får betala. Ett företag som hade tioårskontrakt med sin enda svenska kund påstod sig sakna fast driftställe och betalade 570 procent av ersättningen som skattefritt traktamente. – Det är rumäner som exploaterar andra rumäner, säger fackkämpen Elena Frandes.

Ett småländskt företag med 26 fordon, varav 15 tunga lastbilar, är registrerat på alla tänkbara sätt hos Skatteverket. Verksamheten har gått bra, men trots att de 2022 omsatte över 37 miljoner kronor så hade de bara fem anställda. Hur det är möjligt? Du har nog redan gissat rätt, det finns ett bemanningsföretag. Det har sin officiella adress i Rumänien, men hälften av de 33 förarnas anställningsavtal har tecknats i Sverige.

Sedan starten 2017 har de en imponerande utvecklingskurva på rumänska motsvarigheter till sajter som Bolagsfakta, men 2022 hände något. Sedan dess har de hunnit granskas av svenska Skatteverket som försiktigt räknat om ogiltiga traktamenten till lön och krävt dem på en miljon kronor i arbetsgivaravgifter.

– Tyvärr är det vanligt att ingen betalar skatt och sociala avgifter för rumänska förare, säger Elena Frandes som går under smeknamnet Nina.

Hon är ordförande i det rumänska fackförbundet SLT, Sindicatul Lucratorilor din Transporturi. I bakgrunden på hennes kontor hänger en rad flaggor, en av dem har Svenska Transportarbetareförbundets logo.

Ingen vet antalet

Elena ”Nina” Frandes är ordförande i det rumänska fackförbundet SLT, Sindicatul Lucratorilor din Transporturi. Foto: Pressbild SLT
Elena ”Nina” Frandes är ordförande i det rumänska fackförbundet SLT, Sindicatul Lucratorilor din Transporturi. Foto: Pressbild SLT

Ingen vet exakt hur många rumänska förare som befinner sig i Sverige. Anslutningsgraden är låg, SLT har knappt ett dussin medlemmar här, men man vet att rumäner näst polacker är den största förargruppen på den internationella europeiska marknaden. 150 000 rumäner kör runt i länder utanför det egna.

– Vad som är intressant med just Sverige är att vi ser ganska många rumänska företag. Det betyder att det är rumäner som exploaterar andra rumäner, säger Nina.

Hon känner inte till det aktuella bemanningsbolaget, men googlar nyfiket fram deras omsättning och tycker att de fungerar bra som typexempel. Företagsledaren har hävdat att administration och annat skötts i Rumänien, men enligt Skatteverket har han själv stått för detta medan han huvudsakligen befunnit sig i Sverige. Bolaget har en kontorslokal i Småland, en dryg kilometer från sin enda kund, och företagsledaren har också själv kört lastbil här.

Nina konstaterar att mobilitetspaketet inte är heltäckande och att utstationeringsdirektivet inte följs.

En rumänsk förare tjänar enligt SLT en grundlön på 810 euro innan skatt, därefter läggs traktamenten på. Men vanligtvis står bara grundlönen i kontrakten och hur mycket som tillkommer utöver de 5 500 svenska kronor som blir kvar efter skatt är osäkert.

Borta elva månader om året

Arbetsdagarna varierar mellan åtta och femton timmar, många är borta hemifrån elva månader om året. Och marknaden bara växer.

– Numera hör vi också om fall i Storbritannien, Spanien, Österrike och Italien – detta med rumänska brevlådeföretag blir större för varje dag som går. Social dumpning är ett växande problem.

Nästan ingen har de intyg som krävs för att betala sociala avgifter i hemlandet. Förarna blir inte heller utstationerade, de bara lever år ut och år in i lastbilar runt om i Europa.

– Utvecklingen för rumänska förare har inte varit ljus, säger Nina.

Ingen vet exakt hur många rumänska förare som befinner sig i Sverige. Men rumäner näst polacker är den största förargruppen på den internationella europeiska marknaden – 150 000 kör runt i länder utanför det egna. Foto: Hanna Strömbom
Ingen vet exakt hur många rumänska förare som befinner sig i Sverige. Men rumäner näst polacker är den största förargruppen på den internationella europeiska marknaden – 150 000 kör runt i länder utanför det egna. Foto: Hanna Strömbom

Helt beroende av familjen

Hon berättar om en man som körde åt en av de allra största fraktjättarna, men råkade ut för en arbetsolycka på jobbet i Nederländerna.

Fraktbjässen marknadsför sig med att de erbjuder ”hållbara” transportlösningar, men den skadade mannen är nu helt beroende av att familjen tar hand om honom hemma i Rumänien. Hans pension räcker inte ens till medicinerna.

Och för den som förväntas leva elva månader i ett dyrt land som Sverige med en knapp lön får det stora konsekvenser för livskvaliteten.

– Effekten blir att de bara överlever. Ni kanske har sett hur de lagar sin mat intill lastbilen? De till och med tvättar sig nära bilen. Och det kan man se vid parkeringar över hela Europa, säger Nina Frandes.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Anders Edlund:
    11 september, 2025

    Bra artikel stämmer vad som står här man glömmer lätt hur fruktansvärt deras liv ser ut.

Lästips:

Transportarbetarens logga

Olovlig körning blir fall för HD

Juridik. Chauffören saknade behörighet att köra svenskregistrerad lastbil enligt körkortslagen. Men hovrätten ogillade åtalet om olovlig körning. Riksåklagaren har nu överklagat domen till Högsta domstolen (HD).

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Davids krönika. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Tommy Jonsson. Foto: John Antonsson

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Den stora stadsflytten
Världsunik flytt. Under två dagar, den 19 och 20 augusti, transporterades Kiruna kyrka till sin nya plats på en fem kilometer specialanpassad väg. Foto: Lars Sjölund

Unik flytt, öppet sår

Kiruna. Gruvan är anledningen till den pågående, spektakulära flytten av en stad. Och av de flesta av dess invånare, varav många nu tvingas flytta när marken rämnar.

Fråga facket
Utlandstransporter

Hur fungerar rast och vila vid utlandstransporter?

Transport. Pontus undrar över kör- och vilotider för utlandstransporter. Börje vill veta om han fick rätt ersättning då han jobbade extra i midsomras. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Vägsträckan
De gamla gruvlavarna står ännu kvar och utgör landmärken i Kiruna, mitt emot stadens nya centrum. Foto: Lilly Hallberg

Från kust till fjäll

E10 Luleå–Kiruna. Vacker, vild – och farlig. Landets nordligaste Europaväg lockar folk från fjärran med naturupplevelser. Men är också en viktig transportled, ibland skrämmande smal och olycksdrabbad.

Upphandlad taxitrafik
Färdtjänst och vanlig taxi kör åt olika håll. Foto: Lilly Hallberg

Ett avtal, två yrken?

Servicetrafik. Vanlig taxi och färdtjänst – jobbet skiljer sig mycket åt, förarna går på samma kollektivavtal. För offentligt upphandlad trafik finns särskilda utmaningar. För facket är kontroll grundläggande.

Kultur
Redo för skrämselhicka i tv-soffan? Transportarbetarens John Antonsson tipsar om filmer och tv-serier att titta på när mörkret lagt sig. Foto: Shutterstock

Höstens skräck: Färjor, blues och robotflickvänner

Streamingtips. Halloween står för dörren. De senaste åren har streamingtjänsterna pumpat ut blod och skräck i ett rasande tempo. Här är filmerna och serierna för dig som tycker att verklighetens jävlighet inte riktigt räcker.

Farlig arbetsmiljö
vagga på sopbil Prezero Foto Justina Öster

Arbetsgivaren är skyldig att agera vid riskfylld backning

Miljö. Det finns inga specifika regler när det gäller backning med sopbilar eller andra tunga fordon. Däremot är arbetsgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och vidta åtgärder om det finns risker vid backning.

Arkivbild. Sopbil på gata i Stockholm med två sopgubbar och en gående.

”Ingen respekt för backande tunga fordon”

Miljö/Åkeri. Folk har tappat respekten. De bryr sig inte längre om blinkande lampor och pipande ljud när sopbilar och andra tunga fordon backar. Dags för lite upplysning à la SVT:s Anslagstavlan för att förhindra fler olyckor och dödsfall.

Ambulans i Helsingborg. Foto: Shutterstock

Dödsfall på grund av backande sopbil – igen

Miljö. I april i år hände det som inte får hända. Igen. En miljöarbetare som backade med sopbilen råkade köra över en äldre kvinna i Råå, utanför Helsingborg. Hon avled senare.

Fråga facket
Adam undrar över lägstalönen för bilvårdspersonal. Illustration Martin Heap

Vad är lägstalön inom bilvård?

Transport. Adam vill veta vad bilvårdspersonal ska tjäna. Och Fanny vill veta hur länge man ska vara ledig mellan arbetspassen. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Sophämtning
Andreas Stålhandske försöker rycka på axlarna när han hamnar i dispyter med arga bilister som inte kommer fram. ”Jag kan inte komma med helikopter, svarar jag”.

Stressade bilister gör jobbet otryggt

Miljöarbetare. Privatbilister och cyklister som passerar närgånget i hög hastighet är farliga inslag under arbetsdagen för Andreas Stålhandske på Renova i Göteborg. Och det gäller att vara vaksam när man tömmer sopkärlen. Kollegan Thomas Johansson stack sig på en kanyl och fick vänta tre månader innan resultatet från hivtestet kom.