;
”Tyvärr är det vanligt att ingen betalar skatt och sociala avgifter för rumänska förare”, säger fackförbundet SLT:s ordförande Elena ”Nina” Frandes.
Close
”Tyvärr är det vanligt att ingen betalar skatt och sociala avgifter för rumänska förare”, säger fackförbundet SLT:s ordförande Elena ”Nina” Frandes.
Close
Fiffel & båg

”Utvecklingen för rumänska förare är inte ljus”

Åkeri. Bemanningsföretag används för att ducka skatten och förarna får betala. Ett företag som hade tioårskontrakt med sin enda svenska kund påstod sig sakna fast driftställe och betalade 570 procent av ersättningen som skattefritt traktamente. – Det är rumäner som exploaterar andra rumäner, säger fackkämpen Elena Frandes.

Ett småländskt företag med 26 fordon, varav 15 tunga lastbilar, är registrerat på alla tänkbara sätt hos Skatteverket. Verksamheten har gått bra, men trots att de 2022 omsatte över 37 miljoner kronor så hade de bara fem anställda. Hur det är möjligt? Du har nog redan gissat rätt, det finns ett bemanningsföretag. Det har sin officiella adress i Rumänien, men hälften av de 33 förarnas anställningsavtal har tecknats i Sverige.

Sedan starten 2017 har de en imponerande utvecklingskurva på rumänska motsvarigheter till sajter som Bolagsfakta, men 2022 hände något. Sedan dess har de hunnit granskas av svenska Skatteverket som försiktigt räknat om ogiltiga traktamenten till lön och krävt dem på en miljon kronor i arbetsgivaravgifter.

– Tyvärr är det vanligt att ingen betalar skatt och sociala avgifter för rumänska förare, säger Elena Frandes som går under smeknamnet Nina.

Hon är ordförande i det rumänska fackförbundet SLT, Sindicatul Lucratorilor din Transporturi. I bakgrunden på hennes kontor hänger en rad flaggor, en av dem har Svenska Transportarbetareförbundets logo.

Ingen vet antalet

Elena ”Nina” Frandes är ordförande i det rumänska fackförbundet SLT, Sindicatul Lucratorilor din Transporturi. Foto: Pressbild SLT
Elena ”Nina” Frandes är ordförande i det rumänska fackförbundet SLT, Sindicatul Lucratorilor din Transporturi. Foto: Pressbild SLT

Ingen vet exakt hur många rumänska förare som befinner sig i Sverige. Anslutningsgraden är låg, SLT har knappt ett dussin medlemmar här, men man vet att rumäner näst polacker är den största förargruppen på den internationella europeiska marknaden. 150 000 rumäner kör runt i länder utanför det egna.

– Vad som är intressant med just Sverige är att vi ser ganska många rumänska företag. Det betyder att det är rumäner som exploaterar andra rumäner, säger Nina.

Hon känner inte till det aktuella bemanningsbolaget, men googlar nyfiket fram deras omsättning och tycker att de fungerar bra som typexempel. Företagsledaren har hävdat att administration och annat skötts i Rumänien, men enligt Skatteverket har han själv stått för detta medan han huvudsakligen befunnit sig i Sverige. Bolaget har en kontorslokal i Småland, en dryg kilometer från sin enda kund, och företagsledaren har också själv kört lastbil här.

Nina konstaterar att mobilitetspaketet inte är heltäckande och att utstationeringsdirektivet inte följs.

En rumänsk förare tjänar enligt SLT en grundlön på 810 euro innan skatt, därefter läggs traktamenten på. Men vanligtvis står bara grundlönen i kontrakten och hur mycket som tillkommer utöver de 5 500 svenska kronor som blir kvar efter skatt är osäkert.

Borta elva månader om året

Arbetsdagarna varierar mellan åtta och femton timmar, många är borta hemifrån elva månader om året. Och marknaden bara växer.

– Numera hör vi också om fall i Storbritannien, Spanien, Österrike och Italien – detta med rumänska brevlådeföretag blir större för varje dag som går. Social dumpning är ett växande problem.

Nästan ingen har de intyg som krävs för att betala sociala avgifter i hemlandet. Förarna blir inte heller utstationerade, de bara lever år ut och år in i lastbilar runt om i Europa.

– Utvecklingen för rumänska förare har inte varit ljus, säger Nina.

Ingen vet exakt hur många rumänska förare som befinner sig i Sverige. Men rumäner näst polacker är den största förargruppen på den internationella europeiska marknaden – 150 000 kör runt i länder utanför det egna. Foto: Hanna Strömbom
Ingen vet exakt hur många rumänska förare som befinner sig i Sverige. Men rumäner näst polacker är den största förargruppen på den internationella europeiska marknaden – 150 000 kör runt i länder utanför det egna. Foto: Hanna Strömbom

Helt beroende av familjen

Hon berättar om en man som körde åt en av de allra största fraktjättarna, men råkade ut för en arbetsolycka på jobbet i Nederländerna.

Fraktbjässen marknadsför sig med att de erbjuder ”hållbara” transportlösningar, men den skadade mannen är nu helt beroende av att familjen tar hand om honom hemma i Rumänien. Hans pension räcker inte ens till medicinerna.

Och för den som förväntas leva elva månader i ett dyrt land som Sverige med en knapp lön får det stora konsekvenser för livskvaliteten.

– Effekten blir att de bara överlever. Ni kanske har sett hur de lagar sin mat intill lastbilen? De till och med tvättar sig nära bilen. Och det kan man se vid parkeringar över hela Europa, säger Nina Frandes.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Anders Edlund:
    11 september, 2025

    Bra artikel stämmer vad som står här man glömmer lätt hur fruktansvärt deras liv ser ut.

Lästips:

Transports ombudsman Olov Wiklund i Luleå kände igen ett åkeri i Gällivare där han varit på förhandling. Foto: Lilly Hallberg

Tord Petterssons tavlor fick nytt hem hos Transport i Luleå

Konst. Fyra lådor konst hamnade hos avdelning 26 Norrbotten. Verken visar transportarbetares vardag. Nyrestaurerade hänger tavlorna nu på avdelningskontoret i Luleå.

Jessica Nyberg startade ett eget åkeri – med knallrosa lastbilar. Foto: Dexter Svärd Huss

Jessica, 36, hanterar trafikdårar i knallrosa lastbil: ”Tjejer är bättre förare”

Åkeri. Åkeriägaren Jessica Nyberg, 36, sticker ut på vägarna. Hon förklarar varför tjejer behövs bakom ratten – och avslöjar sitt bästa knep för att hålla lugnet bland trafikdårar. – Jag tycker att det är roligt att få inspirera unga tjejer att våga, säger hon.

Illustration till lönedumpning rumänska chaufförer av Ingrid Fröhlich

Chaufförerna betalar priset för EU:s snåriga regelverk

Lönedumpning. Att använda brevlådeföretag och kedjor av underleverantörer är kända sätt att dumpa priser på fraktmarknaden. Men EU:s splittrade regelverk möjliggör social dumpning på ett lättare vis.

Fråga facket
Budbilschauffören Johannes undrar om flera behörigheter och utökat ansvar ger mer i lön enligt avtal. Illustration: Martin Heap

Kan jag kräva högre lön för ADR-behörighet?

Transport. ADR-behörighet, semester på vintern och beordrat arbete på röda dagar – vad säger kollektivavtalet om det? Och var är facket? Transports experter svarar.

Vägsträckan
Från spets till spets. Sveriges högsta fyr (41,6 meter) Långe Jan står längst ned på Ölands södra udde … … och på öns stora grund och norra udde står 32 meter höga Långe Erik (byggd av kalksten) och spejar ut över havet.

Öland från fyr till fyr

Länsväg 136. Över karg alvarmark, genom heta semesterorten, bakom husvagnskaravaner, förbi slott och stugor – vi tog Ölands huvudväg i juli.

Timmerbil sedd genom backspegel

Nya kunskaper om farliga vibrationer i förarhytten

Arbetsmiljö. Forskaren Jens Wahlström har kartlagt timmerbilsförares utsatthet för vibrationer och långvarigt stillasittande arbete. En ny modell ska minska riskerna för ohälsa.

Fråga facket
Kan man hyra semesterboende genom Transport? Illustration: Martin Heap

Kan man hyra stuga genom facket?

Transport. Finns det chans att hyra semesterboende genom Transport till ett bra pris? Och har den som blivit uppsagd från ett åkeri på grund av arbetsbrist rätt att hoppa in och köra för ett annat åkeri under den betalda uppsägningstiden? Här ger Transports experter svar.

Gör en upptäcktsresa genom Museisverige

Sommar. Fordon, maskiner och verktyg berättar industri­samhällets historia. Landets arbetslivsmuseer visar ett förr med hög igenkänningsfaktor – och erbjuder besökaren att åka med, ofta bokstavligen.

Fråga facket

Måste jag bära upp tidningen?

Transport. Elias undrar om han måste bära upp tidningen då det ibland står en sur gubbe och skäller i trapphuset. Och Linnea vill veta hur det fungerar med röda dagar då hon är timanställd. Transports experter svarar.

Willilam och Fredrik har lastat färdigt inför den femte resan.

De kör dit hjälpen inte når

Hjälparbete. De humanitära behoven vid fronten i Ukraina är akuta. Men att köra hit är livsfarligt och nödhjälp har svårt att nå fram. Vi har träffat tre svenska chaufförer som tagit saken i egna händer.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

;