Ledare. Hej kamrater och läsare! Här skriver jag nu för första gången, som ny tillförordnad chefredaktör för tidningen.
Det är ett stort och viktigt uppdrag, vilket jag dagligen påminns om i samtal med transportare. Alla ni som är med och lägger vägen för morgondagens arbetsliv, i det mest spännande av områden att bevaka som journalist – transportnäringen genomgår stora förändringar, som vi kanske bara sett början på.
En medlem skriver i ett mejl att Transportarbetaren verkligen behövs, som en stark röst i en verklighet som behöver belysas på många vis. Att det är en fin tidning, traditionell i ordets bästa bemärkelse.
Det är glädjande att läsa, särskilt en söndag när krismötena avlöser varandra efter misstroendeförklaringen mot regeringen Löfven. Och jag ser det också som en uppmaning att fortsätta på den inslagna vägen. Fri att granska det som berör medlemmarna, även om det handlar om förbundets ledning. Men för tillfället känner jag främst lättnad över att Transport inte rättar in sig i det socialdemokratiska ledet till vilket pris som helst. Vissa kallar det att bråka, jag ser det som att stå upp för arbetarrörelsens värderingar. Den regeringskris som uppstått behöver heller inte betyda en samhällskris – tvärtom, också ett extraval kan innebära möjligheter som ytterst är till godo för demokratin.
Med risk att låta för högstämd och att ägna mig åt att kulturell appropriering – och lägga beslag på något – vill jag låna ett uttryck från fackets ledare: Jag kan inte tänka mig ett finare uppdrag än det jag nu fått. Som tur är kommer jag även framöver att vara omgiven av dem som länge gjort tidningen till vad den är; en redaktion med enormt mycket kunskap samlad, och även min företrädare Jan Lindkvist som går i pension senare i höst (och som varit chefredaktör under en tid med sex olika förbundsordföranden!).
Till sist, något som verkligen gjort mig glad under min jämförelsevis korta period hos Transport: Den yrkesstolthet så många uttrycker. Inte minst unga tjejer, i klassiskt manliga arbetaryrken som chaufförer, hamnarbetare, väktare och inom renhållning. Oavsett om vi kör färdtjänst, skriver, förhandlar eller transporterar gods är det viktigt att känna just stolthet, och att komma till sin rätt. På arbetet du har i dag, inte som en genomfartsled på väg i karriären. Jag ska göra mitt bästa på mitt nya jobb. Det kan säkert bli bättre, så jag hoppas att ni hör av er! Vi på medlemstidningen är bra på att lyssna.
